Litteraturöversikt - Jag gör så gott jag kan utifrån dom omständigheterna

I det här kapitlet presenteras den litteratur som på olika sätt anknyter till ämnet för denna uppsats. Litteraturen är av blandad karaktär; dels forskning i form av historiska och empiriska studier, dels litteratur i form av rapporter, utvärderingar och en studentuppsats. Gemensamt för litteraturen är att den på olika sätt diskuterar folkbibliotek under externt genererade kriser. Litteraturen har delats in tematiskt i fyra olika avsnitt med syftet att skapa en överblick och presentera den litteratur som anknyter till studien. Det inledande avsnittet presenterar studier av historisk karaktär samt en samtida empirisk studie, vilka behandlar folkbibliotek under krig och social oro. Vidare följer ett avsnitt om naturkatastrofer som är ett annat exempel på kris som årligen drabbar stora delar av världen och där folkbiblioteken har en viktig funktion. Ett ytterligare exempel är ekonomisk kris som diskuteras i avsnitt tre. I det fjärde och avslutande avsnittet presenteras litteratur av olika karaktär som på ett eller annat sätt rör folkbiblioteken och den rådande coronapandemin. Med anledning av att coronapandemin är en pågående kris har litteratur på detta tema eftersökts kontinuerligt under arbetets gång, eftersom rapporter, utvärderingar och artiklar publiceras löpande.

Sökandet efter tidigare forskning har framför allt skett i databasen Library &

Information Science Abstracts (LISA). Huvudsakligen har söktermer som

”public library”, ”public librarians”, ”covid-19”, ”roles”, ”crises”, ”pandemic”

och ”corona” använts i varierade kombinationer. Utgångspunkten var att söka efter forskning som redogör för folkbibliotekariers uppfattningar av att arbeta under coronapandemin, men till slut föll valet på att även inkludera forskning som behandlar folkbiblioteksarbete under andra typer av kriser av sådana slag som nämnts i det ovanstående. Vidare grundar sig sökstrategin i att det råder brist på forskning om folkbibliotek i relation till coronapandemin och i att den forskning som behandlar biblioteksarbete under andra typer av kriser kan bidra med kunskap och perspektiv utan att nödvändigtvis knyta an till pandemier.

Huvuddelen av den forskning som presenteras i översikten är genomförd i Nordamerika men dess resultat och resonemang är ändå relevanta för föreliggande studie. Den forskning som inkluderas studerar, likt denna uppsats, biblioteksarbete under kris orsakad av yttre faktorer, det vill säga kris som sker utanför biblioteksorganisationen och som påverkar samhället i stort och därmed också biblioteken.

2.1 Folkbibliotek under krig och social oro

Coronapandemin är varken den första eller sista krisen som folkbiblioteken ställts inför. Genom att ta del av historiska studier kan kunskapen om folkbibliotekens funktion under tidigare kriser breddas. Detta avsnitt presenterar ett urval av sådana studier (t.ex. Kimball, 2007; Shaw, 2007; Mäkinen, 2007).

Under första världskriget (1914–1918) fungerade folkbiblioteken i USA som

”medborgarrum”, en plats dit invånarna kunde gå för att få tag i information eller för att fly verkligheten med hjälp av litteratur (Kimball, 2007). Både barn och vuxna såg folkbiblioteken som en tillflykt, en plats att vara på när invånarna hade behov av något annat än verklighet och krig. När spanska sjukan år 1918 började spridas i landet tvingades folkbiblioteken och annan verksamhet – exempelvis

skolor – att stänga, vilket innebar att biblioteken inte längre kunde upprätthålla funktionen som mötesplats eller fristad för människor. Nu blev biblioteken plötsligt en osäker plats där människor riskerade att bli smittade (Kimball, 2007).

När San Diego år 1940 rustade för andra världskriget axlade folkbiblioteken rollen som informationscentrum i ett försök att bibehålla någon slags normalitet i en osäker värld (Shaw, 2007). Shaw (2007) förklarar att folkbibliotekens uppgift bland annat var att sprida information till alla invånare i samhället, såväl till civila som till militären. Genom att upprätthålla dessa informationscentrum hade allmänheten en plats att vända sig till för att söka information om exempelvis det pågående kriget. Bibliotekarierna arbetade hårt för att kunna besvara de frågor de fick – frågorna kunde bland annat handla om ransoneringskort eller hur man fick arbete i militären (Shaw, 2007). Under samma krigs- och tidsperiod arbetade sjuksköterskor i Finland med att integrera biblioteksverksamheten i militärsjukhusen (Mäkinen, 2007). Syftet var bland annat att upprätthålla den biblioteksverksamhet som Finland hade arbetat fram under tiden innan kriget, samt att tillgängliggöra litteratur till de soldater som vårdades på sjukhusen (Mäkinen, 2007).

Den sociala oro som infinner sig i ett samhälle under krig belyses även i samtida empiriska studier. Alajmi (2016) förklarar att social oro är ett exempel på ett element som var närvarande under andra världskriget men som också går att finna i dagens USA. I artikeln When the Nation is in crisis: libraries respond (Alajmi, 2016) presenteras en studie som tar avstamp i en händelse från 2014 och som resulterade i stor social oro bland invånarna i staden Ferguson i Missouri. I augusti 2014 sköts den artonåriga Michael Brown till döds av polis i staden, och de oklara omständigheterna kring dödskjutningen innebar att tiden därefter kom att präglas av protester, upplopp och plundringar. Studien genomfördes på Ferguson Municipal Public Library (FMPL) 18 månader efter händelsen, eftersom biblioteken kom att ha en viktig funktion under den tid när staden kantades av social oro. Den sociala oron i staden bidrog till att skolor och andra kommunala verksamheter valde att stänga, men biblioteken valde i stället att hålla öppet. Biblioteken fungerade som en välbehövlig fristad för stadens invånare genom att bland annat erbjuda en plats för lärare och studenter att mötas på, i ett försök till att bibehålla någon slags normalitet. Många sökte sig till biblioteken för att få hjälp och biblioteken blev ett centrum för samhällsstöd.

Syftet med studien var att belysa hur bibliotekspersonalen på FMPL upplevde och hanterade den sociala krisen samt vilka erfarenheter krisen genererat (Alajmi, 2016).

Resultatet visar på en vilja hos bibliotekarierna att göra det bästa av situationen;

trots att det var bibliotekschefens beslut att hålla öppet anslöt sig personalen utan protester (Alajmi, 2016). En bibliotekarie förklarar att det i grund och botten handlade om att bibehålla någon slags normalitet i en situation där många kände sig rädda. Studien visar vilken funktion ett bibliotek kan ha under en pågående katastrof eller kris och den belyser även vikten av att ha kunskap gällande krishantering när krisen väl kommer. Den huvudsakliga slutsatsen är att formell träning och förberedelse är nyckeln till att kunna erbjuda bra service under kris (Alajmi, 2016).

2.2 Folkbibliotek under naturkatastrofer

Naturkatastrofer i form av stormar, tornador och orkaner är på en del platser en vanligt förekommande orsak till kris. Ett flertal studier från USA – ett land som årligen drabbas hårt av detta – visar att folkbiblioteken har stor betydelse i både förberedelserna och efterspelet av kriser av sådant slag (t.ex. Bishop & Veil, 2013; Hamilton, 2011; Jaeger et al., 2008). Bradley Wade Bishop och Shari R.

Veil presenterar resultatet av en studie om folkbibliotekens arbete i tolv olika områden som drabbades hårt av tornador år 2011 och 2012. De områden som studerats ligger i Alabama, Kentucky, Missouri och Indiana. Bishop och Veil (2013) studerar biblioteksarbetet och kommer med förslag på nödvändiga förbättringar. De kommer bland annat fram till att biblioteken har en viktig funktion i kris men att de, tillsammans med andra myndigheter eller verksamheter, bör arbeta på en slags handlingsplan för hur arbetet ska gå till när krisen väl är ett faktum (Bishop & Veil, 2013). Författarna framhäver att detta kommer att bidra till bättre service för de drabbade invånarna. Vidare hänvisar de till en tidigare studie (Bertot et al., 2012 i Bishop & Veil, 2013) som visar att folkbibliotek generellt är den enda plats som erbjuder gratis tillgång till internet och datorer, och att biblioteken ofta hjälper till med ärenden som rör detta.

Antalet människor som söker sig till biblioteken med frågor av detta slag ökar dessutom efter att exempelvis en tornado ägt rum (Mandel et al., 2010).

Bishop och Veils (2013) resonemang kring att en genomarbetad handlingsplan möjliggör bättre service från biblioteken går i linje med vad Hamilton (2011) presenterar. Hamilton (2011) har studerat hur arbetet med handlingsplanen sett ut på stadsbiblioteket i Louisiana. När Louisiana år 2005 drabbades av två orkaner på kort tid – Katrina, som anses vara en av de värsta orkanerna som någonsin drabbat USA (Gibbens, 2019) och Rita – var stadsbiblioteket mycket viktigt för områdets invånare (Hamilton, 2011). Stadsbiblioteket i Louisiana hade haft en viktig funktion i samband med Katrina och när orkanen Rita kom var biblioteket, tillsammans med resten av samhället, just i färd med att försöka återhämta sig; bland annat befann sig evakuerade invånare på biblioteket (Hamilton, 2011). I samband med Katrina och Rita konstaterades bibliotekets handlingsplan vara otillräcklig och fick därmed uppdateras. Endast tre år senare sattes stadsbibliotekets nya plan på prov i samband med orkanerna Gustav och Ika och den här gången var biblioteket med personal bättre rustade vilket underlättade arbetet. Den här gången lyckades biblioteket bland annat – till skillnad från andra myndigheter – undvika strömavbrott och personalen hittade kreativa lösningar för att upprätthålla internetåtkomst, tack vare gedigen planering och förberedelse (Hamilton, 2011).

Att upprätthålla just elektricitet och internetuppkoppling är enligt Bishop och Veil (2013) mycket viktigt då detta ofta begränsas eller försvinner helt när ett område drabbas av exempelvis en orkan. Människor är i stort behov av detta för att kunna leta efter förvunna familjemedlemmar, hantera försäkringsärenden och för att så småningom kunna bygga upp sina liv igen (Bishop & Veil, 2013). När USA:s sydkust år 2004 och 2005 drabbades hårt av orkaner var folkbiblioteken i vissa områden den enda plats med tillgång till internet (Jaeger et al., 2008).

Under denna tidsperiod hade folkbiblioteken flera viktiga funktioner både innan, under och efter orkanernas framfart. Biblioteken hjälpte bland annat samhällen att förbereda sig inför orkansäsongen genom att erbjuda information online och via broschyrer. När orkanerna väl slagit till försåg biblioteken dessutom

invånarna med information om katastrofen via telefon, e-post och chatt.

Biblioteken, tillsammans med andra byggnader, erbjöd tak över huvudet till de som inte hade någonstans att ta vägen, försåg människor med mat, vatten och möjlighet till att ladda telefoner och datorer. Folkbiblioteken blev genom detta direkt livsviktiga för många människor (Jaeger et al., 2008). I Louisiana fortsatte människor att söka sig till biblioteken efter att Katrina och Rita dragit fram – både vana besökare och människor som vanligtvis inte brukade besöka biblioteken (Hamilton, 2011). Hamilton (2011) resonerar kring att detta eventuellt kan bero på att människor har fått lära sig att biblioteken är en säker plats och därför associerar biblioteken med trygghet och en plats att få hjälp på.

2.3 Folkbibliotek under ekonomisk kris

Jaeger och hans medförfattare (2008) och Hamilton (2011) visade hur bibliotekens fysiska rum blev en livsviktig plats när orkanen Katrina med flera drabbade USA; Bishop och Veil (2013) redogjorde för en liknande situation.

Forskning visar även att folkbiblioteken kan hjälpa individer och samhällen att överleva ekonomiska kriser (Rooney-Browne, 2009; Child & Goulding, 2012).

Under hösten 2008 upplevde världen den största finanskrisen sedan den stora depressionen under 1930-talet. Krisen uppstod i USA men spred sig och blev snabbt ett världsomfattande problem, med global lågkonjunktur som följd. Detta innebar bland annat att arbetslösheten ökade (Child & Goulding, 2012).

År 2009, när krisen var ett faktum, presenterade Christine Rooney-Browne (2009) en studie av de amerikanska och brittiska folkbibliotekens funktion under den rådande lågkonjunkturen. De data som analyserades härstammar från studier gjorda under tidigare ekonomiska kriser, eftersom det vid tidpunkten inte hade hunnit publiceras tillräckligt mycket aktuell forskning. Utöver dessa data använder sig Rooney-Browne (2009) av information hämtad från dagstidningar, bloggar och samtal med besökare och bibliotekarier för att ge en bild av bibliotekens funktion under ekonomisk kris. Materialet som samlats in under tidigare ekonomiska kriser visar att det finns ett samband mellan det ekonomiska läget och antal besök på biblioteken (Lynch, 2002 i Rooney-Browne, 2009). The American Library Association (ALA) påbörjade insamling av data under sommaren 2008 med syfte att belysa den funktion som folkbiblioteken hade under den ekonomiska krisen. Redan i detta tidiga skede av krisen gick det att se en ökning av biblioteksbesöken (ALA, 2008a i Browne, 2009). Rooney-Browne (2009) resonerar kring att de ökade besöken under kris eventuellt kan bero på det faktum att biblioteken är ett av få ställen där alla invånare oavsett ålder, kön, etnisk bakgrund och social status är välkomna och har möjlighet att ta del av kvalitetsgranskad information. Att en stor del av bibliotekens tjänster är gratis kan eventuellt också vara en av anledningarna till att biblioteksbesöken ökar (Rooney-Browne, 2009). Ytterligare en anledning tycks vara att biblioteken möjliggör ett miljöombyte; dit kan människor som exempelvis förlorat sina arbeten söka sig i stället för att endast sitta hemma (Rooney-Browne, 2009).

Reetu Child och Anne Goulding (2012) presenterar en studie som genomfördes efter finanskrisens värsta period och bekräftar det som Rooney-Browne (2009) förutspådde angående en ökad användning av biblioteken. Child och Goulding (2012) kommer fram till att invånarna i Storbritannien använde biblioteken mer under den ekonomiska krisen 2008–2009, exempelvis för att söka jobb och få

tips och råd från personalen. Biblioteken upplevde i sin tur att krisen gav dem en möjlighet till att marknadsföra de aktiviteter som är gratis eller kostar mindre, samt att de kunde anpassa sina tjänster efter de behov som fanns hos användarna till följd av lågkonjunkturen. En av de bibliotekarier som deltog i studien föreslog att finanskrisen kan ha påmint människor om att biblioteken finns, och att det skulle kunna vara en anledning till att användandet av biblioteken ökade (Child & Goulding, 2012). Child och Gouldings (2012) huvudsakliga slutsats är att biblioteken har kapacitet att vara en viktig funktion för de som drabbas av svårigheter till följd av en lågkonjunktur.

2.4 Folkbibliotek under covid-19

I skrivande stund har coronapandemin pågått i över ett år. Kravet på social distansering påverkar det vardagliga livet, och likaså folkbibliotekens funktion som en öppen och säker plats i samhället (Jones, 2020). Under tidigare kriser i anslutning till exempelvis orkaner och social oro har folkbiblioteken fortsatt vara öppna (t.ex. Alajmi, 2016; Bishop & Veil, 2013; Jaeger et al., 2008), men coronapandemin har tvingat många bibliotek att stänga, vilket är något nytt (Jones, 2020; Hänninen, 2020). Precis som när spanska sjukan spreds (Kimball, 2007) har folkbiblioteken nu blivit en plats som innebär en risk för de som arbetar där och för de som besöker dem, vilket har tvingat biblioteken att begränsa sina publika utrymmen (Hänninen, 2020). Förutom den hälsorisk som coronapandemin innebär, har den också konsekvenser för människors arbetsliv och ekonomi (Jones, 2020). När pandemin bröt ut förlorade över 24 miljoner människor i USA sina jobb under en treveckorsperiod (Jones, 2020). Även den svenska arbetsmarknaden påverkades av coronapandemin på så vis att arbetslösheten ökade under 2020 (Statistiska centralbyrån, 2021). Statistik framtagen av Statistiska centralbyrån (2021) visar att arbetslösheten i Sverige inte har varit så hög sedan finanskrisen 2010. Child och Gouldings (2012) studie visar att biblioteken har varit en plats dit människor sökt sig när de varit i behov av att söka jobb, men coronapandemin innebär alltså att biblioteken just nu inte kan erbjuda den typen av stöd.

Den forskning som presenteras i ovanstående avsnitt vittnar om att en av bibliotekens främsta funktioner under en kris är att förse människor med tillförlitlig information (Shaw, 2007; Kimball, 2007; Alajmi, 2016; Hamilton, 2011; Jaeger et al., 2008; Rooney-Browne, 2009). Coronapandemin skiljer sig visserligen från krig, naturkatastrofer och ekonomiska kriser då den i första hand är en hälsorelaterad kris, men behovet av tillförlitlig information under kriser i form av en pandemi är lika stort (Zach, 2011). Forskning visar att människor under tidigare hälsorelaterade kriser – exempelvis SARS- och H1N1-viruset – har uttryckt ett behov av konkret, exakt och konsekvent information för att kunna ta hand om sig själva och sina familjer (t.ex. Wray et al., 2008). Människor känner sig trygga av att få inblick i den rådande situationen även om det nödvändigtvis inte är vad de vill höra (Golan, 2003 i Zach, 2011).

Wang och Lund (2020) relaterar coronapandemin till krisen som följde efter orkanen Katrina och konstaterar precis som Jaeger et al. (2008) att folkbiblioteken då fungerade som en plats att samlas på men också som informationsförmedlare. Just funktionen som informationsförmedlare är viktig att upprätthålla när bibliotekens fysiska rum är stängt för allmänheten (Wang &

Lund, 2020). Samma författare säger också att coronapandemin kan vara en möjlighet för biblioteken att använda de styrkor som de utvecklat under tidigare kriser. Några av styrkorna är att samla, utvärdera och organisera pålitlig information till allmänheten. Detta kan leda till att folkbiblioteken bidrar till att bromsa spridningen av coronaviruset genom att förhindra fortsatt spridning av opålitlig information och i stället förse invånarna med tillförlitlig information (Wang & Lund, 2020). Naeem och Bhatti (2020, s. 233) är inne på samma spår när de säger att det med coronapandemin följde en ”infodemic” i och med den massvisa informationsspridningen. World Health Organization (WHO) förklarar begreppet ”infodemic” som ett tillstånd där en stor mängd information – både korrekt och inkorrekt – delas under ett sjukdomsutbrott, vilket kan skapa förvirring hos människor (World Health Organization, u.å). Naeem och Bhatti (2020) konstaterar att problemet ligger i att en stor mängd av den information som sprids är vilseledande. I dag tenderar människor att tro på det som faller dem i smaken i stället för att vara källkritiska vilket utgör en global risk och ett hot mot folkhälsan (Maoret, 2017 i Naeem & Bhatti, 2020).

Ur ett nordamerikanskt perspektiv har den pågående coronapandemin relaterats till tidigare kriser som drabbat USA i syfte att jämföra hur biblioteken och dess service tidigare har påverkats och eventuellt kommer att påverkas framåt (Jones, 2020). Jones anammar delvis ett ekonomiskt perspektiv och konstaterar att coronapandemin är en annan typ av kris än vad samhället stött på innan eftersom det handlar om ett virus och inte exempelvis en lågkonjunktur eller förödande orkan. Coronaviruset har inneburit att biblioteken tvingats stänga, vilket är mycket ovanligt. Artikeln betonar det faktum att biblioteken – genom kriser generellt – har lyckats anpassa sig och hantera situationen med hjälp av kreativitet, vilket andra studier också visar (t.ex. Alajmi, 2016; Yuvaraj, 2020), men att coronapandemin har utmanat biblioteken på ett annat, nytt sätt. Jones (2020) lägger stort fokus vid att belysa hur biblioteken och dess personal har anpassat sig, exempelvis genom att ha tillgängliggjort sitt utbud online. Mayank Yuvaraj (2020) fokuserar till skillnad från Jones (2020) på bibliotekarierna, mer specifikt de bibliotekarier som arbetar inom en medicinsk disciplin. Gemensamt för Yuvaraj (2020) och Jones (2020) är att de poängterar att bibliotekariernas arbete har förändrats och att bibliotekarierna har hanterat detta väl genom att vara kreativa och anpassningsbara, ett resonemang som även återfinns i Hänninens (2020) kandidatuppsats som studerar coronakrisens inverkan på svenska folkbibliotek. Muhammad Yousuf Ali och Peter Gatiti (2020) för ett liknande resonemang när de i sin artikel diskuterar bibliotekariers roll under pandemin i Pakistan. De definierar tre nyckelroller som bibliotekarierna kan anamma under en pandemi, där de säger att bibliotekarierna – utöver att möta de vanliga behoven hos besökarna – bör främja folkhälsan genom att dela korrekt information om Covid-19 samt stödja forskningsteam genom att tillhandahålla den senaste forskningen (Ali & Gatiti, 2020).

Folkbibliotekens roll i kris har framför allt diskuterats i relation till andra typer av kriser och det har konstaterats att coronapandemin är en ny, annorlunda typ av kris, vilket framkommer i de studier som hittills publicerats (t.ex. Jones, 2020;

Wang & Lund, 2020; Hänninen, 2020). En av de studier som specifikt berör folkbibliotekarier och arbetet på folkbibliotek under coronapandemin är en skotsk studie som publicerades i mars 2021, drygt ett år efter att spridningen av coronaviruset bekräftats vara en pandemi (Reid & Bloice, 2021). Studien bygger på intervjuer med bibliotekspersonal samt data från folkbibliotekens sociala

medier och webbplatser. Resultatet belyser bland annat de svårigheter som biblioteksverksamheten tvingats hantera till följd av att det skotska samhället stängdes ner. Det finns en mängd lärdomar att ta med sig från det gångna året, bland annat från arbetet med att stänga ned fysiska verksamheter och förflytta dem till digitala plattformar. Vidare betonas i studien bibliotekens samhällsbärande funktion, vikten av att upprätthålla en balans mellan fysisk och digital biblioteksservice och processen av att återöppna verksamheter (Reid &

Bloice, 2021). Att bibliotekarierna var de som möjliggjorde arbetet på biblioteken framgår; det var de som åstadkom alternativa, digitala bibliotekstjänster och det var de som hittade lösningar på problem som aldrig tidigare hade uppstått. Reid och Bloices (2021) resonemang går i linje med andra studier beträffande folkbibliotek under coronapandemin såtillvida att folkbibliotekariernas kreativitet och förmåga att anpassa sig efter rådande omständigheter åskådliggörs (Jones, 2020; Yuvaraj, 2020; Hänninen, 2020).

Resultatet i Hänninens (2020) studie visar exempelvis att en av bibliotekens prioriteringar under pandemin var att utveckla den ursprungliga servicen för att

In document Jag gör så gott jag kan utifrån dom omständigheterna (Page 10-18)