Efter att ha jämfört teorin och empirin så kan vi dra en slutsats att nätverk var det viktigaste faktor vid valet av etableringsform samt för en fortsatt utveckling i den kinesiska marknaden.
Med hjälp av sin nätverk kunde svenska små och medelstora mjukvaruföretag i Kina välja en etableringsform som var lämpliga för deras verksamhet utan att ta stora hänsyn till kulturella skillnader och språkbarriärer. Med andra ord hantering av externa faktorer såsom kontakt med myndigheter, uppföljning av regler och lagar med mera låg på kinesiska samarbetspartner eller lokal personal. Exempelvis Företag A startade en helägd dotterbolag, det vill säga direktinvestering som etableringsform och har använt sig av lokal personal som hade kunskap och erfarenhet av den kinesiska marknaden. Vilket gjorde det möjligt för företagen att koncentrera sig på vidareutveckling av verksamheten i Kina. Flerfallstudien lägger även vikt på att med nätverket kunde företagen övervinna kulturella skillnader och den höga psykiska avstånd mellan Sverige och Kina. Detta går hand i hand med nätverksteorin och den reviderade uppsalamodellen som har samarbete i fokus. Exempelvis att nätverk skapar nya möjligheter och mindre informationskostnad i form av marknadskunskap som i sin tur underlättar och påskyndar internationaliseringsprocessen vilket stämmer bra överens med empirin [42].
En viktig intern faktor var de finansiella resurserna enligt fallföretagen, vid valet av etableringsformen. Företagen som upplevde finansiella resurser som en stor faktor valde en etableringsform med lägre kostnader. För företagen som valde en etableringsform med en hög kostnad började med att utveckla en billiga delen av affärsidén först för att senare övergå till
en mer kostsam utveckling. Enligt studien från [77] som menar att finansiella resurser är det största hinder. Fallföretagen i studien menar att trots brister finansiellt så går det med hjälp av kontakter, teknologiska kunskaper, varumärket och humankapital med mera att fortfarande internationalisera sig och inte avskräckas av de brister företaget har finansiellt. Ett exempel som beskriver en liknande process är fallföretag D som valde en etableringsform med en hög investeringsgrad trots stora problem finansiellt. Men företaget utvecklade en enkel och billig del först för att sedan söka investeringar, utveckling av mjukvaran samt att affärsidén var bra.
Även företag C kan tas upp som ett exempel att en stegvis etablering när företag får allt fler kunder så ökar engagemanget i marknaden för att sedan övergå till en etableringsform som kräver en större investering. Processen företag C har gjort kan även dras paralleler till den reviderade uppsalamodellen från [26] där internationaliseringsprocessen byggs stegvis vidare med en ökad marknadskunskap, nätverk och erfarenhet om den aktuella marknaden.
Sammanfattningsvist kan det konkluderas att trots att finansiella resurser är ett problem som företagen erkänner så är inte det slutet för en internationalisering utan att med sina kunskaper, nätverk kan möjliggöra en internationalisering.
En annan viktig intern faktor är företagets mänskliga resurser. Mänskliga resurser för bland annat kunskapsintensiva företag såsom mjukvaruföretagen är väldigt viktig för att med hjälp av personalens kunskaper utveckla konkurrenskraftiga produkter eller tjänster med. Som i sin tur leder till att företaget lyckas med en utlandsetablering. Dock är inte fallet lika enkelt i Kina enligt fallföretagen, människor med karriärstänk byter oftare jobb, att det är svårare att hitta personal för att utveckla produkten gentemot personal med kunskap om marknaden. En annan aspekt som tar an lite externa faktorer är det kulturella att mutor kan ske från konkurrenten för att ―poacha‖ personal eller få personen att bete sig underligt.
Slutsats gällande externa faktorer som påverkar internationaliseringen i Kina är den politiska instabilitet i landet. Till skillnad från teorin visar empirin att det är en stor utmaning för utländska företag att följa upp alla regler och lagar som ändras ständigt. Empirin visar också den kinesiska marknaden är mycket hårdare och brutalare än Sverige och övriga västländer.
Ett exempel på det är att fallföretaget blev utsatta för hackning av sina konkurrenter. Det sistnämnda slutsatsen är något som saknas i teorin och därigenom bidrar till kunskapsbildning kring den kinesiska marknaden.
Andra slusatser som kan dras i den här studien är vikten av kulturella skillnader. Studien visar att kulturella skillnaden är stort mellan Sverige och Kina men att den kan övervinnas genom
att antingen samarbete med en lokal aktör eller använda sig av lokala personal. Det går att dra slutsatser om att kulturella skillnader samt politiska instabiliteten bidrar till att företaget väljer en etableringsform som har samarbetet i fokus, exempelvis joint venture.
Sammanfattningsvist kan man med sina kontakter överkomma dessa problem och dra ned informationskostnader samt hur dessa problem skall hanteras. Att företagen måste anpassa produkten för slutkunden är en annan aspekt av kulturella skillnaden som företagen måste vara medvetna om.
Graden av kontroll enligt den analys som gjorts tyder på att trots att företagen inser fördelar med en hög grad av kontroll över företaget, så är det inget man strävar efter. Men att graden av kontroll ökar ifall man väljer att successivt satsa vidare i marknaden något som hände fallföretagen B och C. För de andra fallföretagen A och D som har valt en etableringsform med en hög kontroll har vikten av den varit annorlunda, att kontrollen kunde bland annat skydda produkten produkten från att bli kopierad samt att möjligheten för de lokala kinesiska cheferna alternativt investerare att försöka ta över den kinesiska delen av företaget.
Sammanfattningsvist kan det sägas att ett etableringsform inte väljs på grund av företagens preferenser om hur de vill styra företaget utan på de resurser företaget, och de faktorer som upplevs som ett största hinder.
De psykiska avståndet i form att vid stora skillnader, bland annat kulturellt så väljer företagen en marknad som liknar just den svenska marknaden visar resultaet att det inte riktigit stämmer. Detta kan förklaras som att det är enklare för bland annat mjukvaruföretagen att föra över kunskaper till ett nytt land. Liability of foreignness ansågs inte påverka företagen vid en internationalisering, utan att Sverige ansågs som ett ärligt land.
Slutsatsen för valet av etableringsform kan dras som något företagen inte lägger mycket vikt av vid en internationalisering det vill säga att företagen inte strävar efter ett specifikt etableringsform. Däremot så händer valet av etableringsform på grund av de resurser alternativt brister på resurser företagen har. Exempelvis så kan en hög krävande etableringsform såsom direktinvestering i form av dotterbolag hända beroende på de resurser man har. I andra fall så finns brister i de resurser företagen har och detta leder till en etablering som kräver mindre investering. Men fallföretagen menar att med en utveckling inom den kinesiska marknaden så kan etableringsformen utvecklas och företaget kan övergå
Av den analys och ovanstående slutsatser är det möjligt att konstatera att internationaliseringsteorierna som nämnts i denna studie också används av de små- och medelstora mjukvaruföretagen. Men att skillnad mellan när dessa teorier används av företagen skiljer sig utifrån det teorin nämner. Den stegvisa uppsalamodellen appliceras av företagen vid internationalisering, i form av den investering som ytterligare görs efter att mer marknadskunskap och möjligheter identifieras på marknaden det vill säga efter den initiala etableringen har skett. Nätverksmodellen är också av stor vikt främst vid den initiala etableringen till Kina detta för att underlätta med diverse faktorer som nämnt tidigare genom samarbeten med lokala aktörer. Detta resonemang skiljer sig från teorin om att företagen alltid använder sig av en stegvis etablering vid deras internationalisering samt att andra typer av företag som börjar med enkla etableringsformer såsom export. Även den resursbaserade teorin används av de små- och medelstora mjukvaruföretagen att företagets resurser kan hjälpa till med att bidra till nya utvecklingsmöjligheter i framtiden. Dessa teorier anses därför vara av vikt för internationaliseringen men att de inte alltid följer en specifik teori, utan att alla tre tillämpas vid olika tillfällen.
Sammanfattningsvis går det att att dra slutsatser om att ovanstående resultat bidrar till kunskapsbildning inom ämnet internationalisering som är relevant för små och medelstora mjukvaruföretag som vill etablera sig i Kina. Studiens resultat ökar också kunskap kring valet av etableringsform för den kinesiska marknaden. Avslutningsvis författarna i den här studien ämnar att det krävs mer forskning inom områden internationalisering för mjukvaruföretag. Då detta i sin tur hjälper och underlättar för svenska företag att satsa på den internationella marknaden och därigenom bidra till utveckling av svenska näringslivet.