Mark och miljööverdomstolens dom 2012-06-20 i mål M 9438-11, ”Halltorps hage”

I målet var det frågan om byggande av bostäder i anslutning till Natura 2000-området Halltorp på Öland. Genomförandet riskerade att innebära en störning av utpekade arter av vedlevande skalbaggar (större ekbock och läderbagge). Mark- och miljödomstolen hade meddelat tillstånd för genomförande av planen och domen överklagades till Mark- och miljööverdomstolen.

Genomförande av detaljplanen förutsatte avverkning i skogsområden i ett stråk som bedömdes ha betydelse för spridningen av de utpekade arterna. I bevarandeplanen för området angavs spridningsmöjligheter och bevarande av grövre ädellövträd utanför området som viktiga förutsättningar för ett långsiktigt bevarande av den lokala populationen. Mark- och miljööverdomstolen anger på s 11 att begreppet störning måste anses innefatta en arts försämrade spridningsmöjligheter utanför ett utpekat område, om detta har bety- delse för artens bevarande i Natura 2000-området. Domstolen konstaterade sedan på s 13 att den förlust av spridningsvägar och potentiella framtida livsmiljöer som ett genomför- ande av planen skulle medföra skulle innebära en beaktansvärd risk för att bevarandet av de uppekade arterna skulle försvåras, och upphävde därför tillståndet.

I Mark- och miljööverdomstolens mål M 9438-11 (exempelruta 19) betonas att störningsbegreppet måste ges en extensiv tolkning och ses utifrån syftet med Natura 2000-skyddet, vilket innebär att åtgärder som påverkar en skyd- dad arts population eller långsiktiga förutsättningar för överlevnad negativt måste anses vara en störning, även om livsmiljöerna i det skyddade området inte påverkas.

3.4.3 Checklista för prövningen

Följande frågeställningar kan vara en hjälp vid en prövning: 1. Hur påverkas bevarandemålen som anges i bevarandeplanen?

Bevarandeplanerna syftar till att underlätta tillståndsprövningen. I syftes- och målbeskrivningar där finns det bästa underlaget om vilka värden området syftar till att skydda. Av bevarandemålen kan utläsas vad som behövs för att livsmiljöerna och arterna i området ska kunna bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå, dvs. hur stora populationerna och arealerna behöver vara, vilka strukturer och funktioner som är nödvändiga och vilka typiska arter och arters livsmil- jöer som ska beaktas vid prövningen. Arealer och populationer anges

oftast i intervall vilka ger underlag för en bedömning av vad som är en skada/störning.

För de områden som saknar bevarandeplaner/bevarandemål kom- mer en bedömning behöva göras av hur verksamheten eller åtgärden i varje enskilt fall kommer att påverka att gynnsam bevarandestatus kan upprätthållas.

2. Vilka åtgärder utgör typiskt sett ett hot mot naturtypen eller arten? Innebär den aktuella åtgärden en sådan påverkan? (Jfr Naturvårdsverkets vägledningar.)

3. Kommer verksamheten eller åtgärden påverka viktiga ekologiska funktio- ner i området?

4. Innebär verksamheten/åtgärden tillsammans med andra pågående verk- samheter/åtgärder sammanvägt en skada på den livsmiljö eller de livs- miljöer som avses skyddas i området?

5. Kan skadan upphöra, begränsas, motverkas genom villkor i tillståndet? Till exempel: Tillstånd har sökts enligt 7 kap. 28 a § och 11 kap miljöbalken för ett brobygge i ett vattendrag som är Natura 2000 område. Brobygget kan genom den grumling verksamheten innebär på ett betydande sätt påverka en flodpärlmussellokal nedströms. Genom ett villkor i tillståndet kan grumlande åtgärder undvikas de delar av året då områdets arter riskerar att påverkas.

Observera att det inte är frågan om att i form av villkor i annat tillstånd undvika en Natura 2000-tillståndsprövning. Det är viktigt att påverkan bedöms i en sådan prövning så att saken utretts på ett fullständigt sätt. Åtgärden kan t ex innebära annan påverkan än vad som inledningsvis antogs.

3.4.4 Resultatet av prövningen

Resultatet av prövningen kan bli något av dessa fall:

1. Tillstånd kan lämnas eftersom det uteslutits att skada/betydande störning kan uppkomma.

2. Tillstånd kan lämnas med villkor som garanterar att skada/betydande störning inte kan uppkomma.

3. Tillstånd kan inte lämnas eftersom det inte kan uteslutas att skada/bety- dande störning kan uppkomma.

4. Tillstånd kan inte lämnas enligt punkten 3, men förutsättningar är upp- fyllda för att regeringen ska kunna ge sin tillåtelse att tillstånd ändå kan medges. Se kapitel 3.5.

3.4.5 Mer om prövningen

3.4.5.1 VÄGLEDNING PUBLICERAD AV EU-KOMMISSIONEN

På uppdrag av EG-kommissionen har Oxford Brookes University tagit fram en vägledning kring hantering av konsekvensbedömningar och prövning i enlighet med artikel 6.3 och 6.4 i art- och habitatdirektivet:

”Draft Non Mandatory Methodological Guide on the Procedures to follow for Plans and Projects Significantly Affecting Natura 2000 Sites (Art 6.3 and

6.4 of Directive 92/43/EEC)”. Dokumentet är översatt till svenska och finns på Naturvårdsverkets hemsida: www.naturvardverket.se. Den kan inte åberopas som Naturvårdsverkets vägledning.

Dokumentet är en vägledning framtagen av Oxford Brookes University, på uppdrag av EU-kommissionen och är publicerad av EU-kommissionen som en s.k. teknisk vägledning (Technical Guidance). Den är skriven i generella termer och inte för något specifikt medlemsland (varje medlemsland har sin egen tradition, regelverk, procedurer etc. för MKB processen).

Tillvägagångssätt vid begränsande åtgärder Preferens Undvika effekter vid källan Högst Minska effekter vid källan

Dämpa effekter i området

Dämpa effekter vid mottagaren Lägst

Figur 4. Från Oxford Brookes: Vägledning till Konsekvensbedömningar av planer och pro- jekt ”Metodik för bedömningar enligt artikel 6.3–6.4 i art- och habitatdirektivet”.

Vägledningen utgör en såväl teknisk som praktisk handbok och vänder sig till målgrupper såsom myndigheter, verksamhetsutövare, konsulter, ideella organi- sationer m fl som på olika sätt kan komma att bli inblandade i processen att ta fram och värdera en konsekvensbedömning.

3.4.5.2 HANTERING AV SKYDDSÅTGÄRDER I SAMBAND MED ETT PROJEKT

Skyddsåtgärder som integrerats i ett projekt i syfte att undvika eller minska eventuella negativa konsekvenser som projektet direkt orsakar, för att säker- ställa att området inte tar skada bör bedömas som en integrerad del i projek- tet i samband med bedömningen om tillstånd kan lämnas. I samband med prövningen om tillstånd krävs, bör dock inte sådana skyddsåtgärder tas med i bedömningen. Se exemplet Briel C-521/12 i avsnittet 3.4.2.1 (exempelruta 16) och nedan (exempelruta 20). Se även ett liknande fall i EU-domstolens dom den 21 juli 2016 i målen C 387/15 och C-388/15. Skyddsåtgärder som integrerats i projektet i syfte att kompensera för dess negativa konsekvenser för ett Natura 2000-område bör inte beaktas i samband med bedömningen av projektets konsekvenser i den mening som avses i artikel 6.3, dvs. i pröv- ningen om tillstånd kan lämnas enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Det kan endast ske i en eventuell prövning enligt 7 kap. 29 § miljöbalken.

3.4.5.3 VILLKOR PÅ PRÖVOTID

Villkor bör endast i undantagsfall och när det är nödvändigt sättas på prövo- tid enligt 22 kap 27 § miljöbalken. Villkor som avgörande för att tillståndet ska kunna nyttjas bör inte sättas på prövotid (se t ex MÖD M6504-14). Det är vid tidpunkten för beslutet att tillåta projektet som det ur ett vetenskap- ligt perspektiv inte får föreligga några rimliga tvivel om att verksamheten inte

kan ha en skadlig inverkan på det berörda området.67 _{Det gäller särskilt vid en}

prövning enligt 7 kap 28 a § miljöbalken eftersom tillstånd förutsätter att det inte får finnas några rimliga tvivel om verksamheten kan ha en skadlig inver- kan (mål C-127/02 Waddenzee).

Exempelruta 20: EU-domstolens förhandsavgörande den 15 maj 2014 i målet C-521/12,