Metod - Jag gör så gott jag kan utifrån dom omständigheterna

I det här kapitlet presenteras och motiveras metoden för datainsamling till den aktuella studien. På ett övergripande plan kan alla metoder som syftar till att samla in data som handlar om människor sägas innebära att forskaren antingen genomför observationer av deltagarna eller ställer frågor till dem (Tenopir, 2003). Utifrån ett praktikteoretiskt perspektiv förefaller observationer vara en lämplig metod för insamling av data eftersom det inom praktikteori är eftersträvansvärt att befinna sig i praktiken som studeras, vilket möjliggörs i samband med observationer (Schatzki, 2012). Poängen med observationer är att forskaren tillåts umgås och interagera med samt iaktta de personer som befinner sig i och utövar praktiken, vilket är nödvändigt när en praktik studeras (Schatzki, 2012). På grund av coronapandemin har observationer inte varit möjligt att genomföra. I stället genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex folkbibliotekarier i Göteborg. Intervjuer möjliggör visserligen inte för forskaren att se samma saker som vid en observation, men är ett komplement som kan fungera vid praktikteoretiska studier (Schatzki, 2012). Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer tillåts forskaren se världens genom deltagarens ögon (Bryman, 2018), vilket rimmar väl med uppsatsens syfte och teoretiska ramverk.

Motiv för val av studieområde presenteras i avsnittet nedan tillsammans med den empiriska kontexten. Därefter förklaras insamlingsmetoden av materialet varpå urvals- och rekryteringsprocessen presenteras. Bearbetningen av det insamlade materialet och analysmetoden redovisas sedan, följt av en introduktion av studiens deltagare. Kapitlet avslutas med en reflektion om etiska överväganden.

4.1 Motiv för valt studieområde

I november 2020 beslutade fackföreningen Vision att lägga in ett skyddsstopp som innebar att alla folkbibliotek i Göteborgs stad tvingades stänga (Domellöf-Wik, 2020b). Smittspridningen av coronaviruset hade under hösten ökat (Grill et al., 2020) och Vision ansåg att det fanns en stor smittorisk på folkbiblioteken;

dels besökare emellan, dels mellan besökare och personal (Domellöf-Wik, 2020b). Stängningen av folkbiblioteken innebar att arbetsgivare och fackliga representanter möttes i ett samtal om hur skyddsnivån på biblioteken skulle höjas. Två dagar senare öppnade biblioteken igen med förstärkta skyddsåtgärder i form av ytterligare skyddsutrustning och förändrade öppettider (Risenfors, 2020). Den 18 december förändrades situationen igen efter att statsminister Stefan Löfven på en presskonferens meddelat att all statlig, regional och kommunal verksamhet som inte anses nödvändig bör stänga fram till 24 januari 2021 (Eriksson, 2020b). Folkhälsomyndigheten nämnde därefter bibliotek som ett exempel på en sådan verksamhet och dagen därpå stängde återigen folkbiblioteken i Göteborg tillsammans med resterande bibliotek i staden, följt av resten av landets bibliotek (TT, 2020). Rekommendationen drogs tillbaka redan efter ett par dagar med hänvisning till bibliotekslagen vilket skapade förvirring (Lindström, 2020; Eriksson, 2020a). Strax efter jul öppnade biblioteken i Göteborg igen för snabba och förberedda ärenden (Farran-Lee &

Wrede, 2021).

Valet att i föreliggande uppsats studera folkbiblioteken i Göteborg grundar sig i att situationen för biblioteken under tiden för pandemin har varit ytterst föränderlig vilket gör att biblioteken i detta område utgör ett intressant och fruktbart studieområde. I Göteborgs stad finns det totalt 25 folkbibliotek (Göteborgs Stad, u.åa) vilket bidrar till en rik och mångfacetterad kontext.

Vidare grundar sig intresset för Göteborgs folkbibliotek i att uppsatsförfattaren har följt händelseutvecklingen på nära håll under det gångna året. Därför anses valet av att i föreliggande uppsats begränsa studieområdet till folkbiblioteken i Göteborgs stad som rimligt och relevant. En praktikteoretisk ansats förstås sträva efter att upptäcka uttryck och variationer i det empiriska materialet snarare än att kunna generalisera de resultat som framträder. Med hänvisning till den praktikteoretiska ansatsen och rådande tidsram föreföll det således rimligt att ytterligare avgränsa studieområdet genom att fokusera på ett bestämt antal folkbibliotek i staden. Den empiriska kontexten presenteras i nedanstående avsnitt.

4.1.1 Empirisk kontext

Göteborg är indelat i fyra övergripande stadsområden med tillhörande mellanområden, vilka kallas Nordost, Centrum, Sydväst och Hisingen (Göteborgs Stad, u.åb). Ett bibliotek från varje område valdes slumpmässigt ut till studien, med målet att intervjua två personer från varje bibliotek. Urvals- och rekryteringsprocessen redovisas ytterligare i avsnitt 4.3. Syftet att välja ett bibliotek i varje stadsområde grundar sig i en strävan efter variation vad gäller deltagarnas erfarenheter av biblioteksarbete. I Göteborg finns stora socioekonomiska skillnader, vilket gör att stadsområdena ser olika ut. I tre av de fyra stadsområdena (Nordost, Sydväst och Hisingen) ligger några av Göteborgs mest socioekonomiskt resurssvaga områden (Göteborgs Stad, 2017, s. 246).

Eventuellt kan skillnader på grund av var biblioteken är placerade framträda i bibliotekariernas utsagor. Trots att detta inte är vad studien avser undersöka ses det som relevant om det bidrar till att besvara forskningsfrågorna.

4.2 Kvalitativ forskningsintervju

I studien har ett kvalitativt angreppssätt använts för att besvara forskningsfrågorna. Syftet med studien är att bidra med kunskap om folkbibliotekariers uppfattningar av biblioteksarbetet under coronapandemin.

För att uppfylla syftet och för att kunna besvara studiens forskningsfrågor krävs det att deltagarnas perspektiv är utgångspunkten vid insamlingen av data, vilket kännetecknar kvalitativa studier över lag (Bryman, 2018). En kvalitativ studie innebär dessutom en strävan efter förståelse och nära kontakt mellan forskaren och deltagarna i studien då detta möjliggör för forskaren att se världen genom deras ögon (Bryman, 2018). Fokus i den här studien ligger på att förstå deltagarnas uppfattningar av biblioteksarbetet under coronapandemin, och där igenom utforska den praktik som deltagarna är engagerade i, vilket innebär att insamlingen av data anpassas därefter.

Den metod som tillämpats för datainsamling är semistrukturerande intervjuer.

Kvalitativa intervjuer innebär generellt att tyngdpunkten ligger på deltagarnas egna uppfattningar och synsätt, samt fokuserar på deltagarnas ståndpunkter

(Bryman, 2018), något som går i linje med de forskningsfrågor som det insamlade materialet har för avsikt att besvara vid analysen. En intervjuguide med frågor utifrån olika teman formulerades på förhand för att ge intervjuerna en riktning (se bilaga 1), vilket är ett vanligt förfarande vid semistrukturerade intervjuer (Wildemuth, 2017). Skapandet av intervjuguiden baserades på studiens forskningsfrågor för att säkerställa att de frågor som ställdes skulle generera material som kunde besvara forskningsfrågorna (Bryman, 2018).

Kvalitativa intervjuer tenderar att vara flexibla och följsamma vilket innebär att fokus kan anpassas efter det som framkommer under intervjun (Bryman, 2018).

Just semistrukturerade intervjuer innebär att den som intervjuar har möjlighet att anpassa frågorna under intervjuns gång (Wildemuth, 2017). På så vis kan den som intervjuar fånga upp intressanta resonemang i deltagarens svar och ställa följdfrågor kring detta. Vid skapandet av intervjuguiden eftersträvades att formulera frågor som innebar att deltagarna fick förklara sin syn på saken, i stället för att frågorna skulle kunna besvaras med ett jakande eller nekande svar.

Detta för att öppna upp för eventuella följdfrågor och uppmuntra deltagarna till reflektion.

4.3 Urval och rekrytering

Det huvudsakliga fokusområdet i urvalsprocessen var att hitta deltagare som hade möjlighet att bidra med information som anknyter till det som den aktuella uppsatsen har som mål att studera. I rekryteringsprocessen eftersträvades således att nå deltagare som arbetar som folkbibliotekarier i Göteborg och som har gjort det både innan och under coronapandemin. Detta krav baserades på den önskan om att deltagarna skulle kunna diskutera de förändringar som skett på respektive deltagares arbetsplats under pandemin och därefter kunna reflektera över hur den egna arbetssituationen eventuellt har påverkats av detta. Detta är i linje med det Bryman (2018) kallar för ett målstyrt urval, vilket handlar om att välja ut deltagare på ett strategiskt sätt så att deltagarna är relevanta för den aktuella studien med tillhörande forskningsfrågor.

Att endast intervjua folkbibliotekarier grundar sig i intresset för praktiken biblioteksarbete. Studiens praktikteoretiska ansats innebär en strävan efter att interagera och prata med de personer som befinner sig i praktiken (Schatzki, 2012) för att på så vis komma närmare praktiken. Att inkludera exempelvis bibliotekschefer ansågs därmed inte relevant eftersom syftet med studien är att bidra med kunskap om biblioteksarbetet under coronapandemin. Därför ansågs det mer relevant att intervjua de som vanligtvis befinner sig i biblioteksrummet och i mötet med de som besöker biblioteken, det vill säga folkbibliotekarierna.

Vidare betonar Bryman (2018) att forskaren ofta vill att urvalet ska kunna spegla den variation som finns i ursprungsgruppen genom att rekrytera deltagare som skiljer sig från varandra beträffande specifika aspekter eller egenskaper. Strävan efter variation var närvarande i både urvalet och i rekryteringsprocessen i den bemärkelsen att målet var att ett bibliotek per stadsområde med tillhörande mellanområden – Nordost, Centrum, Sydväst och Hisingen – skulle representeras i studien. Efter att ett bibliotek från varje stadsområde valts ut kontaktades bibliotekschefen för varje bibliotek via den e-postadress som fanns angiven på respektive biblioteks hemsida. Målet var att intervjua två deltagare från varje bibliotek, vilket skulle innebära två intervjuer per stadsområde och

total åtta intervjuer. Utifrån den tidsram som studien ämnades genomföras inom samt utifrån att varje intervju beräknades till en timme ansågs åtta intervjuer vara tillräckligt. I den e-post som skickades ut till bibliotekscheferna presenterades således en förfrågan om att intervjua två personer på bibliotekschefens arbetsplats. Ett rekryteringsbrev (se bilaga 2) med ytterligare information bifogades samt en förfrågan om att detta skulle vidarebefordras till bibliotekets anställda. I rekryteringsbrevet presenterades studien och dess syfte, ett krav om att den som vill delta ska ha arbetat både innan och under coronapandemin samt kontaktuppgifter till uppsatsens författare och dennes handledare. Vidare uttrycktes en önskan om att nå bibliotekarier vars ansvarsområden exempelvis handlar om uppsökande verksamhet eller liknande och som därmed har drabbats extra hårt av restriktionerna till följd av coronapandemin. Detta var dock inte ett krav, men flera av de bibliotekarier som kom att delta i studien visade sig arbeta med områden som drabbats extra hårt av pandemin. Responsen från de bibliotek som kontaktades var relativt ojämn vilket innebar att en påminnelse skickades ut, följt av att ytterligare bibliotek fick kontaktas – ett från Sydväst och två från Hisingen – då antalet deltagare ansågs vara för få. De folkbibliotekarier som var intresserade av att delta bokades för intervju och fick i samband med detta ta del av en samtyckesblankett (se bilaga 3). Till slut genomfördes totalt sex intervjuer.

4.4 Genomförande av intervjuer och bearbetning av empiriskt material

Innan intervjuerna ägde rum fick deltagarna ta del av intervjuguiden för att kunna förbereda sig och för att få möjlighet att redan innan intervjun avgöra om det fanns något som de inte ville prata om eller svara på. Inför varje intervju informerades deltagaren om möjligheten att när som helst avbryta intervjun eller avböja att svara på frågor. För att kunna praktisera social distansering togs beslutet om att alla intervjuer skulle genomföras på distans, antingen via det digitala verktyget Zoom eller över telefon, beroende på vad respektive deltagare föredrog. Samtliga deltagare intervjuades via Zoom och varje intervju spelades in, både ljud och bild, för att sedan transkriberas. Intervjuerna genomfördes mellan den 22:e mars och 22:e april 2021. En timme avsattes per intervju men ingen av intervjuerna tog längre än 40 minuter. Fem av intervjuerna översteg 30 minuter, den sjätte tog 24 minuter.

Att intervjuerna genomfördes via Zoom och inte via telefon betraktas som positivt, eftersom Zoom möjliggjorde för båda parter att se varandra trots att intervjun genomfördes i digitalt format. På så vis kunde deltagarnas kroppsspråk och ansiktsuttryck observeras. Att ta del av deltagarnas minspel och gester under intervjuer kan bidra med ytterligare information eftersom den som intervjuar kan upptäcka eventuell förvirring eller obehag hos deltagaren under intervjuns gång (Bryman, 2018). En oro för att tekniska problem skulle uppstå var närvarande, vilket generellt är en begränsning vid digitala intervjuer (Bryman, 2018).

Situationen krävde således att uppsatsförfattarens uppmärksamhet delvis riktades mot ljudet och bildens kvalité för att så tidigt som möjligt kunna upptäcka eventuella störningar eller liknande.

Vidare kan det konstateras att både telefonintervju och intervju över Zoom skiljer sig från direkta eller personliga intervjuer på så vis att en digital intervju

inte innefattar ett fysiskt möte (Bryman, 2018). Huruvida detta påverkade studiens utfall positivt eller negativt är svårt att säga. Bryman (2018) ger exempel på tidigare studier där forskare upplevt respondenterna som mer reserverade vid telefonintervju än vid direkta intervjuer, men Bryman (2018) presenterar även studier där forskare upplevt det motsatta. Att intervjuerna i föreliggande studie upptog kortare tid än planerat skulle eventuellt kunna bero på att de genomfördes i digitalt format. En annan möjlig orsak är det faktum att uppsatsförfattaren upplevde ett behov av att rikta uppmärksamheten mot ljudet och bildens kvalité under intervjuerna. Således går det inte att utesluta att uppsatsförfattaren missade att ställa följdfrågor kring intressanta resonemang, vilket i slutändan kan ha påverkat på intervjuernas längd.

Utgångspunkten var att under intervjuerna följa intervjuguiden men ett antal avstick gjordes, exempelvis när någon av deltagarna nämnde något som var relevant att ställa följdfrågor kring. Alla frågor i guiden ställdes nödvändigtvis inte, exempelvis om uppfattningen var att deltagaren redan svarat i samband med en annan fråga, detta för att undvika upprepning. Över lag ställdes dock alla frågor eftersom deltagarna många gånger kom på nya saker att berätta eller reflektera över. Generellt var deltagarna generösa i sina svar och berättade fritt utan behov av förtydligande av den aktuella frågan. Ibland krävdes ett förtydligande vilket innebar att samma fråga ställdes men med en annan formulering för att underlätta för deltagaren.

Alla intervjuer transkriberades löpande under samma tidsperiod som de genomfördes. Upprepningar, stakningar och oavslutade meningar exkluderades ur transkriberingen om de inte bidrog med ökad förståelse eller innehåll till det som sades. Vid ett antal tillfällen namngav deltagaren sin egen eller en närliggande arbetsplats – ett annat folkbibliotek – eller namnet på kollegor eller sin chef, vilket exkluderas i resultatredovisningen då detta är uppgifter som gör att deltagarens identitet eventuellt kan spåras. Det transkriberade materialet omfattar ungefär 70 sidor text som skrevs ut och lästes noggrant. Analysmetoden av det empiriska materialet förklaras närmare i följande avsnitt.

4.5 Analysmetod

Det empiriska materialet lästes dels med fokus på empiri, dels med fokus på teori. Den empiridrivna läsningen innebar att materialet lästes med sikte på att hitta passager som kan bidra till att besvara studiens två första forskningsfrågor.

Vidare eftersträvades en öppenhet för att på så vis ta fasta på sådant i materialet som uppfattades som intressant i det sammanhang som studien utgör. Den teoridrivna läsningen tog sikte på de passager som relaterar till analysverktyget i fråga, det vill säga de tre praktikdimensionerna som presenteras i avsnitt 3.3.

Den teoridrivna läsningen bidrog till att synliggöra vad som format praktiken biblioteksarbete vilket specifikt anknyter till den tredje forskningsfrågan.

Det empiriska materialet analyserades och strukturerades till en början utifrån de teman som återfinns i intervjuguiden (se bilaga 1), det vill säga Förändringar, Mötet med besökarna, Stängning av biblioteken och Avslutningsvis – större frågor. I analysen synliggjordes att deltagarnas utsagor anknyter till ett större antal teman än de fyra som återfinns i intervjuguiden. Genom att ta fasta på genomgående teman i det empiriska materialet kunde materialet struktureras och

organiseras utifrån dessa. Således är kapitel 5 strukturerat utifrån de teman som kunde identifieras vid analysen: Förändrade arbetsuppgifter, Förändringar i biblioteksrummet, Beslut, makt och hierarkier, Vikten av kommunikation och tydliga direktiv, (Icke)mötet med besökarna, Anpassad verksamhet för besökarnas skull och Bibliotekens betydelse. När ovanstående teman kunnat identifieras inkluderades det teoretiska ramverket i läsningen för att inom dessa teman studera hur de praktikteoretiska dimensionerna framträder.

4.6 Studiens deltagare

Nedan följer en presentation av de bibliotekarier som har blivit intervjuade för studien i fråga, en beskrivning av bibliotekariens arbetsplats och specifika arbetsområden. Alla bibliotekarier som deltagit i studien har arbetat på sin nuvarande arbetsplats både innan och under coronapandemin. Hur länge bibliotekarierna har arbetat inom biblioteksbranschen varierar från 1,5 år (bibliotekarie A) till 18 år (bibliotekarie D). Alla arbetar inte med uppsökande verksamhet, men vittnar ändå om att arbetsuppgifterna har påverkats av coronapandemin.

Bibliotekarie A

Bibliotekarie A har arbetat som bibliotekarie i ungefär 1,5 år. Den nuvarande arbetsplatsen är belägen i stadsområdet Centrum. Arbetet där innebär ett stort fokus på böcker och inte lika mycket på samhällsservice som på andra bibliotek i staden. Biblioteket är litet till ytan men har ett stort antal besökare varje dag, vilka består av olika grupper, bland annat studenter, äldre och småbarnsfamiljer.

Bibliotekarie A beskriver sitt specifika arbetsområde som uppsökande vilket bland annat innebär att försöka nå nya grupper som inte kommer till biblioteket, samt att uppsöka de som inte kan ta sig till biblioteket. Arbetet innefattar att bibliotekarien vanligtvis är ute och träffar olika grupper och personer och deltar i olika nätverksmöten med andra verksamheter i staden.

Bibliotekarie B

Bibliotekarie B fick fast tjänst som bibliotekarie för fyra år sedan. Den nuvarande arbetsplatsen är belägen i stadsområdet Hisingen och är ett bibliotek som förr brukade kallas för ett besöksbibliotek. Hit kommer det mycket folk som behöver datorhjälp och stöd med andra praktiska ärenden. Till ytan beskrivs biblioteket som stort. Bibliotekarie B arbetar bland annat uppsökande med tjänsten Boken kommer, en tjänst som riktar sig till de människor som inte själva kan ta sig till biblioteket. Utöver detta har bibliotekarie B ansvar för schema och har även arbetat med projekt som rör digitalisering.

Bibliotekarie C

Bibliotekarie C har arbetat som bibliotekarie i ungefär 6 år. Den nuvarande arbetsplatsen är belägen i stadsområdet Nordost. Bibliotekarie C förklarar att hen är anställd som ”bibliotekarie med programansvar” riktat mot vuxna. Antalet anställda på arbetsplatsen är relativt få vilket innebär att arbetsuppgifter som schema, intranät, sociala medier och IT också förekommer. Bibliotekarie C är även skyddsombud på sin arbetsplats. Begreppet besöksbibliotek används i beskrivningen av biblioteket som vanligtvis har höga besökssiffror kontra lånestatistiken, men ”nu har vi bara lånestatistiken och ingen mötesplatsfunktion alls”.

26 Bibliotekarie D

Bibliotekarie D har arbetat som bibliotekarie i 18 år och arbetar på samma bibliotek som bibliotekarie C. Biblioteket beskrivs som mellanstort.

Bibliotekarie D arbetar mot barn och ungdomar vilket bland annat innefattar en del stadsövergripande arrangemang vilket innebär att det är samma arbetssätt på alla bibliotek i Göteborgs stad. Exempel på arrangemang är sexårsboken, förskoleklassboken och årskurs 3-boken. Innan coronapandemin brukade barnen komma till biblioteket och träffa en bibliotekarie.

Bibliotekarie E

Bibliotekarie E har arbetat som bibliotekarie i 15 år. Den nuvarande arbetsplatsen är belägen i stadsområdet Sydväst, vilket innebär att biblioteket har ett stort upptagningsområde med stora socioekonomiska skillnader. Biblioteket beskrivs som stort till ytan. Det stora upptagningsområdet återspeglas i besökarna som är många till antalet. Bibliotekarie E har tidigare arbetat enbart mot ungdomar, men har sedan en tid tillbaka delat på sig och nu arbetar hen även mot vuxna med facklitteratur, tidskrifter och dagstidningar, Göteborgs lokalavdelning och släktforskning. Utöver detta inkluderar arbetet bibliotekets programverksamhet som riktar sig mot alla åldrar.

Bibliotekarie F

Bibliotekarie F har arbetat som bibliotekarie i 12 år och arbetar just nu på samma arbetsplats som bibliotekarie E. Det område som bibliotekarie F:s arbetsuppgifter berör innefattar specialmedia och äldres läsning, Boken kommer och Legimus¹, något som hen har arbetat med på flera bibliotek tidigare. Enligt bibliotekarie E arbetas det en del över gränserna när det kommer till målgruppen äldre, vilket beror på att det är en prioriterad målgrupp.

4.7 Etiska överväganden

I denna studie har de etiska principerna informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet beaktats (Bryman, 2018, s. 170). I sökandet efter deltagare användes ett rekryteringsbrev (se bilaga 2) vilket uppfyller informationskravet (Bryman, 2018). De personer som var intresserade av att delta i en intervju fick ta del av en samtyckesblankett (se bilaga 3), vilken tydliggjorde vilka personliga uppgifter som deltagaren skulle få frågor om under intervjun, exempelvis namn, arbetsplats och antal år i branschen, samt att denna information sedan skulle sammanställas i avidentifierad form innan den presenteras i uppsatsen. Uppgifter som namn och arbetsplats skrivs inte ut med anledning av att denna information inte är relevant för resultatredovisningen, samt kan äventyra löftet om att deltagarnas identitet inte ska kunna identifieras.

För att ytterligare säkerställa och skydda deltagarnas integritet och anonymitet används pronomen hen genomgående oavsett vilket pronomen som deltagarna

In document Jag gör så gott jag kan utifrån dom omständigheterna (Page 22-30)