Måluppfyllelse regional utveckling

I detta kapitel diskuteras Citybanans effekter på regional utveckling, främst i Stockholms-regionen och övriga Mälardalen. Frågan om regional utveckling hänger nära samman med de effekter på mellan- och inomregional tillgänglighet som diskuteras i kapitel 10.

Tillgänglighet – möjligheten att utan alltför stora uppoffringar nå viktiga målpunkter – är en viktig förutsättning för tillväxt och välfärd i en region. God tillgänglighet innebär bl a att företag och institutioner kan samarbeta i nätverk, att arbetsgivare kan rekrytera från ett stort urval arbetssökande och att förvärvsarbetande kan välja mellan många arbetsplatser. När tillgängligheten är god kan invånare också enkelt nå släkt och vänner, kultur och fritids-aktiviteter och annat som är viktigt för en hög livskvalitet.

Stockholmsregionen har vuxit under en lång tid utan att transportsystemet förstärkts. En fortsatt hög regional tillgänglighet i Stockholmsregionen förutsätter därför nya spår och vä-gar och en utökad kollektivtrafik. Stockholmsregionen är också beroende av investerinvä-gar i det nationella järnvägsnätet.

Banverkets mål innebär bland annat att Citybanan ska bidra till snabba och kapacitetsstarka förbindelser mellan Mälardalen och andra regioner, bidra till en integrering av Stockholms-regionens och övriga Mälardalens bostads- och arbetsmarknad och stärka inomregionala samband inom Stockholms län.

Som framgår av kapitel 10 ökar samtliga utredningsalternativ tillgängligheten och bidrar där-med till regional utveckling. Banverkets slutsats är att Pendeltågstunneln ger de största posi-tiva effekterna på området, i huvudsak av samma skäl som redovisas i kapitel 10 rörande tilllgängligheten.

11.1 Regionaltågstrafik och regionförstoring

Från flera orter inom Mälardalen kan man med tåg nå centrala Stockholm inom en timme, vilket gör tåget till ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. Bilresor till och från Stockholm tar ofta, på grund av trängsel, längre tid än vad avståndet motiverar. Till tågets fördel talar därför också att tåget kan klara stora resandevolymer. En fortsatt utveckling av regionaltågstrafiken är därför viktig för att understödja fortsatt ”region-förstoring”, en integrering av Stockholmsregionen och övriga Mälardalen.

Citybanan – samtliga utredningsalternativ – ger förutsättningar men skapar inte ensam till-räcklig spårkapacitet för en utveckling av regionaltågstrafiken.

En turtätare regionaltågstrafik som är anpassad till efterfrågan kräver investeringar i Svealands-banan, i Södra stambanan ner mot Östergötland och på längre sikt även i Mälarbanan inklu-sive sträckan Stockholm-Bålsta. Andra faktorer, utöver spåråtgärder, som påverkar utveck-lingen av regionaltågstrafiken är kopputveck-lingen mellan trafiken i Mälardalen och kollektivtrafiken i SL-området. Om fler anslutningspunkter skapas – t ex Stockholm Väst, en pendel-, regional-och fjärrtågsstation längs linjen Stockholm-Bålsta – regional-och om taxestrukturer regional-och tidtabeller samordnas kan olika trafikslag knytas samman.

På sikt kan också pendeltågs- och regionaltågstrafiken tänkas integreras till ett gemensamt tågtrafikslag (se även avsnitt 4.11).

Figur 33 Restider med tåg i Mälardalen. Med minskade restider och tätare avgångar vidgas bostads- och arbetsmarknaden i Mälardalen.

Pendeltågstunneln

Av de utredda alternativen skapar Pendeltågstunneln bäst förutsättningar för att utveckla regionaltågstrafiken. Pendeltågstrafiken får ett separat spårsystem i centrala Stockholm och frigör kapacitet på ytspåren för att utöka regionaltågstrafiken till och från Stockholms cen-tral. Att pendeltågen angör fler stationer i innerstaden är en fördel för de regionaltågsresenärer som måste byta färdmedel för att nå sin målpunkt.

Kungsholmenbanan

Kungsholmenbanan tillskapar stor spårkapacitet men frigör inte ytspåren i lika hög utsträck-ning som alternativen med Pendeltågstunneln eftersom många pendeltåg även fortsättutsträck-ningsvis ansluter till Stockholms central. Regionaltågstrafiken kan då delas mellan Kungsholmen-banan och ytspåren eller helt och hållet trafikera KungsholmenKungsholmen-banan. I det senare alternati-vet skapas en ny regionaltågsstation (”Stockholms västra”) vid Fridhemsplan eller någon av

de andra stationerna längs Kungsholmenbanan, vilket Banverket inte bedömer är en optimal placering med hänsyn till resenärernas målpunkter. Om regionaltågstrafiken delas mellan Kungsholmenbanan och ytspåren trafikerar regionaltågen fler stationer än i fallet med Pendeltågstunnel. Detta är positivt för resenärerna men kan inte uppväga de nackdelar som delad trafikering har. Se även kapitel 9.

Tredje spåret

Tredje spåret skapar kapacitet som kan nyttjas för att utveckla regionaltågstrafik till och från Stockholms city. Dock har inte Tredje spåret tillräcklig kapacitet för att på längre sikt klara det samlade behovet av pendeltågs-, regionaltågs-, fjärrtågs- och godtrafik.

11.2 Pendeltågen bidrar till en sammanhållen Stockholmsregion

Pendeltågen fyller en viktig roll i Stockholmregionens kollektivtrafiksystem, bland an-nat genom att tillhandahålla snabba resor mellan regionhalvorna. Redan idag finns be-hov av att utöka trafiken och i en växande region väntas efterfrågan på pendeltågsresor öka kraftigt. Det är därför angeläget att få spårkapacitet som möjliggör en ökad trafikering, men kapacitet behövs också för att driftsäkerheten ska kunna öka.

Citybanan – samtliga utredningsalternativ – ger förutsättningar för en utveckling av pen-deltågstrafiken.

Pendeltågstunneln

Av de utredda alternativen skapar Pendeltågstunneln bäst förutsättningar för att utveckla pendeltågstrafiken främst på lång sikt. Pendeltågen får ett separat spårsystem i centrala Stockholm med nya stationer i innerstaden. Detta ökar pendeltågsresenärernas möjlighet snabbt nå sina målpunkter, samtidigt som driftsäkerheten ökar och förseningarna därmed minskar.

Kungsholmenbanan

Med Kungsholmenbanan når pendeltågssystemet fler målpunkter men detta kan inte upp-väga nackdelarna av den glesare trafik som blir följden av uppdelningen av trafiken mellan Kungsholmenbanan och ytspåren.

Tredje spåret

Tredje spåret skapar kapacitet för utökad pendeltågstrafik. Eftersom inga nya stationer kommer till blir tillgänglighetsvinsterna för pendeltågsresenärerna måttliga. Tredje spåret har inte hel-ler tillräcklig kapacitet för på sikt att klara det samlade trafikbehovet.