INTERNATIONALISERING AV
SVENSKA SMÅ- OCH MEDELSTORA MJUKVARUFÖRETAG I KINA
AZIZ HAMIDI
&
EMRULLAH UCAR
Blekinge Tekniska Högskola
Faktorer som påverkar internationaliseringen
Contact Information:
Author(s):
Aziz Hamidi
azha11@student.bth.se
Emrullah Ucar
emuc10@student.bth.se
E-mail: Your BTH student e-mail address University advisor:
Martin Andersson Department
Blekinge Institute of Technology Internet : www.bth.se Phone : +46 455 38 50 00
A BSTRACT
The reasons for a firm's internationalization are plenty, reasons could for example be economical such as the firm's need for a larger market. Recent studies show that the internationalization process now occurs in a faster pace compared to the traditional stepwise models such as the Uppsalamodel. This differs especially for the high-tech firms that are more dependent on relations and their networking with different actors in the market. Recent studies also show that many Swedish firms have decided to establish in China. China is seen as Sweden's most important trading partner from Asia. China has today one of the world’s biggest e-commerce market, is seen as complex but still as a fast growing market with unique opportunities. The question that arises is how various factors affect the firms activity in China, and if the factors vary depending on the establishment form chosen.
The purpose of this study is to examine and answer the research question on which factors affects the choice of an entry mode in China and how swedish SME software firms internationalize to China. This paper also studies what factors affect depending on a firms entry mode.
Known internationalization theories such as the uppsalamodel, network theory and the resource based theory was used as a starting point, to then understand factors which could pose a threat on the internationalization of these small and medium sized enterprises which in our case was Software firms.
The methodology chosen in this paper was qualitative method. Interviews done was semi- structured where we had 4 case studies, and in total we had 6 interviews. The results from the interviews were analyzed thematically. In total 7 conclusions were made about the internationalization process, the factors affecting the SME:s. The conclusion from the interviews were that network relationships had the greatest impact in China and when internationalizing to china. And that depending on the firms resources an entry mode was chosen.
S AMMANFATTNING
Anledningen till varför företag vill internationalisera sig är många, det kan exempelvis vara av ekonomiska skäl eller att företaget behöver större marknad. Tidigare studier visar att i dagsläget sker internationaliseringsprocess i en snabbare takt jämfört med stegvis process som Uppsalamodellen beskriver. Detta skiljer sig speciellt för högteknologiska företag som är mer beroende av relationer med olika aktörer på marknaden. Tidigare studier visar även att många svenska företag har valt att etablera sig i Kina som är Sveriges viktigaste handelspartner i Asien. Kina är idag världens största e-handelsmarknad, komplext, mångfacetterad och snabbt utvecklande med unika möjligheter. Frågan är vilka faktorer påverkar internationaliseringen och hur dessa påverkar etableringen på en ny marknad som Kina.
Denna studie har syftat till att svara på dessa frågor, det vill säga vilka faktorer påverkar valet av en etableringsform och hur de svenska små- och medelstora mjukvaruföretagen gått tillväga, vad som har varit ett problem vid deras internationalisering.
Kända internationaliseringsteorier såsom uppsalamodellen, nätverksmodellen och den resursbaserade teorin användes som en grund, för att sedan övergå till vilka faktorer som kunde utgöra hot för små- och medelstora företag som i vår fall var mjukvaruföretagen.
Metoden i denna studie har varit av en kvalitativ karaktär. Intervjuer gjorda var semi- strukturerade, 4 fallföretag intervjuades och totalt hade vi 6 respondenter. Resultaten analyserades tematisk och totalt drogs 7 slutsatser. Slutsatser omfattade internationaliseringsprocessen, valet av etableringsformen och att viktigaste faktorer vid internationaliseringen till Kina var nätverket med flera. Slutsatser kring företagens etableringsform var att det berodde på resurser och kunskap från tidigare internationaliseringar.
Nyckelord: Internationalisering, Mjukvaruföretag, Kina, faktorer
I NNEHÅLLSFÖRTECKNING
ABSTRACT ... III SAMMANFATTNING ... IV INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... V
1 INTRODUKTION ... 3
1.1BAKGRUND ... 3
1.2PROBLEMDISKUSSION ... 4
1.3SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 6
1.4AVGRÄNSNINGAR ... 7
1.5 DEFINITIONER ... 7
1.6 DISPOSITION ... 8
2 TEORETISK RAMVERK ... 9
2.1INTERNATIONALISERINGSPROCESSEN ... 9
2.2INTERNATIONALISERING I KINA... 9
2.3GRUNDLÄGGANDE TEORIER OCH SYNSÄTT ... 10
2.4INTERNATIONALISERINGSPROCESSEN FÖR SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG ... 14
2.5INTERNATIONALISERINGSPROCESSEN FÖR MJUKVARUFÖRETAGEN ... 16
2.7ETABLERINGSFORMER ... 17
2.7FAKTORER SOM PÅVERKAR VALET AV ETABLERINGSFORM ... 20
2.8SAMMANFATTNING AV REFERENSRAM ... 24
3 METOD ... 27
3.1FORSKNINGSANSATS... 27
3.2FORSKNINGSDESIGN ... 28
3.2LITTERATURSTUDIE ... 29
3.3PRIMÄRDATA ... 29
3.3.1 Urval ... 30
3.3.2 Förberedelser ... 31
3.3.3 Genomförande ... 32
3.3.4 Kritik mot primärdatan ... 33
3.4DATAANALYS ... 33
3.5RELIABILITET OCH VALIDITET ... 35
3.6ETIK... 36
4 RESULTAT ... 38
4.1FÖRETAG A... 38
4.1.1 Bakgrund ... 38
4.1.2 Företagets internationaliseringsprocess ... 38
4.1.3 Kina som ett internationaliseringsland. ... 39
4.1.5 Interna faktorer ... 40
4.1.6 Externa Faktorer ... 41
4.2 FÖRETAG B ... 42
4.2.1 Bakgrund ... 42
4.2.2 Företagets internationaliseringsprocess. ... 42
4.2.3 Kina som ett internationalseringsland ... 43
4.2.4 Valet av etableringsform i Kina ... 44
4.2.5 Interna faktorer ... 44
4.2.6 Externa Faktorer ... 45
4.3 FÖRETAG C ... 46
4.3.1 Bakgrund ... 46
4.3.2 Företagets internationaliseringsprocess ... 46
4.3.3 Kina som ett internationaliseringsland ... 47
4.3.4 Valet av etableringsform i Kina ... 48
4.3.5 Interna faktorer ... 48
4.3.6 Externa faktorer ... 49
4.4 FÖRETAGD ... 50
4.4.1 Bakgrund ... 50
4.4.2 Företagets internationaliseringsprocess ... 50
4.4.3 Kina som ett internationaliseringsland ... 50
4.4.4 Valet av etableringsform i Kina ... 51
4.4.5 Interna faktorer ... 52
4.4.6 Externa faktorer ... 53
5 ANALYS OCH DISKUSSION ... 54
5.1 BAKGRUND OCH MOTIV ... 54
5.2 INTERNATIONALISERINGSPROCESSEN ... 55
5.3 VALET AV ETABLERINGSFORMER I KINA ... 56
5.4 PÅVERKAN AV INTERNA FAKTORER I KINA ... 59
5.5 PÅVERKAN AV EXTERNA FAKTORER I KINA ... 61
5.6 PSYKISK AVSTÅND OCH LIABILITY OF FOREIGNNESS ... 62
5.7 PROBLEMATIK KRING BEFINTLIG INTERNATIONALISERING I KINA. ... 62
6 SLUTSATS ... 64
6.1 SLUTSATSER ... 64
6.2 PRAKTISKA IMPLIKATIONER ... 67
6.3 VETENSKAPLIGA IMPLIKATIONER ... 68
6.4 VIDARE FORSKNING ... 68
7 REFERENSER ... 70
8 BILAGOR ... 76
1 I NTRODUKTION
1.1 Bakgrund
Enligt tillväxtverket består 99 procent av alla företag i Sverige av små- och medelstora företagen. Definitionen för små- och medelstora företagen är att deras antalet anställda är upp till 250 personer. Betydelsen av små och medelstora företag har ökat för samhället, de står nämligen för 60 procent av näringslivets bidrag till landets BNP [1].
Trots att de stora företagen har en större inblandning i den internationella marknaden så har de svenska små- och medelstora företagen ständigt ökat sin internationella handling. Vilket har lett till att dessa små- och medelstora företagen har fått en större inflytande i det svenska näringslivet [2]. För att de små- och medelstora företagen ska kunna öka sitt inflytande i den svenska marknaden behöver företagen expanderas ännu mer. Vilket en internationalisering kan underlätta till en större marknad som leder till fler och nya kunder, nya möjligheter bland annat ekonomiska möjligheter [3]. Trots dessa möjligheter och en ökad internationell handling med teknik för att underlätta processen så är det i dagsläget väldigt få företag som väljer att internationalisera sig. För företagen som väljer att internationalisera sig så blir första steget att exportera samt komma åt de marknader som ligger allra närmast, nämligen, grannländerna [4]. Enligt [5] beskrivs att de internationaliserade företagen att de har en större tillväxtvilja, är mer innovativa samt digitaliserade med större framtidstro. Det är även en väldig liten andel av företag som väljer att internationalisera hos marknader som ligger längre bort än den inhemska marknaden. Enligt tidigare studier så är ungefär 3 procent av de små- och medelstora företagen som verkar internationellt, i marknader som ligger längre bort än EU [6].
Trots en större handling inom EUs gränser vilket motsvarade 70 procent av Sveriges export och 79 procent av Sveriges import så förutses att 90 procent av världens tillväxt hända utanför EU, det vill säga i större marknader som Kina och USA [6]. Ett av Sveriges största marknader utanför EU är Kina som beskrivs som världens största e-handelsmarknad samt har en snabb utvecklande marknad [7]. Trots att den kinesiska marknaden är så attraktiv så är det inte många företag som vågar ta steget in. Då de svenska små- och medelstora företagen uppfattar att det är fortfarande problematiskt att internationalisera sig till Kina. Detta på grund av diverse anledningar såsom, handelsvillkor och de olikheter bland annat kulturellt och
institutionellt vilket orsakar tveksamheter för en internationalisering till Kina [8], [6]. Trots tveksamheterna anses Kina av de svenska företagen som en marknad med goda möjligheter utanför EUs gränser. De svenska företagen menar att Sverige borde stärka sina handelsrelationer med Kina och det fortfarande behövs kunskaper inom internationaliseringen till marknader längre bort såsom till Kina [9]. Detta är extra viktigt för mjukvaruföretag, då de välkända teorierna inom området som uppsalamodellen inte kan beskriva noggrann internationaliseringsprocess för företag av denna typ. Däremot använder mjukvaruföretagen sig av en diverse olika etableringsformer vid början av sin internationalisering [10].
Med ovanstående resonemang så är en internationalisering ur ett tillväxtperspektiv för företagen är väldigt viktig. Ett av de branscher som har haft en snabb tillväxt är inom gruppen högteknologiska kunskapsintensiva tjänster där det ingår FoU-tjänster, video- och tv- produktion, dataprogrammering och IT [11], [ekonomifakta 2014]. Enligt en undersökning av tillväxtverket så var slutsatserna att utmaningarna vid en internationalisering var bland annat att det fanns stora skillnader mellan typ av bransch och företagsstorlek. Att det fortfarande var stora hinder vid en internationalisering för en tillväxt för företaget. Hinder enligt undersökningen från tillväxtverket är att en del företag upplever finansiella resurser som ett större hinder medan andra företag upplever marknadskunskapen och nätverket som ett större hinder men att det fortfarande var kunskapsbrist inom området.
1.2 Problemdiskussion
En viktig aspekt vid en internationalisering är valet av rätt etableringsform. Att välja rätt etableringsform för ett företag kan leda bland annat till minskade kostnader och underlättar en kunskapsöverföring till ett annat land [12]. En lätt kunskapsöverföring till länder med längre avstånd är speciellt viktigt för mjukvaruföretagen, då de är beroende av den kunskap de besitter i jämfört med en tillverkningsföretag [13]. Rätt etableringsform kan även leda till en bättre framtida tillväxt för företagen och stryker på att det är av vikt att undersöka valet av etableringsformen för företagen. Även lönsamhet och prestation på det internationella marknaden identifieras som viktiga aspekter vid valet av etableringsform [14]. vilket också tyder på att rätt etableringsform för företaget vid en internationalisering är viktig och en avgörande faktor för att lyckas.
Att välja rätt etableringsform är således viktigt men det är inte alltid lika lätt att göra det.
Detta eftersom många avgörande faktorer måste tas hänsyn till vid valet av etableringsform, bland annat hur stor investering företaget är villiga att göra vid en utlandsetablering.
Investeringen kan vara i form av hur de vill distribuera ifall de vill börja producera eller exportera i utlandet [15]. Andra faktorer som påverkar valet av etableringsformer är mänskligt kapital och marknads kunskapen beroende på vilken bransch internationalisering sker i [16].
Tidigare studier visar att mjukvaruföretagen använde sig av diverse olika etableringsformer [10]. Även [17] fortsätter med att det inte alltid är lätt att välja en etableringsform och följer upp med att olika faktorer kan hindra företagen att välja den etableringsform som passar företag bäst [16], [17]. Flera modeller och studier har gjorts inom företags internationalisering och oftast har grundstenarna för dessa varit baserade på följande modeller. Nämligen Uppsalamodellen där företag stegvis ökar sin inblandning i en ny främmande marknad.
Nätverksmodellen där företag med hjälp av sina kontakter etablerar sig i det nya marknaden.
Resursbaserade perspektivet vid internationalisering där företagets egna kunskaper och kompetenser påverkar deras nya internationella investeringar [18]. Ett problem med dessa modeller och teorier är att dessa är huvudsakligen inriktade mot stora tillverkande företag [18]. Vilket innebär att för de små- och medelstora mjukvaruföretagen så saknas studier för hur en internationaliseringsprocess för dessa företag ser ut. Med andra ord en tydligt beskrivning av hur internationaliseringen se ut för små och medelstora mjukvaruföretag saknas.
Dels för att de små- och medelstora mjukvaruföretagen inte alltid följer en långsam stegvis process eller nätverksmodellen och dels för att de börjar internationalisera sig till marknader som inte ligger fysiskt nära. En annan anledning till varför dessa modeller inte alltid kan användas av mjukvaruföretagen är för att företagen är relativt nya i jämförelse mot när modellerna ―lanserades‖. Dessa modeller och befintliga teorier inom området är inte alltid aktuellt speciellt för de små- och medelstora mjukvaru företagens internationalisering [4], [19] och [20]. Förutsättningarna för små- och medelstora företagen vid en internationalisering är annorlunda jämfört mot de stora företagen. En av skillnaderna är att de stora företagen oftast har den finansiella och nätverks resurs som de små- och medelstora företagen inte har [21]. För de små- och medelstora företagen så innebär det en större risk att internationalisera sig med de begränsade resurser jämfört med de större företagen. Exempelvis är de villiga att välja en billigare etableringsform jämfört mot den som är mest optimal för företaget [8]. Även tidigare studier visar att en stor skillnad finns mellan små- och medelstora som kan påverka
valet av etableringsform, faktorer såsom finansiella resurser, kontaktnät vilka har en stor betydelse vid en internationalisering [22]. Trots att internationalisering för företag har underlättats i form av förbättrade kommunikationsmedel och nya medel för att få den marknadskunskap som behövs så är det fortfarande svårt för de högteknologiska kunskapsintensiva såsom mjukvaruföretagen att internationalisera sig jämfört mot producerande företag med materiella varor. En anledning till att det är svårare för dessa typer av företag att internationalisera sig är den kunskap personalen besitter och de immateriella produkter företaget har vilket gör det att exportera [4], [14]. Detta tillsammans med studie från [23], [24] tyder på att det finns fortfarande kapacitet för forskning för de små- och medelstora företagen vid valet av etableringsform samt visa hur mycket företaget är beredd att riskera och villiga att satsa i den nya marknaden.
Många tidigare forskning inom små- och medelstora företagens internationalisering har gjorts men trots detta så finns det ingen konkret studie med riktlinjer för hur valet av en etableringsform skall se ut för bland annat små- och medelstora mjukvaruföretagen. Detta resonemang stärks av en studie gjort av [12]. Författaren konstaterar att en stor del av internationaliseringsforskning och valet av etableringsform som har gjorts är mest anpassad för tillverkningsföretag. Detta i sin tur innebär att det är svårare för de högteknologiska kunskapsintensiva tjänsteföretagen, såsom mjukvaruföretagen att internationalisera sig utan någon riktig teoretisk bakgrund vid en etablering till nya marknader. Även [25] betonar att trots den existerande kunskap som företaget har om skillnader som språk och kultur mellan den nya marknaden och den inhemska marknaden så behövs det ytterligare forskning inom ämnet för att företagen skall vara medvetna och kunna riskhantera. Därför krävs det mer forskning inom området internationalisering som tidigare nämnts också.
Denna studie kommer därför behandla ämnet internationaliseringen och därigenom bidra till den kunskapsbrist som finns inom området. Med andra ord kommer studiens resultat att underlätta etableringen av små och medelstora mjukvaruföretag i den kinesiska marknaden.
Detta med hjälp av att identifiera viktiga faktorer och risker som finns i den kinesiska marknaden samt hur dessa faktorer påverkar valet av etableringsformen.
1.3 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att bidra till kunskapsbildning kring hur internationaliseringen av
etableringshinder. Identifierade etableringshinder och etableringsformer ska bidra till verkliga tillämpningar som underlättar internationaliseringen av svenska små- och medelstora mjukvaruföretag i Kina.
Följande forskningsfråga kommer att besvaras av denna studie:
Hur ser internationaliseringen ut för små och medelstora mjukvaruföretag till Kina?
Vilka faktorer påverkar valet av etableringsformen?
1.4 Avgränsningar
De avgränsningar som görs för denna uppsats är både geografisk och inom ett specifikt bransch. Det vill säga i denna studie behandlas endast de svenska små- och medelstora mjukvaruföretag som har internationaliserat sig i Kina. Anledning till denna begränsning är att dels för att Kina är en attraktiv marknad med större möjligheter och dels för den begränsade teorin inom internationalisering av mjukvaruföretag [14].
1.5 Definitioner Små och medelstora företag
För att företagen klassificeras som små och medelstora företag så finns vissa kriterier som måste uppfyllas. Dessa kriterier är att att företag har mindre än 250 medarbetare och med omsättning som inte överstiger 50 miljoner euro och/eller en balansomslutning som inte överstiger 43 miljoner euro per år.
Mjukvaruföretag
Mjukvara (engelska software) omfattar alla program och uppgifter som finns i en dator, och operativsystem tillhör de grundläggande komponenterna av mjukvaran. Mjukvaruföretag som även betecknas som kunskapsintensiva företag är högteknologiska företag med en specialiserad personal. De består ofta av välutbildad personal och håller oftast på med forskning & utveckling och anpassar sig efter kundens behov.
Med mjukvaruföretag menar vi att ett företag som utvecklar sin egen programvara för att antingen sälja mjukvaran vidare eller att tillverka hårdvara med hjälp av sin mjukvara. Det kan vara produkter såsom affärssystem, specialiserade system efter kunds behov.
1.6 Disposition
Denna forskning är upplagd i 6 kapitel. För att kunna ge läsaren en överblick om vad varje kapitlet handlar om så kommer en kort beskrivning av respektive kapitel presenteras.
Första kapitlet introducerar kort om bakomliggande problem inom internationalisering av svenska små och medelstora mjukvaruföretag och syftet med forskningen. Kapitlet introducerar problemet och motiverar kort om varför problemet är intressant att undersöka.
Kapitlet presenterar även forskningsfråga och avgränsningar i den här arbetet.
I kapitel 2 introduceras teoretiska ramverk om tidigare relevanta studier inom internationaliseringen. Nämligen Uppsalamodellen, Nätverksmodellen samt resursbaserade teorin. Med utgångspunk från dessa kända modeller eller teorier så undersöks etablering av små och medelstora mjukvaruföretag, det vill säga faktorer som påverkar valet av etableringsform och även vilken etableringsformer finns att välja på.
I kapitel 3 diskuteras studiens tillvägagångssätt. Det vill säga utifrån presenterade teorin om internationalisering diskuteras och väljs den metod som passar bäst för att samla in empiriska materialet. Därefter fortsätter presentation om intervjuerna förberedelse och utförande på fyra fallföretag. Kapitlet avslutas med diskussion kring analysmetoden för studien. Sist men inte minst diskuteras studiens validitet och reliabilitet.
I kapitel 4 presenterar vi resultatet tematiskt från våra intervjuer med fallföretagen. Intervjuer presenteras var för sig för respektive fallföretag i form av teman.
I kapitel 5 jämförs, diskuteras och analyseras den insamlade empiriska materialet från respektive fallföretag mot presenterade teorin inom ämnet internationalisering.
I kapitel 6 presenteras slutligen studiens slutsatser utifrån resultat från kapitel 5 tillsammans med implikationer och framtida arbeten.
2 T EORETISK RAMVERK
I detta avsnitt kommer tre olika kända teorier för internationaliseringsprocessen att behandlas, nämligen en stegvis etablering som uppsalamodellen går igenom, nätverksbaserad etablering som nätverksteorin kommer att gå igenom och en resursbaserad etablering. Dessa internationaliserings perspektiv kommer att behandlas under tre huvudrubriker, nämligen internationaliseringsprocessen, etableringsformer samt faktorer som påverkar företags val av etableringsform. Därefter sammanfattas den teoretiska ramverket för just de små- och medelstora mjukvaruföretagen med en visualiserad modell/beskrivning.
2.1 Internationaliseringsprocessen
Internationaliseringsprocessen har definierats och förklarats av många forskare under senaste decennier och flera olika modeller och teorier för internationaliseringsprocessen har uppkommit. Internationaliseringsprocessen för företagen anses som ett komplex process som består av flera olika delar och faktorer. En känd modell som har förklarat internationaliseringsprocessen är Uppsalamodellen [26] som går ut på att företag gradvis ökar sin internationella inblandning, för att kunna expandera och nå nya marknader för större möjligheter. Författarna i [18] har ställt upp de viktigaste modellerna eller teorierna inom ämnet mot varandra och kritiskt granskat. Enligt studien så förklaras det att teorierna är oberoende av varandra, det vill säga att internationaliseringsprocessen inte har någon direkt samhörighet och olika framtagna teorier behandlar olika faktorer. De teorier som är mest relevanta för denna studie är som tidigare nämnt Uppsalamodellen, nätverksteorin samt den resursbaserade teorin, detta är på grund av att dessa teorier har gjort upphov till flera vidare forskning inom detta område enligt [18]. Frågan är hur dessa teorier fortfarande används av svenska små och medelstora mjukvaruföretag som vill etablera sin verksamhet i en internationell marknad som Kina.
2.2 Internationalisering i Kina
I en [7] beskrivs Kina som världens största e-handel marknad, stor, komplex, mångfacetterad, snabbt utvecklande vilket skiljer sig från andra marknader i världen. Kina har idag över 700 miljoner internetanvändare var 600 miljoner använder sin mobila enhet för komma på internet, vilket representerar mer än en fjärdedel av alla smartphone användare över hela
världen. Detta i sin tur bidrar till den enorma tillväxten av ehandel. Landet med sin kraftiga expansion av e-handelsmarknad är Sveriges viktigaste handelspartner i Asien. Trots att många svenska företag har redan etablerat sig i den Kinesiska marknaden så är försäljning och tillämpningen av svensk hållbar teknik i Kina fortfarande relativt låg [19]. Detta innebär att företag som vill komma in i den kinesiska marknaden måste den vara beredd på att investera mycket tid dels för att förstå det unika landskapet och kulturella skillnader och dels för planering för hur man går in och blir framgångsrik på marknaden. Nyckeln till att förstå och lära sig om marknaden, anpassa innehållet, betjäna kunder och ständigt anpassa sig är att använda sig av lokal personal [7].
I artikeln [27] som studerades internationaliseringen av två varuproducerande småföretag i kina visar också att internationaliseringen tar oftast längre tid än planerat. För dessa två företag har tagit mellan ett och tre år. Det krävs en långsiktig investering det vill säga både tålamod och kapital för att lyckas. Även vikten av goda relationer och nätverk identifierades som viktiga faktorer under processen. Ett vanligt problem som förekommer är att Kinesernas engelska är bristfällig vilket leder till stora kommunikationssvårigheter. Ett annat problem är att de inte alltid håller givna löften. Att vara väl förberedd kan vara till stor hjälp och bidra till att oväntade händelser kan förebyggas
Vidare sägs det att kommunikationssvårigheter, moraliska dilemman såsom löften är svåra att lita på i länder med en hög psykiskt avstånd. Det är därför av vikt att känna till faktorer och vara proaktiva för att förhindra dessa ifall det skulle inträffa. Frågan är om små och medelstora mjukvaruföretag upplever samma svårigheter och utmaningar vid en internationalisering i Kina. Enligt studien av [7] så innebär en lägre ―Liability of Foreignness‖
en positiv verkan för just IT företag.
2.3 Grundläggande teorier och synsätt
Tidiga teorier kring internationaliseringen gav upphov av forskare mellan 1960- till 1980 talet, vilket deras empiri baserade på företag från länder med en välutvecklad industri [28]. Ett av de teorier som använts flitigt och fortfarande används är enligt [18] Uppsalamodellen som är skrivet av Johanson och Vahlne [26]. Empirin för uppsalamodellen baserades på hur internationaliseringen såg ut för de svenska företagen år 1975. Uppsalamodellen beskriver en stegvis internationaliseringsprocess där det sammanfattas av författarna som en
internationellt. Exempelvis från en enkel export till en större resurskrävande verksamhet såsom en dotterbolag i den nya marknaden. vidare beskriver författarna etableringskedjan att varje steg som ett företag tar under sin internationaliseringsprocess desto mer ökad marknadskunskap får företaget. På så sätt med hjälp av en ökad marknadskunskap så vågar de att satsas mer i den nya marknaden [26], [29].
Etableringskedjan för uppsalamodellen beskrivs i fyra steg:
Export - Företaget har en oregelbunden export i ett land.
Export via agent - Företaget anlitar en agent som presenterar företaget i den nya marknaden.
Försäljning via dotterbolag - Företaget startar ett dotterbolag i den nya marknaden.
Lokal tillverkning- Företaget börjar med tillverkning av sina produkter eller tjänster i den aktuella landet.
Kritik mot Uppsalamodellen har bland annat kommit från [30] att empirin bara täcker svenska företagen och att undersökningsmodell är svårt att koppla till deras teoretiska koncept. En annan kritik var att empirin var endast baserad på producerande stora företag och inte täcker in små, eller kunskapsintensiva tjänsteföretag såsom mjukvaruföretag i vår fall. Ytterligare en annan kritik mot uppsalamodellen är att den inte täcker samarbetande etableringsformer såsom joint ventures [28].
En viktig aspekt inom uppsalamodellen är IP-modellen som förklarar att ett företags internationaliseringsprocess stegvist bygger på den ökade marknadskunskap och erfarenhet ett företag besitter om den nya marknaden [26]. IP-modellen beskriver internationaliseringsprocessen för ett företag genom fyra koncept, två av dessa är tillståndsaspekter och två är förändringsaspekter. Ip-modellens koncept följer cykliskt följande steg:
Marknadskunskap (Tillståndsaspekt) - Företagets kunskap om marknaden.
Marknadsengagemang (Förändringsaspekt) - Beslut som görs i den nya marknaden för att stärka företagets position.
Nuvarande verksamheter (Förändringsaspekt) - Förklarar hur mycket nuvarande verksamheter ger upphov till nya möjligheter.
Marknadssatsning (Tillståndsaspekt) - Hur mycket resurser som skall satsas i en vidare utlandsverksamhet.
De fyra stegen som tidigare nämnt är cyklist, det vill säga att efter en vidare satsning i en utlandsverksamhet så för företagen ytterligare ökad marknadskunskap.
En annan viktig teori inom internationaliseringsprocessen är nätverksmodellen vilket skiljer sig från den stegvisa process som Uppsalamodellen beskriver [18]. Nätverksmodellen utvecklades under 1980-talet av [31] och byggs upp av följande tre grundstenar, nämligen företagets aktörer, resurser och aktiviteter. Modellen beskriver att hur en marknad är strukturerad ur en nätverksperspektiv och att kunder, konkurrenter, leverantörer, samspelande företag interagerar med varandra och hur företag skapar kunskap och förtroende för varandra [32], [33].
I kontrast mot Uppsalamodellen menar [34] att internationaliseringen för företag som tillämpar nätverksmodellen är att processen kan gå snabbare. Detta genom att använda sig av externa relationer från den nya marknaden och på så sätt få tillgång till en snabbare marknadskunskap om aktuella marknaden. Internationaliseringsprocessen påverkas även av interna och externa faktorer enligt [35]. Författarna betonar vikten av externa och vissa interna faktorer för företagets internationaliseringen och menar att dessa faktorer påverkar valet av marknad samt valet av etableringsform.
De interna faktorerna som kan påverka ett företags internationaliseringsprocess är bland annat nätverket, det vill säga de relationer företaget har för nuvarande, kunskap om internationaliseringen och hur nätverk kan underlätta processen. Externa faktorer består kort av hur företag hanterar konflikter med externa aktörer på marknaden där ett ambitiöst företag prioriteras över mindre ambitiösa företag beroende på om företaget gör något positivt eller negativt. Vad gäller nätverket så betonar även författarna i [36] och [37] att det spelar en stor roll vid internationalisering. De menar att en bra kommunikation och relation med bland annat samarbetspartner, kunder och investerare är viktig och leder till nya möjligheter och en snabbare expandering av företaget.
En bra relation och samarbete med ett gemensamt mål kan leda till bland annat minskade
berörs mest av samarbeten och nätverk [38], [32]. Till skillnad från uppsalamodellen som är en stegvis modell så visar nätverksmodellen att internationaliseringsprocessen kan vara mer komplicerad ur ett nätverksperspektiv. Samt att processen är en kortare för företagets internationalisering [4], [38]. Det har framkommit kritik även mot nätverksmodellen, bland annat att nätverksmodellen inte kan förklara en internationaliseringsprocessen för företag som inte använder sig av nätverk [39]. En annan kritik är att nätverksmodellen inte tar hänsyn till svagare relationer mellan samarbetspartner där osäkerhet mellan partner uppkommer såsom ett opportunistiskt beteende av sin partner eller att partner delar med sig information som inte kan längre lita på [40], [41], [24].
Men trots kritiken anses nätverksmodellen fortfarande vara relevant, detta bekräftas även av Uppsalamodellen som fick en reviderad version efter 32 år som ändrade IP-modellen.
De följande fyra koncepten efter revideringen såg ut som följande [42]:
Kunskap och möjligheter (tillståndsaspekt) - Den kunskap och de möjligheterna företaget har anskaffat så kan de engagera sig vidare, som tillslut påverkar relationsengagemanget.
Relationsengagemang (förändringsaspekt) - Genom att ta rätt beslut om de möjligheter och/med företagets relationer så skapar det lärande och förtroende.
Lärande, skapande och förtroendeskapande (förändringsaspekt) - Nya lärdomar och förbättrad förtroende ökar nätverkspositionen.
Nätverksposition (tillståndsaspekt) - Att företagets relationer och nätverk med andra företag ger möjligheter till nya kunskaper och möjligheter.
Strukturen av den reviderade modellen liknar den tidigare modellen, det vill säga fortfarande cyklisk. Trots att författarna inte nämnde nätverksteorin som en anledning för en revidering så nämns det att studier som gjorts efter uppsalamodellen visar att företagets nätverk och relationer har en stor påverkan under företagets internationaliseringsprocess [42]. Författarna nämner även som tidigare förklarats av nätverksmodellen att nätverket skapar förutsättningar såsom nya möjligheter, och en mindre informationskostnad i form av marknadskunskap samt att de internationella relationerna direkt påverkar internationaliseringsprocessen för företagen [42].
En annan teori som skiljer sig från uppsalamodellen och nätverksmodellen är den resursbaserade teorin som grundar sig på företagets konkurrenskraft internationellt genom att använda sina inre och yttre resurser. Det vill säga att företaget internationaliserar sig med hjälp av deras befintliga resurser, kunskaper och kompetenser [43]. Jämfört mot nätverksmodellen menar den resursbaserade teorin att det inte bara är omgivningen som påverkar företaget, utan företaget kan påverka omgivningen med sina egna prestationer. Detta i sin tur betyder att varje företag är sin egna källa till att vara konkurrenskraftiga internationellt med sina egna resurser [43]. Företagets resurser kan exempelvis vara finansiella resursera, humankapital, teknologiska kunskaper, varumärket samt deras kunskaper. [28] menar att ett företags resurser påverkar valet av ett etableringsform vid internationaliseringen. Att med företagets kompetenser i form av bland annat humankapital så kan företaget skapa nya konkurrenskraftiga produkter eller tjänster [44]. I kontrast mot nätverksmodellens positiva syn med interaktion med andra aktörer, menar den resursbaserade teorin att interaktion med andra aktörer inte alltid är säkert och tillägger att en samarbetspartner eller konkurrent kan komma att kopiera företagets resurser [28]. Även resursbaserade teorin fick kritik, bland annat att den inte antar att det är möjligt för ett företag som inte har tillräckligt med kunskap för att kunna vara konkurrenskraftiga [30]. En annan kritik är att det är svårare för små företagen att vara konkurrenskraftiga i en miljö som ständigt ändras och att otillräckliga resurser händer oftare för de små företagen [45].
Dessa modeller som har beskrivits ovan, nämligen, uppsalamodellen, nätverksmodellen och resursbaserade modellen har alla introducerats och skapades då främst stora producerande företag var verksamma internationellt [18]. Därför kommer härnäst beskrivning om hur det ser ut för små- och medelstora företag att internationalisera sig, inte minst för mjukvaruföretag.
2.4 Internationaliseringsprocessen för små- och medelstora företag
Tidigare studier av [46] nämner också att tidig forskning inom internationalisering har varit för stora producerande företag vilket har lett till att de små- och medelstora företagen har glömts bort. Men som tidigare nämnts så har de små- och medelstora företagen tagit ökat sin internationella verksamhet vilket har lett till en större intresse av forskare att undersöka dessa
undersöka dessa företag var bland annat att de små- och medelstora företagen skiljer sig på storlek, förmågan i form av ledarskap, självständighet och ägarskap jämfört mot de större företagen [46]. Även begränsningar i resurser såsom finansiella, humankapital och kunskaper inom bland annat marknaden är något de mindre företagen upplever jämfört mot de stora företagen. I dagsläget är det många företag som väljer att vara verksamma internationellt, speciellt gäller detta för de högteknologiska tjänsteföretagen såsom mjukvaruföretag där det har varit möjligt att mer eller mindre börja exportera så fort företaget har bildats och en tjänst alternativt produkt har utvecklats [13]. Dessa nya och unga företag som oftast är internationaliserade från deras start kallas för ―Born Globals‖. Vanligen är dessa företag specialiserade inom ett specifikt område och är oftast beroende av relationer till andra aktörer på marknaden [47], [13]. ―Born Globals‖ i likhet mot nätverksmodellen lägger mer tid på att utöka sitt nätverk för att effektivt och snabbt internationalisera sig. Jämfört mot uppsalamodellen så väljs etableringsformen för ―born globals‖ utifrån uppfattning från den omgivning de känner av istället för att följa en stegvis process som beskrivs av uppsalamodellen. till skillnad från den steg i internationaliseringsprocessen de kan befinna sig i [48].
Även författarna i [49] beskriver om att den största skillnaden mellan de mindre företagens internationaliseringsprocess gentemot de större företagen är att de mindre företagen har en snabbare internationaliseringsprocess än de större företagen. Dels för att de mindre företagen använder sin nätverk vid internationalisering och dels för att att bristen på resurser leder till att de små- och medelstora företagen inte kan satsa på långsamma och utdragna stegvisa processer som uppsalamodellen beskriver. Det beror även på att de små företagen oftast fokuserar sig på internationella marknader som passar just företaget bäst [49]. [50] menar att genom att bygga bättre relationer/nätverk så kan de mindre företagen se nya möjligheter och chanser med deras internationaliseringsprocess. I kontrast mot detta menar [37] att företagen inte ska förlita sig helt och hållet på deras nätverk för hur företagets internationaliseringsprocess skall gå tillväga. Med andra ord kan relationerna begränsa företagets möjligheter för en vidare expansion internationellt [37]. I motsats till nätverksmodellen menar [51] att för de små- och medelstora företagen jämfört mot de större företagen så är det viktig att se över sin resursbas där kompetens kan redan existera i form av finansiella eller humankapital. Företagets interna resursbas kan nämligen enligt [51] kunna ge mer möjligheter till internationaliseringen vilket leder till att företaget inte behöver förlita sig alltför mycket på deras nätverksrelationer. För de mindre företagen menar även författaren i
[52] att företaget inte behöver en stark resursbas inledningsvis utan kan mer eller mindre förbättra sin position på marknaden genom att öka sin erfarenhet och verksamhet i marknaden, detta gäller självklart för företagen som stegvis ökar sin inblandning i marknaden.
Små- och medelstora företagen jämfört mot de större företagen menar [53] att vid en internationalisering så spelar beslutsfattande en stor roll. En internationalisering för de mindre företagen menar [49] att företagen fattar impulsiva beslut vid en internationalisering eftersom det finns en stor osäkerhet kring företagets internationalisering. Men med mer erfarenhet och kunskap efter internationaliseringen kan företagen ta mer rationella beslut genom att utvärdera de nya kunskaper de kom att erhålla. Beslutet kan exempelvis vara i form av val av rätt samarbetspartner [49]. [14] menar också att det mest har forskats kring de stora producerande företagen men att i nuläget kan forskning för små- och medelstora kunskapsintensiva tjänstföretag vara av intresse. Detta resonemang ges eftersom det har blivit allt vanligare för små- och medelstora kunskapsintensiva tjänsteföretag att internationalisera sig jämfört med hur det såg ut tidigare.
2.5 Internationaliseringsprocessen för mjukvaruföretagen
Redan innan tjugohundratalet så togs det upp att det var av intresse att forska kring kunskapsintensiva tjänsteföretag såsom mjukvaruföretag, detta på grund av att allt fler tjänsteföretag började internationalisera sig [46]. [46] och [19] fortsätter med att tidigare forskning utfördes med hjälp av uppsalamodellen eller nätverksmodellen, men att för de kunskapsintensiva tjänsteföreatg så skulle fler än dessa teorier behöver jämföras vid en internationaliseringsprocess för dessa företag. Ovanstående resonemang stärks av bland annat [4], [10] att mjukvaruföretagen inte alltid väljer en långsam stegvis process och dessa företag oftast väljer olika etableringsformer vid en internationalisering. Trots att uppsalamodellen och nätverksmodellen inte helt kan beskriva internationaliseringsprocessen för de kunskapsintensiva tjänsteföretagen, så betonar [46] att när ett företag har samlat in kunskap om den nya marknaden så väljer företaget etableringsformer stegvist som kan jämföras mot uppsalamodellen. Även nätverksmodellen anses vara av vikt för de små- och medelstora företagen eftersom de ständigt måste nätverka med andra aktörer på marknaden. Detta är mer aktuellt när ett tjänsteföretag väljer etableringsform, då är det möjligt att se om företagets nätverk har haft en inverkan på beslutet av etableringsform menar [46].
[14] och [4] menar trots att en internationalisering för företagen har blivit allt enklare med hjälp av billigare och enklare kommunikationsmedel så finns det fortfarande problem på grund av att marknaden ständigt ändras, nya aktörer på marknaden och den utvecklande ekonomi. Vilket leder till frågan om vilken strategi som företaget skall tillämpa för sin etablering. Jämfört mot [46] teori om företags internationaliseringsprocess så undersöker studien från [14] med den resursbaserade teorin som utgångspunkt, huruvida företagets resurser och kompetenser påverkar internationaliseringsprocessen. Författarna fortsätter med att säga att företaget kan täcka sina brister på kompetens och resurser med hjälp av deras nätverk. Andra författare i [38] menar att jämfört mot den resursbaserade teorin så är det speciellt för tjänsteföretagen att i princip så är all deras aktiviteter under deras internationaliseringsprocess har en ren samarbetsvillig karaktär. Sist men inte minst betonar författarna i [18] att oavsett vilken teori företaget tillämpar så är valet av etableringsform en viktig del av deras internationaliseringsprocess.
2.7 Etableringsformer
Som diskuterats ovan så är internationalisering en komplex process och forskarna inom ämnet har kommit med olika synsätt och förklaringar under åren. Det som alla författare är överens om är att valet av etableringsform är väldigt viktig vid etablering i det nya landet. Som nämndes tidigare i problemdiskussion är valet av etableringsform en avgörande faktor som leder till antingen ett lyckat eller misslyckat etablering. Med andra ord att välja rätt etableringsform har stort betydelse för företagets lönsamhet och prestation som i sin tur leder till en bättre tillväxt. Därför är det viktig att redan från början välja rätt etableringsform som passar företaget bäst [12],[54].
Enligt författarna i [16], [17] så finns det tre viktiga faktorer såsom risk, resurs och grad av kontroll som påverkar valet av etableringsform och i vissa fall hindrar företaget att välja en etableringsform som lämpar bäst för företaget. Att välja rätt etableringsform är det nog den svåraste besluten som många företag står inför. Författarna i [55] och [54] beskriver att finns det olika etableringsformer att välja emellan och anledning till det är att olika företag har olika mål och förväntningar med sin verksamhet i det nya marknaden.
Etableringsformen delas upp i tre kategorier av författarna i [56] och [15]. Nämligen export,
joint venture och sist men inte minst direktinvestering i ett utlandsmarknad. Var och en av dessa kategorier beskrivs av olika författare i följande paragrafer.
Första kategorin handlar om etableringsformen export vilket anses vara den vanligaste traditionella formen för etableringen och delas in i två underkategorier. Närmare bestämt direkt och indirekt export. I den första kategorin det vill säga direkt export sköter företaget hela export biten i egen hand som innebär en högre grad av risk, investeringar och kontroll över nya verksamheten. Medan i andra kategorin indirekt export krävs mindre investeringar i marknaden, innehar mindre risker som i sin tur kan leda till färre misstag vilket också bekräftas i resursteorin. Detta eftersom indirekt export använder sig av exempelvis, agenter för försäljning i den nya marknaden [15]. Med föregående resonemang poängterar författarna i [57] att export passar bättre till små och medelstora företag då dessa typer av företag har begränsade resurser jämfört med stora företag. Bristen och begränsningar på resurser kan tvinga små och medelstora företag att välja en billigare etableringsform såsom export. Vidare beskriver [58], [59] att kunskapsintensiva företag oftast har en snabbare övergång till en mer investerande etableringsform jämfört med de traditionella producerande stora företag. De tillägger att även små och medelstora kunskapsintensiva företag har lika stora drivkraft och vilja som stora producerande företag att bedriva exportverksamhet [58]. Att företagen oftast använder sin tekniska resursbas för distribution och export av immateriella tillgångar genom integrerade datorsystem över internet [59].
I den andra kategorin tillhör samarbetets betydelse vid etableringen i det utländska marknaden. Detta nämns även som andra steg i Uppsalamodellens reviderade modell som går ut på att företaget kan ta nästa steg efter att har skaffat en ökad internationell erfarenhet samt kunskap om aktuella marknaden och har anskaffat sig en bra nätverk. Med andra ord väljs ett etableringsform med fokus på samarbete i detta fall. Då genom en bra nätverk och samarbetspartner enligt [60] kan företagets resurs belastning och kunskapsutbyte underlättas.
Författarna menar att detta resonemanget kan underlätta internationaliseringen för små och medelstora företag. Samarbetet underlättar och förbättrar även utbytet av kompetenser mellan partner, vilket också tas upp i den resursbaserade teorin [14]. Ett sådant djup samarbete enligt [18] karaktäriserar etableringsreformen Joint Venture som går ut på att företagets vinster, förluster, risker mm fördelas jämnt mellan båda parterna. För att kunna lyckas med att använda sig av etableringsreformen joint venture så är det väldigt viktig att välja rätt partner
att etablera sig med. Några fördelar med joint venture är bland annat att billigt sätt att etablera sig samt att ha bra kontroll över den lokala marknaden [61], [62].
Ett vanligt form av joint venture är licensiering [63] som går ut på en överenskommelse med ett företag som licenstagare i det främmande landet. Överenskommelsen kan ge rätt till att använda licensgivarens teknik, information eller varumärke för en viss avgift. Nackdelarna är bland annat att överenskommelsen inte följs av licenstagaren, då kan förtroendeproblem uppstå och de kan bli en stor konkurrent på lång sikt, det vill säga efter att licenstiden har gått ut [54], [64]. Licensiering anses vara den lämpligaste etableringsformen för små och medelstora företag enligt studien av [63]. Då i de flesta fall saknar de resurser och kapital för att föra fram produkten till försäljning i en marknad som ligger långt från hemmamarknad så är franchising ett alternativ. Etableringsreformen franchising som är en typ av indirekt etablering som fokuserar mest på samarbete och kräver mindre resurser för att nå den utländska marknaden. Eftersom hela koncept eller paket säljs till franchiseköpare så har man bra kontroll på företaget [65]. Nackdelen är om företaget som har köpt franchise missköter sig, vilket leder till att företagets namn får sämre rykte [65].
Sist men inte minst hamnar direktinvestering som etableringsform i den tredje kategorin [56], [15]. Etableringsformen direktinvestering som även nämns som sista steg vid uppsalamodellen behöver stora investeringar, både i form av kapital och resurser [55]. Enligt uppsalamodellen kan detta steg genomföras efter att ha samlat in tillräckligt med kunskap om marknaden och har etablerat en stark nätverk. Även direktinvestering delas upp i två underkategorier, nämligen dotterbolag och företagsförvärv med andra ord köp av hela verksamheten [26], [15]. Författarna beskriver att vid köp av verksamheten tar företaget kontroll över företagets alla sysselsättningar. Vilket innebär enligt [55] höga risker i form av valutaeffekter, makroekonomiska och politiska risker. Fördelar med denna typ av etableringsform är bland annat hög grad av kontroll, direkt etablerad kontakt med aktörer på den aktuella marknaden och tillgång till kunniga personal, vilket i sin tur underlättar etableringsprocessen [55]. Med dessa fördelar kan små och medelstora tjänsteföretag såsom mjukvaruföretag använda sig av etableringsformen direktinvestering, detta eftersom tjänsteföretag har lägre investeringsbehov. Författaren i [23] beskriver att de små tjänsteföretag har en ökande närvaro och kontroll på den nya marknaden vilket presterar bättre ur ett långsiktig perspektiv.
Det finns även en stor antal andra faktorer och barriärer som kan påverka valet av etableringsform oavsett vilken etableringsform och marknad som väljs. Vilket kommer att behandlas vid nästa avsnitt.
2.7 Faktorer som påverkar valet av etableringsform
Att göra rätt val för företagets etableringsform vid en internationalisering har blivit allt viktigare och har förklarats i en mängd olika studier under åren. I en studie av [21] har olika faktorers påverkan på små- och medelstora företag kategoriserats såsom strategiska, informationsmässiga och processbaserade faktorer. Författarna poängterar att eftersom företaget påverkas av dessa faktorer under internationaliseringsprocess så är det av vikt att få den kunskap om vilka hinder och risker företag har även vid val av olika etableringsformer.
En annan faktor som påverkar valet av etableringsform enligt [55] är vad målet för företagets internationalisering är. Som tidigare nämnt betyder internationaliseringen för företagen en fortsatt tillväxt och utveckling. I en studie av [66] fortsätter vidare med detta resonemang och författarna menar att företag beroende på tillväxt eller utveckling väljer en etableringsform.
För företagen med en fortsatt tillväxt så väljs en etableringsform med en lägre grad av kontroll såsom export. För företag med mål för vidare utveckling så väljs etableringsform med en större engagemang i form a joint ventures eller till och med direktinvestering.
Även de tidigare internationaliserings teorierna gav upphov till faktorer som påverkade företagets internationaliseringsprocess som är av vikt för företagen. En av dessa teorier är den psykiska avståndet som står för den summa av faktorer som påverkar flödet av information från och till den nya marknaden [26]. Även Liability of foreignness anses vara av vikt anser [67] där liability of foreignness definieras som de extra kostnader som en internationaliserad företag jämfört med de lokala företagen. Det psykiska avstånden för företaget beskriver skillnaderna mellan bland annat den nuvarande inhemska marknaden och den potentiellt nya marknaden. Skillnader är bland annat nivån på den ekonomiska utvecklingen, nivån på utbildning, språket samt kulturella skillnaden mellan ursprungslandet och värdlandet [26], [68]. Enligt [32], [68] och [69] så väljer företagen att först internationalisera sig till grannländerna där det psykiska avståndet anses vara mindre och sedan fortsätter att utveckla sin verksamhet på marknader som ligger längre bort. Dock beskriver författaren i [70] att det krävs en större investering av företagen för att internationalisera sig till länder som har en
större psykiskt avstånd, investeringar både finansiellt och psykiskt för att kunna förstå den nya marknaden samt de nya aktörerna.
Liability of foreignness är indelad i tre olika kategorier, de obekanta riskerna, relation eller nätverks risker och risker i form av orättvis behandling [71]. De obekanta riskerna tillkommer vid en felaktig marknadsbedömning; otillräcklig och felaktig information om den nya marknadens kultur, regler, värderingar och affärspraxis. De relationella och nätverksriskerna händer vid högre organisationella interna och externa kostnader. Interaktioner med utländska företag blir allt mer krävande desto större den kulturella skillnaden är. Utöver detta så är nätverket i den nya marknaden en viktig aspekt att nämna, där en bristande förtroende kan påverka en simpel interaktion som ett köp och sälj affär [71], [72], [73]. Den sista kategorin är särbehandling vilket kan påverka de utländska bolagen. Exempelvis att konsumenterna hellre använder lokala produkter än de produkterna från nya internationaliserade företagen menar [71] och [74]. I kontrast med detta resonemang menar [10] att det är inte säkert att bland annat mjukvaruföretag upplever dessa problem. Författaren menar vidare att det psykiska avståndet skiljer från person till person, att rätt humankapital kan underlätta en internationalisering till en marknad med hög psykisk avstånd.
Andra faktorer som påverkar valet av etableringsform delas upp i form av interna och externa faktorer enligt [66] och [12]. Interna faktorer för en företag beskrivs av [75] som de faktorer som företaget själva kan ha en påverkan över, som enligt författarna avgör en viktig del av valet för etableringsformen. En jämförelse mellan de stora företagen och de mindre företagens resurser görs av [76]. Författaren kommer fram till att en mindre företag med begränsade resurser som är intern faktor påverkas av dessa hinder mer än de större företagen vid en internationalisering. Trots att ett flertal studier har gjorts om vad som påverkar de små- och medelstora företagen mest vid en internationalisering så kan det se olikt ut om vilka hinder som anses vara viktigast för ett företag. Ett exempel på detta är mellan dessa studier från [77]
och [78] där små- och medelstora företag undersöks. I ena studie visar att finansiella resurser är viktigast medan i den andra visar att marknadsföring och ledningens kunskaper är viktigast.
Detta tyder på att det finns en skillnad på vilka faktorer som anses vara viktigast och beroende på denna skillnad från företag så väljs en etableringsform.
Dessa studier stöds bland annat av [14] där författaren menar att ur ett resursbaserat perspektiv så görs valet av etableringsform beroende på företagens mänskliga och finansiella
resurser. Bristen på finansiella resurser kan innebära ett hinder för företaget att internationalisera sig på ett effektiv sätt. Detta resonemang stöds av [79] och [22] men att desto större ett företag är desto mindre risk finns det att de påverkas av finansiella resurser vid en internationalisering.
Även författarna i [80] och [81] beskriver att marknadsföring och ledningens kunskaper är viktig och måste tas hänsyn till. Att det är väldig sällan små- och medelstora företagen har rätt marknadskunskap och kompetens vad gäller internationaliseringsprocessen. Andra faktorer som också är viktiga för mjukvaruföretag är humankapital. Författarna i [79], [82] menar att humankapital är speciellt viktigt i de små- och medelstora kunskapsintensiva mjukvaruföretagen då de ökar företagets kunskap både om produkten och marknaden. [79]
fortsätter med att säga att det är svårt för dessa små företag att placera ut personal utanför sina gränser, detta resonemang stöds även av [23] att detta kan leda till att företaget väljer en etableringsform med en lägre engagemangsnivå.
Företagets nätverk är en annan viktig intern faktor som byggs upp av nätverksmodellen, där bra relationer med aktörer i det nya värdlandet kan bidra med nya och ökade möjligheter [41].
Detta gäller speciellt för mjukvaruföretagen menar [83] att nätverket spelar en stor roll för hur snabbt företagen kan etablera sig i internationella marknader, speciellt för mjukvaruföretagen som startar med ett mål om en snabb internationalisering. Dessutom kan företagen minska den psykiska avstånd de känner av till ett företag i form av kulturella skillnader och språkbarriärer med hjälp av ett bra nätverk, där kunskap kan erhållas [84]. Att nätverk är viktigt bekräftas också av bland annat [40] och [24], författarna beskriver vidare att det inte alltid är lätt att få nätverk, utan man måste först kunna erbjuda en lukrativ produkt. Samtidigt så måste man vara medvetna om att det finns risker med detta i form av opportunistiskt beteende, där man inte kan skydda sina rättigheter. Men trots risken så menar [85] att en större nätverk kan ge upphov till flera och nya möjligheter när företagen skall välja sin etableringsform. Att nätverket är en stor intern faktor för internationalisering stöds också av den reviderade uppsalamodellen där nätverket ansågs vara den viktigaste faktorn [42]. Vilket ytterligare stärks av [86] att oavsett hur företaget väljer att bedriva sin verksamhet så kommer ett samarbete eller nätverk påverka valet av etableringsformen.
Företagets val av etableringsform kan påverkas även av grad av kontroll, det vill säga hur de
hård styrning och lös styrning [88]. Vid en hård styrning så bör företagens ledning vara medvetna om hur de vill styra företaget samt vilka mål företaget har och vilka steg som skall tas för att dessa mål skall uppnås. Vid en lös styrning så är kontrollen inte lika hög och de ansvariga får ta egna initiativ att nå ledningens målsättningar [88]. Som nämnts innan för företagens val av etableringsform så är graden av kontroll en faktor som måste tas hänsyn till.
En studie av [89] menar att ju större engagemang som krävs av företaget och en större ägande desto högre grad av kontroll skall företaget ha, detta resonemang liknar uppsalamodellens filosofi att man stegvis ökar sin engagemang i den nya marknaden för att våga med vidare investeringar. Exempel på detta är etableringsformen greenfield som kräver mer kontroll än joint venture, vidare kräver joint venture större kontroll än export som etableringsform. Grad av kontroll visar också engagemangs nivån, att starta dotterbolag har större kostnader jämfört mot en enkel export. I tidigare studier av [54], [90], [91] menar författarna att för just de små- och medelstora kunskapsintensiva mjukvaruföretgen väljer en etableringsform med en större kontroll. Att en hög kontroll av verksamheten i nya marknader kan hjälpa till med att lösa en del av externa faktorer, såsom stora kulturella skillnader på en ny marknad. Detta resonemang stöds även av [92], att företag som väljer en hög kontroll av etableringsform kan även skapa nya nätverksrelationer samt överkomma liability of foreignness.
I den andra kategorin så hamnar externa faktorer som påverkar företagets val av etableringsform. Externa faktorer är de faktorer som företagen inte kan påverka, utan är omgivningens eller med andra ord den nya marknadens faktorer som inte kan ändras av företaget. Men dessa faktorer måste vara i åtanke för företagen, för att få en internationell erkännande [84]. I studie av [84] och [93] så nämns de juridiska, institutionella samt ekonomiska omgivning som påverkar de oerfarna små- och medelstora företagen främst vid internationaliseringen. Till exempel så kan lagar och regler från det nya värdlandet påverka etableringsformen, att vissa etableringsformer kan vara förbjudna [66], [84]. Kina är ett exempel på ett land där företaget i vissa högteknologiska industrier måste ha en 50/50 samarbete med en kinesisk företag. Detta juridiska problem måste dock förmedlas av landet som företagen skall inträda menar [66], [12]. En annan viktig extern faktor är de kulturella skillnaderna som företagen kommer att stöta på. Där företagen måste vara beredd och veta vilken etableringsform som kan representera sin produkt i de nya normer och grunder som efterfrågas i den nya marknaden [89] vilket inne bär att vissa produkter kräver mer kundkontakt. Vidare menar [24] att de kulturella skillnaderna i Kina skiljer sig enormt mot vad företagen i väst är vana vid och att en större del av problem som uppstår vid en
internationalisering till Kina är på grund av kulturella skillnaderna. Politisk- och ekonomisk instabilitet är andra viktiga externa faktorer som företagen kan möta vid en internationalisering menar [84]. Men trots att företagen är medvetna om att risk för instabilitet existerar så kan det vara näst intill omöjligt för företagen att ha någon inverkan på. Däremot kan företaget minska dessa faktorers påverkan genom att välja etableringsformer med en större flexibilitet och mindre kapitalinvestering [94]. Detta resonemang stöds även av [87] att vid en politisk och ekonomisk instabilitet i ett land så är inte en etableringsform med en hög grad av kontroll och hög kapitalinvestering såsom greenfield/dotterbolag att föredra. Att denna instabilitet kan leda till att företag väljer en lägre grad av etableringsform såsom export [95].
2.8 Sammanfattning av referensram
Teorierna ovan diskuterade olika synpunkter om vad internationalisering innebär och hur ser processen ut samt olika faktorers påverkan på valet av etableringsformer för små och medelstora mjukvaruföretag. Dessa teorier är bland annat Uppsalamodellen, nätverksmodellen, det psykiska avståndet, liability of foreignness och sist men inte minst resursbaserade teorin. Var och en av dessa teorier diskuterar internationaliseringen ur olika perspektiv. Exempelvis fokuserar uppsalamodellen mest på en stegvis utlandsetablering medan resursbaserade teorin går ut på att nyttja företagets konkurrensfördelar. Nätverksteorin som är också en viktig modell inom ämnet fokuserar mest på kontaktnätet som företaget har i utlandet. Exempel med en stegvis internationalisering som uppsalamodellen beskriver är att företaget kan komma att välja en enkel etableringsform såsom export. Och efter att har skaffat mer kunskap om marknaden börja gå över till etableringsformer som kräver en högre engagemang.
Som nämndes i teorin själva processen ser olika ut från företag till företag beroende på deras mål med internationalisering. Utifrån dessa teorier identifierades följande faktorer som påverkar valet av etableringsform: språkbarriärer, kulturella skillnader, nätverksrelationer, marknadsresurser, humankapital, teknologiska resurser, finansiella resurser. Utöver detta diskuterades även de vanligaste etableringsformer såsom export, joint venture samt direktinvestering för små och medelstora företag. Ovannämnda faktorer är indelade i interna
