DIVE-analysen delar upp stadens utveckling i tidsperioder efter utveck-ling (1890-1900, -1909, -1947, -1976, -2004, -2013 och framtid) samt i nivåer efter skala (landskap, stadsdelar, stadsrum och byggnader) Den tidigare uppdelning i stadsdelar enligt kartans prickade gränser har frångåtts.
tidsepoker och dive-matriser
K u l t u r m i l j ö a n a l y s K i r u n a e t a p p 2
T i d s p e p o k e r
- 1890
Landskapet stadsdelar
D: 16-1700 tal Upptäckt av malmfyndig- heter.
1800-tal Pro-spekteringar i de omgivande fjällen.
Kirunavaara före malmbrytningstiden. (Kiruna kommuns bildarkiv) Under järnåldern börjar markerna mellan Torne och Kalix älvar att nyttjas säsongsmässigt för fiske, jakt och renskötsel. Under 1700-talet etableras jordbruket genom att byar som Jukkasjärvi och Kurravaara växer fram, byar som också nyttjar markerna. Järnmalmen i Luossavaara och Kirunavaara är känd sedan slutet av 1600-talet, och prospektering och försök till exploate-ring sker under årens lopp.
Före 1890 finns ingen fast bosättning i nuvarande Kiruna. Bergen Haukivaara och Kirunavaara är betes- och kalvningsland, vid dagens bostadsområde Lombolo finns vinterbete och rastbete. Ett viste finns vid Luossajärvis västra strand. Flera flyttleder finns där Kiruna idag är beläget liksom i dess närhet. Bland annat nyttjas Luossajärvi som flyttled.
I: Det uppstår ett intresse för områdets mineralfyndig-heter.
Spår av renskötsel, jordbruk och prospektering finns i landskapet runt om-kring Kiruna; ett landskap som kan beskrivas som kulturlandskap. Under de senaste åren har forn- och kulturlämningar hittats, som kan knytas till olika näringsfång.
Inom själva tätorten är de fysiska spåren från tiden före samhällets etablering få och otydliga.
V:
E:
För e 1890
K u l t u r m i l j ö a n a l y s K i r u n a e t a p p 2
T i d s e p o k e r
stadsrum byggnader
Vilande renar och Kirunabor på Luossajärvi, (10001683 Kiruna kommun bildarkiv)
D: Några specifika stadsrum är ännu inte utvecklade, men platser för visten förekommer.
Utsikt mot Kiirunavaara från Luossavaara år 1875. (Fotograf okänd. SGU:s arkiv)
De byggnader som finns är av tillfällig art som tältkåtor och liknande vid förekom-mande visten
.I:
V:
E:
För e 1890
K u l t u r m i l j ö a n a l y s K i r u n a e t a p p 2
T i d s p e p o k e r
1890-1899 Landskapet Stadsdelar
1890-1899 D: Aktiviteten kring Gruv-berget ökar med mindre förarbeten och brytningar.
1890 LKAB bil-das. Behovet av bostäder ökar.
Järnvägen pro-spekteras och bygget av banan påbörjas.
Kirunavaara före malmbrytningstiden.
(10000001 Kiruna kommuns arkiv.)
”Kopia af kartskizz öfver Kiruna år 1900”. Illustration som visar samhället vid Luossajärvi, med förteckning över byggnaderna. (Kiruna kommuns arkiv.)
I: Samhälls-
bild-ning Landskapet börjar tas i anspråk för andra ändamål än traditio-nella aktiviteter som jakt, fiske och renskötsel. Anläggandet av järnvägen mellan Gällivare och Riksgränsen är det som till en början är mest märkbart i landskapet.
Den snabba expansionen av gruvsamhället leder till tillfälliga lösningar och livsvillkoren är svåra. Kåkstadens nackdelar, speciellt de sociala, leder till att många av de som bor i Kiruna, och även företag som LKAB, önskar bygga ett bättre samhälle – ett mönstersamhälle. Byggna-den B1 finns kvar, övriga spår från Byggna-denna period är få.
V:
E:
1890-1899
K u l t u r m i l j ö a n a l y s K i r u n a e t a p p 2
T i d s e p o k e r
Stadsrum Byggnader
Vy mot Kiruna samhälle från Rälstippen 1900. Vägen, med bron över Luossajoki, leder till Malmberget. I mitten av bilden ser vi Bolagshotellet. (10000238 Kiruna kommuns bildarkiv)
B1. ”Grand Hotell Luossajärvi”. Ca 1890 Stugan används av arbetsledningen sommartid under försvarsarbeten fram till 1895. Nyttjas se-dan fram till början av 1900-talet som åretrunt-bostad av diverse arbetsfolk.
Stugan räknas som Kirunas första byggnad. Den flyttades troligen till sin nuvarande plats under 1910-talet.
En av de tillfälliga bostäderna, s.k. fläsklåda, år 1900. (10000204 Kiruna kommuns bildarkiv)
I: Järnvägen och dess byggnader kräver tidigt en plats i stadsrummet till vilken
den nya bebyggelsen får anpassa sig. Med gruvetableringen och malmbanan börjar förändringar ske i det tidiga samhället, tjänstemän-nen bygger ordentliga bostäder medan övriga nybyggare är hänvisade till kåkstadsbebyggelse med svåra sociala livsvillkor som följd.
V: B1 har trots sin enkelhet höga kulturvärden. Byggnaden är en historisk identitetsbärare och symbol
för samhällets och gruvnäringens tillkomst och etablering i Kiruna.
E:
1890-1899
K u l t u r m i l j ö a n a l y s K i r u n a e t a p p 2
Landskapet börjar påverkas av gruvdrift och järnvägsbygget. Gruvan och staden Kiruna och som vi ser den idag etableras mer och mer på fjället men runt omkring finns den orörda fjällnaturen endast påverkad av jakt, fiske och renskötsel.
När samhället växer fram sker detta i tre olika områden, där olika aktörer råder över utvecklingen. Det är Stadsplanen, Bolagsområdet samt SJ-området.
Parallellt med att Kiruna etablerades växte också Tuolluvaara fram. Till skillnad från Kiruna byggdes inte Tuolluvaara som ett välplanerat mönstersamhälle.
Ingående områden enligt DIVE 1: Östermalm, Högalid, Övre- och Nedre Norrmalm, Centrum, delar av dagens Bolagsområdet och Sj-området. Ön finns inte kvar. Björk-backen inte helt utbyggd.
Etableringen av samhället och av malmbanan innebär en strukturell för-ändring av området, då markanvändning och näringsfång förändras.
Järnvägen var en avgörande förutsättning för malmtransporterna och därmed för gruvdriften. Den var också den enda förbindelsen med Norge och fjällen. Järnvägen banade också väg för förra sekelskiftets gryende fjällturism.
Tätorten är ett exempel på ett samhälle som växt fram koncentrerat i tid och plats på grund av en samhällsekonomiskt värdefull naturresurs, järnmalmen.
På många ställen i Sverige och världen finns vid denna tid ett stort intresse för samhällsplanering och ”idealstäder”. I Kiruna blir detta extra tydligt eftersom hela samhället byggdes under en kort tid och med få aktörer. Det var statlig mark som uppläts för etableringen.
De tre områdena utgör varsin karaktäristisk del av Kirunas tidiga samhällshistoria.
V: De värden som finns kvar idag.
Kiruna är kulturmiljö av riksintresse som motiveras av att stadsmiljön och industrilandskapet är ett unikt samhällsbygge från förra sekelskiftet med bebyggelsemiljöer som vuxit fram under hela 1900-talet.
Stora delar av bebyggelsen speglar bolagets engagemang i staden.
Järnvägen ingår i Norrbottens teknologiska megasystem.
De olika områdena uppvisar olika tidstypisk karaktär.
E: Ta till vara för
framtiden. Även i framtiden låta Kiruna vara staden på fjället med den tydliga gränsen mellan stadens planteringar och det omgivande landskapet och dess natur-liga fjällvegetation. Också utblickarna från gator och platser är ett viktigt karaktärsdrag som bör tillvaratas.
Låta de delar av staden som inte berörs behålla sina respektive karaktärer och låta de nya delarna bli nya delar av den mönsterstad som Kiruna av många anses vara.
D:
Stadsplanens tätare kvarter följer de stilideal som gäller för stadsbyggnad vid denna tid. Växtligheten koncentre-ras till parker som är placerade på ytor som är svåra att bebygga. Den ore-gelbundna gatustrukturen ger många mindre platsbildningar där gator möts i oräta vinklar. Planen innehåller med-vetet gestaltade egnahemsområden med små parker och platsbildningar.
Grönområden förlades där det var gynnsamt för växtligheten, och det fanns en medveten tanke om att skapa vyer mot det omgivande landskapet. Bolagsområ-dets byggnader ligger glest och parallellt med gatorna eller i hörn.
Planeringen följer en sorts brukstradition även om den i Kiruna medvetet inte blivit lika hierarkisk som på andra håll. En ambition i Bolagsområdet var att spara befintlig växtlighet mellan husen.
SJ områdets planering har följt de direktiv som lagts upp centralt för järnvägs-orter i den här delen av landet, hierarkisk och funktionell. Järnvägsparken, som ligger utanför själva SJ-området, har ett för tiden karaktäristiskt uttryck. Vegeta-tionszoner mellan järnväg och bebyggelse var också en del av tidens lösningar på brandsäkerhet.
En spårväg kunde tas i drift 1906, som förband bostadsområdena med arbetsplat-serna.
Byggnader inom stadsplanen.
Byggnader inom Bolagsområdet.
Byggnader inom SJ-området och Lokstallsområdet.
Den tidiga, provisoriska bebyggelsen i Kiruna fick snabbt ge vika för en planerad och reglerad samhällsstruktur. Ett flertal skolor etablerades p g a den ökande befolkningen bl a KPU.
Bolaget lät uppföra en omfattande bostadsbebyggelse, för såväl arbetare som tjänstemän. Kontor, disponentbostad och bolagshotell hörde också till det som LKAB byggde. De typritade husen upp-fördes kvarter för kvarter. Inom Bolagsområdet finns ett stort antal byggnader kvar från denna uppbyggnadsperiod.
Bebyggelsen i Tuolluvaara växte fram på initiativ av TGA:s anställda till skillnad från Kirunas bo-lagsbebyggelse.
Genom SJ:s försorg byggdes, förutom bostäder för såväl arbetare som tjänstemän, järnvägssta-tion och järnvägshotell liksom lokstall och verkstäder. Ritningarna upprättades på Kungliga Järn-vägsstyrelsens arkitektkontor, där Folke Zettervall var chefsarkitekt.
I:
Grönstrukturen i SJ-områden, Järnvägsparken, Stadshusparken, Busstorget, Centralparken, Kyrkoparken och Lasarettsområdet bildar tillsammans ett sam-manhängande stråk som skiljer Stadsplanen, SJ-området och Bolagsområdet från varandra.Många av byggnaderna uppförda under perioden berörs av omvandlingen. En del är behandlade inom projektet gruvstadsparken.
V:
De olika stadsdelarnas olika uppbyggnad som ger olika karaktär/stadsrum åt dem.Kännetecknande bebyggelse från uppbyggnadsskedet. Terränganpassad bebyggelse är ett viktigt karaktärsdrag i Kiruna. Bolagsområdets bebyggelse visar bl a på den sociala skiktningen med ar-betar - och tjänstemannabostäder. Ett av landets största kvarvarande sammanhållna SJ-områden där järnvägens betydelse för samhället kan förstås.
E:
Utveckla de olika karaktärerna även i nya stadsrum. Enskilda byggnader inom stadsplanen bör identifieras för bedömning av dess värde. Mångautpe-1900-1908
K u l t u r m i l j ö a n a l y s K i r u n a e t a p p 2
T i d s p e p o k e r
1909-1947 Landskapet Stadsdelar
D: 1909-1947.