Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om folkbibliotekariers uppfattningar av biblioteksarbetet under coronapandemin. Studiens resultat erbjuder en redogörelse för deltagarnas uppfattningar av arbete på folkbibliotek i Göteborg under pandemin. Det beskriver även de förändringar som ägt rum inom praktiken biblioteksarbete och vad som bidragit till att forma denna praktik. Resultatet visar att biblioteksarbetet har försvårats och förändrats på grund av pandemin. Den mest påtagliga skillnaden i biblioteksarbetet är att bibliotekarierna under pandemin inte har kunnat eller fått hjälpa besökarna och att besökarna i sin tur inte har kunnat vistas på biblioteken. Biblioteksrummet har gått från att vara en öppen och välkomnande plats till att beskrivas som ”en krigszon” genom att möbler flyttats runt och i många fall tagits bort, med syfte att begränsa bibliotekens yta och tillgänglighet. Biblioteksarbetet har fått anpassas efter restriktioner och skyddsutrustning, vilka har bidragit till att forma praktiken.
Resultatet visar även att många besökare varit arga och frustrerade över att biblioteken förändrat sitt rum och sina tjänster, vilket har varit påfrestande och svårt för studiens deltagare. Det kan också konstateras att bibliotekspersonalen har exkluderats ur beslutsfattande kring hur biblioteken förväntas arbeta, vilket har medfört svårigheter för studiens deltagare att förklara för besökarna varför biblioteken gjort som de har gjort. Trots att bibliotekarierna själva inte är de som tagit besluten är det de som till slut har fått ta diskussionen med besökarna.
Biblioteksarbetet under pandemin har således till stor del handlat om att svara på frågor om bibliotekens verksamhet. Kommunikationen mellan biblioteken och beslutsfattande aktörer hade behövt vara bättre för att underlätta arbetet för bibliotekarierna.
Biblioteksarbetet har under pandemin i hög grad inriktats mot digitala tjänster.
Resultatet visar emellertid att det digitala utbudet inte passar alla typer av besökare, exempelvis äldre personer som inte är lika digitalt bevandrade eller de personer som inte har tillgång till dator och internetuppkoppling hemifrån.
Omställningen till arbete i digitala kanaler, i kombination med att bibliotekens fysiska rum har begränsats, har synliggjort att olika kategorier av besökare har drabbats olika hårt av att biblioteksrummen och de fysiska samlingarna inte är lika tillgängliga under pandemin. Vidare visar resultatet att coronapandemin har gett upphov till nya, innovativa arbetssätt som förmodligen inte hade utvecklats lika snabbt under en mer normal tid, exempelvis take away-kassarna och arbetet med bibliotekscykeln samt arbetet med att tillgängliggöra bibliotekens utbud i digitala kanaler och på digitala plattformar. Den kunskap som det digitalt inriktade arbetet gett upphov till är kunskap som bibliotekarierna ser som viktig i deras fortsatta arbete. Resultatet visar dessutom att biblioteken har blivit mer uppmärksammade och att vissa användarkategoriers behov har synliggjorts i och med pandemin, bland annat äldre och socioekonomiskt utsatta grupper, vilket betraktas som positiva inslag i praktiken och som en viktig lärdom bland studiens deltagare.
52
8 Sammanfattning
Studien som presenteras i denna uppsats har som syfte att bidra med kunskap om folkbibliotekariers uppfattningar av biblioteksarbetet under coronapandemin.
Folkbiblioteken som kulturinstitution utgör en viktig del i det demokratiska samhället och verksamheten har under det gångna året utmanats i och med coronapandemin. Folkbibliotekens funktion som mötesplats har begränsats vilket har försvårat folkbibliotekens arbete med uppdraget att vara tillgängligt för alla och anpassade efter användarnas behov (Bibliotekslag, 2013).
Personalen inom biblioteksväsendet har arbetat hårt för att hitta lösningar för att kunna bedriva biblioteksarbetet och samtidigt säkerställa att biblioteken är en säker plats att vistas på. Detta arbete har uppmärksammats och hyllats, bland annat av fackföreningen DIK (Troberg, 2020). Bibliotekariernas betydelse för biblioteken har även uppmärksammats i tidigare studier (Svensk biblioteksförening, 2011, 2018; Pilerot & Hultgren, 2018a). Folkbiblioteken har varit en av få offentliga verksamheter som till stor del upprätthållit sin verksamhet under pandemin och arbetet har bland annat undersökts och utvärderats i Svensk biblioteksförenings rapport Biblioteken och pandemin (Gemmel, 2021), och uppmärksammats i Biblioteksbladet (Eriksson, 2021) och bibliotekstidningen Noll27 (Andersson, 2021). Där framkommer att det gångna året har inneburit stora utmaningar för folkbiblioteken. Studier på ämnet folkbibliotek och pandemier är få men efterfrågade.
Mot bakgrund av att bibliotekarierna dagligen har arbetat med att bedriva biblioteksarbete utifrån rådande restriktioner och riktlinjer, i kombination med bristen på tidigare studier på ämnet, motiveras valet av att studera hur bibliotekarierna själva uppfattar sitt arbete. Tre forskningsfrågor har utifrån det empiriska materialet besvarats:
• Vilka uppfattningar av att arbeta på folkbibliotek under coronapandemin framträder bland deltagarna i studien?
• Hur uppfattar deltagarna i studien att biblioteksarbetet har förändrats under coronapandemin första år (mars 2020 - april 2021)?
• Vad har bidragit till att forma biblioteksarbetet under pandemin?
Litteraturöversikten tar avstamp i ämnet folkbibliotek under kris och presenterar studier och annan relevant litteratur som behandlar folkbibliotek under kris orsakad av exempelvis krig, naturkatastrofer och ekonomisk kris. Slutligen presenteras den forskning som behandlar folkbibliotek under coronapandemin.
Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är praktikteori. I uppsatsen förstår begreppet praktik i enlighet med det sätt på vilket Pilerot och Hultgren (2017) förklarar det. Därefter relateras det till ett resonemang hämtat från Kemmis och Grootenboer (2008) om att en praktik rymmer en uppsättning dimensioner, mer specifikt tre dimensioner: kulturell-diskursiv, social-politisk och materiell-ekonomisk dimension. Dessa dimensioner fungerar som teoretiska verktyg i analysen av det empiriska materialet.
Det empiriska materialet samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer.
Deltagarna i studien är alla folkbibliotekarier som arbetar på fyra olika
53
folkbibliotek i Göteborg. Folkbiblioteken i Göteborg valdes som studieområde på grund av att situationen för biblioteken är föränderlig i och med ett antal stängningar. Analys och resultat presenteras därefter tillsammans. Analysen innebar att materialet lästes dels med siktet på att hitta passager som besvarar forskningsfrågorna, dels med siktet på att hitta passager som relaterar till de tre praktikdimensioner som utgör det teoretiska verktyget. I diskussionskapitlet besvaras forskningsfrågorna utifrån resultatet av analysen.
Resultatet visar att folkbibliotekarierna uppfattar att biblioteksarbetet har förändrats och anpassats efter coronapandemin. Biblioteksrummet har förändrats i form av att alla sittplatser tagits bort, studierum har spärrats av och informations- och utlåningsdiskarna är utrustade med plexiglas. Bibliotekarierna har anpassat sig efter detta, samt de direktiv som säger att de inte ska hjälpa besökarna vid datorer och kopiering, eller med annat som innebär att de står nära besökarna. Detta har enligt bibliotekarierna varit den största skillnaden eftersom det är besökarna de är där för. Vidare uppfattar bibliotekarierna att besökarna drabbats olika hårt och det går att identifiera ett mönster som visar att de hårdast drabbade besökarna generellt är de som behöver mest hjälp. På så vis kan en ojämlikhet urskönjas. Resultatet visar även att bibliotekarierna under det gångna året har varit kreativa och anpassningsbara vad gäller förändringen av praktiken biblioteksarbete. Lösningar på problem som tidigare aldrig uppstått har hittats, exempelvis take away-kassar och att besökarna kan hämta och lämna böcker utanför biblioteket.
Ur det empiriska materialet framträder dels en bild av att biblioteken har en viktig roll i samhället, dels att bibliotekarierna har en viktig roll i upprätthållandet av biblioteksverksamheten. Resonemang liknande detta syns i den tidigare forskning där folkbibliotek studeras i anknytning till andra typer av kriser. Där blir det också tydligt hur pass annorlunda coronapandemin är som tvingar biblioteken att begränsa det öppna rummet som är så viktigt för många människor.
Slutligen kan coronapandemin konstateras ha utmanat och påverkat biblioteksarbetet för de bibliotekarier som deltagit i studien. Bibliotekariernas förmåga att anpassa sig till restriktionerna har i sin tur format praktiken biblioteksarbete.
54
Källförteckning
Opublicerat material
Ljudinspelningar och transkribering av intervjuer med bibliotekarie A-F, 22/3–
22/4 2021
Publicerat material
Aabø, S., & Audunson, R. (2012). Use of library space and the library as place.
Library & Information Science Research, 34(2), 138–149. Doi:
10.1016/j.lisr.2011.06.002
Alajmi, B. (2016). When the nation is in crisis: Libraries respond. Library Management, 37(8), 465–481. Doi: 10.1108/LM-05-2016-0043 Ali, M. Y., & Gatiti, P. (2020). The COVID-19 (Coronavirus) pandemic:
reflections on the roles of librarians and information preofessionals.
Health Information & Libraries Journal, 37(2), 158–162.
Doi:10.1111/hir.12307
Andersson, H. (2021). Tema: bibliotek i förändringens tid. Noll27., (1). Västra Götalandsregionen. Hämtad 2021-03-31 från
http://www.noll27.se/2021/03/noll27-nr-1-2021-bibliotek-i-en-foranderlig-tid/
Bibliotekslag (SFS 2013:801). Kulturdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/bibliotekslag-2013801_sfs-2013-801 Hämtad 2021-02-03 från Riksdagens hemsida
Biblioteksbladet. (29 mars 2020). Allt fler bibliotek satsar på take-away-böcker. Hämtad 2021-02-09 från
https://www.biblioteksbladet.se/nyheter/allt-fler-bibliotek-satsar-pa-take-away-bocker/
Bishop, B. W., & Veil, S. R. (2013). Public libraries as post-crisis information hubs. Public Library Quarterly, 32(1), 33–45. Doi:
10.1080/01616846.2013.760390
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (B. Nilsson, Övers. 3 uppl.). Liber.
Cox, A. (2012). An exploration of the practice approach and its place in information science. Journal of Information Science, 38(2), 176–188.
Doi: 10.1177/0165551511435881
Child, R., & Goulding, A. (2012). Public libraries in the recession: the librarian’s axiom. Library Review, 61(8/9), 641–663. Doi:
10.1108/00242531211292123
55
DIK. (24 september 2020). Årets bibliotek 2020 tilldelas alla Sveriges bibliotekarier. Hämtad 2021-02-09
https://dik.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/arets-bibliotek-2020-tilldelas-alla-sveriges-bibliotekarier
Domellöf-Wik, M. (24 juli 2020a). Stadsbibliotekets bokkassar till 70-plussare gör succé. Göteborgs-Posten. Hämtad 2021-02-09 från
https://www.gp.se/kultur/kultur/stadsbibliotekets-bokkassar-till-70-plussare-g%C3%B6r-succ%C3%A9-1.31697767
Domellöf-Wik, M. (23 november 2020b). Skyddsstopp införs på alla
Göteborgs folkbibliotek. Göteborgs-Posten. Hämtad 2021-02-15 från
https://www.gp.se/kultur/kultur/skyddsstopp-inf%C3%B6rs-p%C3%A5-alla-g%C3%B6teborgs-folkbibliotek-1.37526432 Eriksson, T. (25 november 2020a). Skyddsstoppet hävs i Göteborg.
Biblioteksbladet. Hämtad 2021-02-15 från
https://www.biblioteksbladet.se/nyheter/skyddsstoppet-havs-i-goteborg/
Eriksson, T. (18 december 2020b). Ny rekommendation: Stäng biblioteken omgående. Biblioteksbladet. Hämtad 2021-02-15 från
https://www.biblioteksbladet.se/nyheter/oklart-besked-om-biblioteken Eriksson, T. (2021). Coronanumret: tolv månader med pandemin.
Biblioteksbladet, (1). Svensk biblioteksförening.
Farran-Lee, L. (23 december 2020). Biblioteken kritiska:
Folkhälsomyndigheten backar om stängning. SVT Nyheter/kultur.
Hämtad 2021-02-15 från https://www.svt.se/kultur/biblioteken-kritiska-mot-fhm-och-regeringen-ska-vi-ha-oppet-eller-stangt
Farran-Lee, L., & Wrede, H. (11 januari 2021). Biblioteken öppnar igen efter kort stängning: ”Viktiga i kris”. SVT Nyheter/kultur. Hämtad 2021-02-15 från https://www.svt.se/kultur/biblioteken-oppnar-igen-efter-kort-stangning-viktiga-i-kris
Gemmel, L. (2021). Biblioteken och pandemin. Svensk biblioteksförening.
https://www.biblioteksforeningen.se/rapporter/biblioteken-och-pandemin/
Gibbens, S. (16 januari 2019). Hurricane Katrina, explained. National Geographic. Hämtad 2021-02-25
https://www.nationalgeographic.com/environment/natural-disasters/reference/hurricane-katrina/
Grill, M., Burström, H., & Sima, L. (18 december 2020). SVT granskar:
Hösten blev värre än Folkhälsomyndighetens värsta scenario. SVT Nyheter/inrikes. Hämtad 2021-02-09 från
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-granskar-hosten-blev-varre-an-folkhalsomyndighetens-varsta-scenario-1
56
Göteborgs Stad (2017). Jämlikhetsrapporten 2017 – Skillnader i livsvillkor i Göteborg. https://goteborg.se/wps/wcm/connect/3fe012fe-9367-4bd9-
a0e9-52999da2ee7d/J%C3%A4mlikhetsrapporten2017_171219.pdf?MOD=
AJPERES
Göteborgs Stad. (u.åa). Kulturförvaltningens bibliotek. Hämtad 2021-05-10 från https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunens-organisation/forvaltningar/forvaltningar/kulturforvaltningen/kulturforva
ltningens-verksamheter/kulturforvaltningens-bibliotek?uri=gbglnk%3A201710171174856
Göteborgs Stad. (u.åb). Stadsområden och mellanområden. Hämtad 2021-02-15 från
https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-
politik/kommunfakta/stadsomraden-och- mellanomraden?uri=gbglnk%3Agbg.page.190c2054-b4bc-4842-9ae8-51ffe8485e02
Hamilton, R. (2011). The State Library of Louisiana and Public Libraries’
Response to Hurricanes: Issues, Strategies, and Lessons. Public Library Quarterly, 30(1), 40–53. Doi: 10.1080/01616846.2010.525385
Huizing, A., & Cavanagh, M. (2011). Planting Contemporary Practice Theory in the Garden of Information Science. Information Research, 16(4) paper 497. Tillgänglig: http://informationr.net/ir/16-4/paper497.html Hänninen, A. (2020). Folkbibliotek under kris – en intervjustudie om
coronakrisens påverkan på folkbibliotek och bibliotekens motståndskraft. [Kandidatuppsats, Högskolan i Borås]. DiVA.
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1448988/FULLTEXT01.pdf Isaksson, L. (7 april 2020). Sex bibliotek stänger: ”Smärtar verkligen”.
Göteborg Direkt. Hämtad 2021-05-10 från
https://www.goteborgdirekt.se/nyheter/sex-bibliotek-stanger-smartar-verkligen/reptdf!twjRSpqgGYesnuM8W74rBQ/
Isaksson, P. (2021). Dåligt stöd i kommunerna. Noll27. Hämtad 2021-03-31 från http://www.noll27.se/2021/03/daligt-stod-i-kommunerna/
Jaeger, P. T., Langa, L. A., McClure, C. R., & Bertot, J. C. (2006). The 2004 and 2005 gulf coast hurricanes: Evolving roles and lessons learned for public libraries in disaster preparedness and community
services. Public Library Quarterly, 25(3-4), 199–214. Doi:
10.1300/J118v25n03_17
Jones, S. (2020). Optimizing Public Library Resources in a Post COVID-19 World. Journal of Library Administration, 60(8), 951–957. Doi:
10.1080/01930826.2020.1820281
Kemmis, S., & Grootenboer, P. (2018). Situating praxis in practice: Practice architectures and the cultural, social and material conditions for
57
practice. I S. Kemmis & T. Smith (Red.), Enabling Praxis: Challenges for Education (s. 37–62). Sense Publishers.
Kemmis, S. (2010). What Is Professional Practice? Recognising and
Respecting Diversity in Understandings of Practice. I C. Kanes (Red.), Elaborating Professionalism: Studies in Practice and Theory (s. 139–
165). Springer.
Kimball, M. A. (2007). From refuge to risk: Public libraries and children in world war I. Library Trends, 55(3), 454–463. Doi:
10.1353/lib.2007.0010
Kungliga biblioteket. (29 januari 2021). Folkbibliotek. Hämtad 2021-02-02 från https://www.kb.se/samverkan-och-utveckling/biblioteken-under-corona/folkbibliotek.html
Lindström, A. (23 december 2020). Folkhälsomyndigheten backar om biblioteken – olagligt att stänga. Sveriges Radio. Hämtad 2021-05-10 från https://sverigesradio.se/artikel/7633561
Lloyd, A. (2017). Researching fractured (information) landscapes: implications of library and information science researchers undertaking research with refugees and forced migration studies. Journal of Documentation, 73(1), 1–15. Doi: 10.1108/JD-03-2016-0032
Mahon, K., Kemmis, S., Francisco, S., & Lloyd, A. (2017). Introduction:
Practice Theory and the Theory of Practice Architectures. I K. Mahon, S. Francisco & S. Kemmis (Red.), Exploring Education and
Professional Practice (1 uppl., s. 1–30). Springer.
Mandel, L. H., Bishop, B. W., McClure, C. R., Bertot, J. C., & Jaeger, P.T.
(2010). Broadband for public libraries: Importance, issues, and research needs. Government Information Quarterly, 27(3), 280–291. Doi:
10.1016/j.giq.2010.02.004
Mäkinen, I. (2007). Libraries and reading in finnish military hospitals during the second world war. Library Trends, 55(3), 536–550. Doi:
10.1353/lib.2007.0014
Naeem, S. B., & Bhatti, R. (2020). The Covid-19 `infodemic´: A new front for information professionals. Health Information and Libraries Journal, 37(3), 233–239. Doi: 10.1111/hir.12311
Nicolini, D. (2013). Practice Theory, Work, and Organization – An Introduction (1 uppl.). Oxford University Press.
Nordic Journal of Library and Information Studies. (8 juni 2020). Theme issue in research on pandemic and crisis information. Hämtad 2021-02-05 från https://tidsskrift.dk/njlis/announcement/view/820
58
Orlikowski, W. (2007). Sociomaterial practices: Exploring technology at work.
Organization Studies, 28(9), 1435–1448. Doi:
10.1177/0170840607081138
Pilerot, O. (2014). Design researchers’ information sharing: the enactment of a discipline. [Doktorsavhandling, Högskolan i Borås]. DiVA.
http://hb.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A877083&dswid=1181 Pilerot, O., & Hultgren, F. (2017). Folkbibliotekens arbete för och med
nyanlända. Länsbibliotek Uppsala.
https://www.researchgate.net/publication/320101588_Folkbibliotekens _arbete_for_och_med_nyanlanda
Pilerot, O., Hammarfelt, B., & Moring, C. (2017). The many faces of practice theory in library and information studies. Information Research, 22(1).
Tillgänglig: http://www.informationr.net/ir/22-1/colis/colis1602.html Pilerot, O., & Lindberg, J. (2018a). ”Sen går jag hem när det stänger”: En
studie av nyanländas biblioteksanvändning. Länsbibliotek Uppsala.
http://regionbiblioteket.se/wp-content/uploads/2019/04/Rapport_Sen-g%C3%A5r-jag-hem_webb.pdf
Pilerot, O., & Lindberg, J. (2018b). Inside the library: Academic librarians’
knowing in practice. Journal of Librarianship and Information Science, 50(3), 254–263. Doi: 10.1177/0961000618769970
Reid, P., & Bloice, L. (2021). Libraries in Lockdown – Scottish Public Libraries and their role in community cohesion and resilience during lockdown. [The Arts and Humanities Research Council].
https://librariesinlockdown.weebly.com/uploads/1/2/0/1/120129010/libr aries_in_lockdown_final_report_-_rev.pdf
Risenfors, K. (26 november 2020). Skyddsstoppet dras tillbaka – biblioteken öppnar. Göteborg Direkt. Hämtad 2021-05-10 från
https://www.goteborgdirekt.se/nyheter/skyddsstoppet-dras-tillbaka-biblioteken-oppnar/reptkz!XM0SMFUrsKGYF2HbeYs2g/
Rooney-Browne, C. (2009). Rising to the Challenge: A Look at the Role of Public Libraries in Times of Recession. Library Review, 58(5), 341–
352. Doi: 10.1108/00242530910961765
Schatzki, T. R. (2012). A primer on practices: theory and research. I J. Higgs (Red.), Practice-based education: Perspectives and strategies (s. 13–
26). Sense Publishers.
Shaw, T. (2007). Doing their part: The services of the San Diego public library during world war II. Library Trends, 55(3), 570–582. Doi:
10.1353/lib.2007.0023
Sköld, O. (2018). Documenting Videogame Communities: A Study of
Community Production of Information in Social-media Environments
59
and its Implications for Videogame Preservation. [Doktorsavhandling, Uppsala universitetet]. DiVA.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1171134/FULLTEXT01.pdf
Statistiska centralbyrån. (4 mars 2021). Coronapandemin slog hårt mot arbetsmarknaden 2020. Hämtad 2021-06-09 från
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/arbetskraftsundersokni ngarna-aku/pong/statistiknyhet/arbetskraftsundersokningarna-aku-arsmedeltal-2020/
Svensk biblioteksförening. (u.å). Fakta om bibliotek. Hämtad 2021-02-09 från https://www.biblioteksforeningen.se/fakta-om-bibliotek/
Svensk biblioteksförening (2011). Olika syn på saken: folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal (2011:2).
https://wwwbiblioteksfor.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2017/01/olika-syn-pa-saken.pdf
Svensk biblioteksförening (2018). Undersökning: användarnas åsikter om folkbibliotek. Svensk biblioteksförening i samarbete med Novus.
https://www.biblioteksforeningen.se/rapporter/anvandarundersokning-om-folkbibliotek/
Sveriges Kommuner och Regioner. (13 januari 2021). Myter om folkbibliotek.
Hämtad 2021-02-15 från
https://skr.se/skolakulturfritid/kulturfritid/bibliotek/myteromfolkbibliot ek.15409.html
Tenopir, C. (2003). Information metrics and user studies. Aslib Proceedings, 55(1/2), 13–17. Doi: 10.1108/00012530310462661
Troberg, A. (24 september 2020). Anna Troberg: Tack alla Sveriges
bibliotekarier för er insats. Hämtad 2021-02-08 från https://dik.se/om- oss/sa-har-tycker-vi/anna-troberg-tack-alla-sveriges-bibliotekarier-for-er-insats
TT. (21 december 2020). Biblioteken stänger efter nya restriktionerna. SVT Nyheter/Kultur. Hämtad 2021-05-17 från
https://www.svt.se/kultur/biblioteken-stanger-efter-nya-restriktionerna Wang, T., & Lund, B. (2020). Announcement Information Provided by United
States’ Public Libraries during the 2020 COVID-19 Pandemic. Public Library Quarterly, 39(4), 283–294. Doi:
10.1080/01616846.2020.1764325
Wildemuth, B. M. (2017). Applications of social research methods to questions in information and library science. (2 uppl.). Libraries Unlimited.
World Health Organization. (u.å). Infodemic. Hämtad 2021-03-10 från https://www.who.int/health-topics/infodemic#tab=tab_1
60
Wray, R. J., Becker, S. M., Henderson, N., Glik, D., Jupka, K., Middleton, S., Henderson, C., Drury, A., & Mitchell, E. W. (2008). Communicating With the Public About Emerging Health Threats: Lessons From the Pre-Event Message Development Project. American Journal of Public Health, 98(12), 2214–2222. Doi: 10.2105/AJPH.2006.107102
Zach, L. (2011). What Do I Do in an Emergency? The Role of Public Libraries in Providing Information During Times of Crisis. Science &
Technology Libraries, 30(4), 404–413. Doi:
10.1080/0194262X.2011.626341
Yuvaraj, M. (2020). Global responses of health science librarians to the COVID-19 (Corona virus) pandemic: a desktop analysis. Health Information & Libraries Journal, 37(4), 337–342. Doi:
10.1111/hir.12321
Bilaga 1: intervjuguide
Bakgrundsfrågor - Vad heter du?
- Hur länge har du arbetat som bibliotekarie?
- Kan du beskriva din nuvarande arbetsplats?
- Vilka arbetsuppgifter har du på ditt nuvarande arbete? Har du något specifikt arbetsområde? (Beroende på vad hen svarar – till exempel barnbibliotekarie, programansvarig, uppsökande verksamhet så som Boken kommer eller liknande – ställ följdfrågor om detta. Använd den informationen i de kommande frågorna).
Tema: förändringar
- Hur skulle du beskriva en vanlig arbetsdag för dig innan coronapandemin?
- Hur skulle du beskriva en arbetsdag för dig under coronapandemin?
- Vad skulle du säga är den största skillnaden?
- Är det någon/några av dina arbetsuppgifter som inte påverkats av pandemin?
- Har det gjorts några konkreta förändringar på din arbetsplats till följd av pandemin?
- Vilken är din generella inställning till dessa förändringar?
- Eventuell följdfråga: upplever du att det finns några svårigheter eller problem med dessa förändringar?
- Har förändringarna påverkat ditt yrkesmässiga självförtroende? Hur har det känts för dig att vara på jobbet?
- Har förändringarna gjort att du känt dig trygg på ditt arbete? (Ja/nej).
Varför?
- Vilka förändringar har enligt dig varit positiva?
- Vilka förändringar har enligt dig varit negativa?
- Vad upplever du som svårast när det kommer till ditt arbete under pandemin?
- Varför? (Var uppmärksam på svaret och ställ eventuellt följdfrågor).
Tema: mötet med besökarna
- Hur skulle du beskriva besökarnas respons på de förändringar som gjorts på ditt bibliotek? (Förklara att jag i denna fråga syftar på den respons som bibliotekarierna fått från de besökare som besöker
bibliotekets fysiska rum. Ge exempel på förändringar som respondenten tidigare berättat om hen behöver en förklaring till vad som menas.) - Upplever du att alla besökare drabbats lika hårt av att biblioteket inte är
lika tillgängligt som vanligt? (Ja/nej). Varför?
- Hur har man arbetat på ditt bibliotek för att nå besökare när man inte har kunnat nå dem på biblioteket? (Exempelvis: digitalisering av aktiviteter och tjänster, utskick av bokkassar och liknande).
- Hur väl uppfattar du att biblioteket lyckats nå användarna genom dessa åtgärder?
Tema: Stängning av biblioteken
- I november 2020 stängdes folkbiblioteken efter att fackförbundet Vision lagt in ett skyddsstopp. Sedan stängde biblioteken igen efter presskonferensen den 18 december.
- Hur skulle du beskriva den här perioden med två stängningar?
- Hur påverkades ditt arbete under den här perioden?
- Påverkades din inställning kring att gå till jobbet av dessa stängningar?
Avslutningsvis – större frågor (om det finns ett behov av att ställa dem) - Vilken är den viktigaste lärdomen av biblioteksarbetet under
coronapandemin?
- Vilken/vilka erfarenheter kommer du främst att ta med dig vidare i ditt
- Vilken/vilka erfarenheter kommer du främst att ta med dig vidare i ditt