symbo-liserar en tid med framtidsoptimism då gruvbolaget expanderade kraftigt och gruvarbetarna kunde skaffa egna bostäder. Området visar också hur det moderna samhället byggde egnahemsområden med en stadsbyggnadsprin-cip som såg liknande ut över hela landet
Lomboloområdet, västra delen,
Tidig lombolovilla typ 1
Lomboloområdet, västra delen,
Tidig lombolovilla typ 2
SO 7
K u l t u r m i l j ö a n a l y s K i r u n a e t a p p 2
V ä r d e n o c h r e k o m m e n d a t i o n e r
Befintliga värden Tålighet och sårbarhet inför möjliga åtgärder Rekommendation Bedömning av framtida värdeförändring
Kunskapsvärden Byggnadshistoriska värden
Planstruktur, arkitektur och byggteknik är goda exempel på planering och byggande under 1960-talet enligt SKAFT-principen. Även den funkisinspirerade gestaltningen och enfamiljshusens ökande storlek men relativt små tomter speglar tidsandan. Samtliga enfa-miljshus är uppförda i tidstypisk funkisinspirerad stil med enkla byggnadsvolymer, stora fönster och fasader klädda med oputsat tegel och falsad spårpanel.
Samhälls- och socialhistoriska värden
Lomboloområdet uttrycker den framtids-optimism som rådde under 1960-talet – ett expansivt skede i Ki-runas – då det var stor bostadsbrist. Det visar också att bredare grupper än tidigare hade fått råd att investera i egnahem.
Upplevelsevärden Estetiska och miljövärden
Lomboloområdet karaktäriseras av relativt rymliga, sammanhållna och väl komponerade gatumiljöer med för kirunaförhållanden uppvuxen trädvegetationen.
Enfamiljshusens utformning är enkel men estetiskt sammanhållen. Trots utbyggnader och ommålning av fasader o s v kan området fortfarande upplevas som en relativt homogen miljö.
Immateriella värden
Lomboloområdets symbolvärden hör samman med 1960-talets expansionsbehov i Kiruna. Det identifierar en del av Kiruna i ”modern” tid. Många som vuxit upp i området eller har bott länge i Kiruna identifierar sig med miljön som bidrar till en känsla av kontinuitet och trygghet.
Rivning och dokumentation
Området som helhet och enskilda byggnader bör dokumenteras, oavsett om de rivs eller flyttas.
Rivning och återbruk av byggnadsmaterial Delar av bebyggelsen kan möjligen återbrukas vid selektiv rivning av byggnader. De praktiska möjlig-heterna till detta bör utredas.
Flytt i grupp, enskilt helt eller delvis
Erfarenhet från bl a Malmberget har visat att det kan vara svårt att flytta souterränghus och villor med källare. Förutsättningarna för flytt och vidare användning på ny plats är därmed inte de allra bästa.
Om en flytt från området ändå är tekniskt och eko-nomiskt möjlig bör flera hus flyttas tillsammans.
Området planerades, utformades och bygg-des som en helhet och är till stora delar intakt. Det finns därför flera goda skäl att flytta hela bestånd av byggnader och återskapa grupper och miljöer så lång det är möjligt på en ny plats.
Bevarande, förtätning och ombyggnad Byggnaderna ligger inom området som berörs i tiden för brytning på 1365-nivån och kommer troligen inte vara möjlig att bevara för framtiden på nuvarande plats.
Byggnaderna bör underhållas fram till rivning eller flytt med metoder som är anpassade till husens olika kulturhistoriska värden.
Bevarande med hänsynsbestämmelser
Eventuellt kan områdets kvaliteter även tillvaratas i form av utformnings- och hänsynsbestämmelser för liknande bostadsområden i Nya Kiruna.
Kulturhistorisk prioritering
En omfattande dokumentation av områ-det bör ske innan eventuell rivning. Doku-mentationen bör omfatta en beskrivning såväl av de fysiska förhållandena som vilka grupper i samhället som bott där.
Om det visar sig praktiskt möjligt och ekonomiskt motiverat att flytta villor från Lomboloområdet till nya områden, bör 1960-talsvillorna av estetiska och kultur-historiska skäl samlas i grupper i stället för att spridas ut.
Vid eventuell flytt bör det ställas särskilda krav på ny lokalisering, planstruktur och placering. Souterrängvillorna bör placeras i lämpliga syd- eller sydvästvända slutt-ningar. Övriga hus är mer lättplacerade men de bör liksom souterränghusen hållas ihop i grupper och bilda gatu- och gårdsmiljöer liknade de befintliga.
Kunskapsvärden Byggnadshistoriska värden
Värden bundna till ursprungsplatsen är svåra att överföra vid flytt. Hur värdena förändras beror till stor del på vad som kan återskapas på ny en plats i form av läge, ny planstruktur, gatumiljöer, byggnaders inbördes placering, och vegeta-tion mm. Med tiden kan nya samband och värden skapas. Enskilda byggnader behåller sina materiella egenvärden vid flytt. De arkitekturhis-toriska och kunskapsmässiga värdena försvagas om en enskild byggnad lyfts från ett starkt sammanhang in i en ny miljö. Dessa värden kan leva vidare om byggnader som hör samman kan flyttas i grupp och skapa en ny miljö.
Samhälls- och socialhistoriska värden Dessa värden kan i viss utsträckning överföras till ny plats vid flytt av byggnader beroende på hur väl man lyckas återskapa hela eller delar av miljöer med rätt karaktär och känsla. Även i detta fall bör byggnader som hör samman flyttas i grupp.
Upplevelsevärden Estetiska och miljövärden
Enskilda byggnader kan behålla sina estetiska och arkitektoniska egenvärden. För områden med stark samhörighet mellan byggnaderna minskar värdena betydligt om de flyttas till en främmande miljö. Miljövärdena förändras minst om flera byggnader kan flyttas i grupp och bilda en hel ny miljö.
Immateriella värden
Om enskilda byggnader lyfts ur sitt samman-hang minskar möjligheten att känna igen sig och identifiera sig med en viss plats eller miljö och därmed känslan av kontinuitet och trygghet i en välkänd miljö. Värdena förändras minst om byggnader flyttas som sammanhängande grup-per och kan bilda hela miljöer.
SO 7
K u l t u r m i l j ö a n a l y s K i r u n a e t a p p 2
S t ö r r e o m r å d e n
Befintliga värden Tålighet och sårbarhet inför möjliga åtgärder Rekommendation Bedömning av framtida värdeförändring
Bruksvärden Tekniskt, funktionellt och socialt värde
Flera byggnader i området har under åren byggts om och till. Många har genomgått någon form av reno-vering. I de flesta fall med bibehållen grundkaraktär.
Byggnaderna i området kan därmed antas vara gott skick och fungera väl som bostäder, med de flesta av dagens funktions- och komfortkrav.
Återanvändningsmöjlighet
Förutsättningarna för flytt och vidare användning på ny plats av souterränghus och enfamiljshus med käl-lare är inte de allra bästa. Byggnadsmaterial och delar av byggnaderna bör däremot kunna återbrukas i ny bebyggelse. Återbruk kan ske utan källarvåning.
Ekonomiskt värde
Enfamiljshusen har idag ett värde som familjebostäder.
Bruksvärden Tekniskt, funktionellt och socialt värde Bruksvärdet, dvs. dels den praktiska möjligheten att kunna använda en byggnad t ex som bostad, förändras normalt inte vid en flytt. Däremot finns möjlighet att förbättra vissa funktioner och egenskaper om rätt åtgärder vidtas efter flytt.
Återanvändningsmöjlighet
Byggnader inom det aktuella område antas efter genomförd flytt kunna användas i nuvarande användning, i detta fall som bostäder.
Vid rivning bör byggnadsmaterial och detaljer återanvändas i nya hus.
Ekonomiskt värde
Det kan finnas ekonomiska värden i flyttning, återanvändning och återvinning.