• No results found

4. Material och metod

4.1 Material

Under följande rubriker presenteras först de mönster som jag har analyserat i kronologisk ordning utifrån publiceringsår, samt kompletterande material från böckerna.

4.1.1 1840 − 1850

Här beskrivs de två mönster som ingår i min analys från perioden 1840-1850.

19 Graham-lösärmar 1847

Mönstret Graham-lösärmar kan man finna i boken En ny stickbok, med 67 nya anwisningar att med yllegarn sticka Schärp, Schawlar, Täcken, Toffsar, Fransar, Muffar m.m. från 1847 (se omslag, bild 3). För att underlätta läsningen kommer jag i fortsättningen att endast använda huvudti-teln En ny stickbok i denna uppsats. Boken består av 62 sidor och har, som namnet visar, 67 mönster.

Bild 3. Omslag till boken En ny stickbok från 1847.

Bild 4. Bild från mönstret Graham-lösärmar, finnes på sidan 32 i boken En ny stickbok från 1847.

På 1800-talet var det vanligt att böcker gavs ut under pseudonym och det gäller även för denna bok. På omslaget står det Jenny Lambert, men författarens riktiga namn var Frances Lambert (Bäckström, 2021:22). Jag kommer i denna uppsats att använda författarens juri-diska namn.

Lambert var från Storbritannien och den svenska utgåvan av En ny stickbok bygger på flera manualer som Lambert skrev för den brittiska marknaden (Bäckström, 2021:103). Således är denna bok översatt till svenska från engelska.

Mönstret Graham-lösärmar går att finna på sidan 32 − 33 och består av två halvsidor. Mönst-ret börjar med en numrering av mönstMönst-ret, nummer 33, sedan följer rubriken. Därefter finns en illustrerad bild på en lösärm, den ser randig ut med prickar på vissa ställen, ärmen är bred på ena sidan och smalnar sedan ner till en mudd (se bild 4). Under bilden finns en kort

20

materialbeskrivning om stickor och rekommenderat garn. Efter det följer mönsterbeskriv-ningen. Den är till stor del uppdelad i partier där några rader delas in med hjälp av en klam-mer som inforklam-merar vilken färg de aktuella varven ska stickas i.

I min analys har jag även inkluderat följande kapitel i boken:

 Förordet s. 3 − 5. Här ges en kort historiebeskrivning om stickning som teknik som följs av en diskussion om stickningens nytta.

 Reglor vid stickning (kapitel 67) sid. 60-62. I det här kapitlet ger författaren sina regler för stickning och även lite tankar kring mönstren i boken och varför hon har valt just dessa.

Som kompletterade material har jag använt kapitlet Förklaring på de vid stickning brukliga konsttermer som finns på sidorna 5 − 6. Här beskrivs vissa sticktermer som förekommer i stickmönstren. Detta kapitel har inte analyserats närgående gällande språket utan har endast använts för att bedöma mönstrets grad av kontextberoende.

Ett litet barnlifstycke 1848

Mönstret Ett litet barnlifstycke finns med i boken Charlotte Leanders Stick-bok från 1848 (se bild 5 och 6 på omslag och försättsblad). Det är en liten bok, cirka 13,5 gånger 9 centimeter. Den har 140 sidor och 79 mönster. Vissa av mönstren är på spets- eller ytmönster, medan vissa är på hela plagg eller heminredningsartiklar.

Bild 5. Omslag till boken Charlotte Leanders Stick-bok från 1848.

Bild 6. Försättsblad i boken Charlotte Leanders Stick-bok från 1848.

21

Bild 7. Bild från mönstret Ett litet barnlifstycke, finnes på sidan 87 i boken Charlotte Leanders Stick-bok från 1848.

Boken Charlotte Leanders Stick-bok är skriven under pseudonym och författarens riktiga namn var Emma Hennings. Den bygger på Hennings tyska manualer och är sammanställd och översatt till svenska av Wilhelmina Stålberg (Bäckström, 2021:103). I denna uppsats kommer författarens juridiska namn, Emma Hennings, att användas.

Mönstret Ett litet barnlifstycke går att finna på sidorna 87 − 88. Till mönstret finns en bild på livstycket utlagt så att man ser hela plagget. Bilden är en svartvit teckning (se bild 7).

Livstycket finns i en storlek, enligt mönstret är det för barn som ”…icke mera lindas…”

(Hennings, 1848:87). Mönstret består av flytande text och är uppdelat i stycken som markeras med indrag.

I min analys har jag även inkluderat följande kapitel i boken:

 Till Sveriges damer s. 1 − 2. Här har Wilhelmina Stålberg skrivit kort om stickning och varför hon har bearbetat boken för svensk marknad.

 Om strumpor s. 3 − 4. I detta kapitel har Emma Hennings skrivit om strumpstickning.

4.1.2 1940 − 1950

Under denna rubrik presenteras de två stickmönster som jag har analyserat från årtiondet 1940 − 1950.

Pojkslipover 1946

Mönstret Pojkslipover kan man hitta i boken Svenska Stickboken av Birgit Persson från 1946.

Boken består av 32 sidor och det finns lika många mönster i den. Pojkslipover finns på sidan 13 och upptar en sida av boken.

Slipovern finns i en storlek, 5 − 6 år, och stickas i ett strukturmönster bestående av räta och aviga maskor. Den stickas i delar som sedan sys ihop och monteras med ett blixtlås på ena axeln.

Mönstret består av två spalter med instruktioner. Rubriken står i större stil högst upp i mit-ten av sidan. Under rubriken kommer en rubrik som heter Material där information ges om stickor och garn. Sedan följer instruktioner om hur plagget ska stickas under rubrikerna Bak-stycke, Framstycket, Hals- och ärmremsor och Montering.

Mönstret har två bilder. Den ena finns längst ner i vänstra spalten. Denna visar en tecknad illustration av ytmönstret. Den andra bilden upptar en stor del av den högra spalten och är en tecknad illustration av en pojke som står med ena benet på en pall och har händerna bakom ryggen. Pojken har fina kläder med skjorta och lackskor samt den stickade slipovern på sig.

22

I min analys har jag även inkluderat förordet i boken som finns på första sidan under rubri-ken Några ord om stickning. Här har författaren kort skrivit om nyttan om stickning samt hur hon anser att de stickade plaggen ska behandlas.

Sparkdräkt med korta ben 1949

Mönstret Sparkdräkt med korta ben finns med i broschyren För henne. Barnens kläder. Damernas värld. I fortsättningen används endast huvudrubriken Barnens kläder i denna uppsats. Det är en häftad bok, kanske mer likt ett häfte, med färgglad framsida på 31 sidor. Boken är skriven av Marianne Höök och innehåller mönster både för sömnad och stickning. Sömnadsmönst-ren är det endast bild på och de måste beställas med en medföljande kupong.

Sparkdräkten som ska stickas efter mönstret verkar bara finnas i en storlek, vilken är dock oklart. Det är en enfärgad sparkdräkt med ett ytmönster som skapas med räta, aviga och lyfta maskor. Sparkdräkten stickas i stycken, framstycke och bakstycke, som sedan monteras ihop.

Mönstret Sparkdräkt med korta ben finns på sidan 9 och upptar en sida i boken. Mönstret be-står av två spalter, den vänstra innehåller text och den högra bilder. Texten i den vänstra spalten inleds med rubriken Sparkdräkt med korta ben i fet och stor stil. Efter det följer instrukt-ioner för material och hur ytmönstret stickas. Därefter beskrivs det hur stickningen ska gå till under tre rubriker: Framstycke, Bakstycke och Montering och kanter.

I den högra spalten finns två bilder. Överst finns en liten svartvit tecknad bild på ett litet barn som sitter på en matta och leker. Hen har någon slags vindsnurra i handen och en boll bredvid sig. Barnet har kortbyxor, tröja och skor på sig. Under den finns en större fotografisk bild på en bebis som ligger på en filt och har den stickade sparkdräkten i mönstret på sig.

Även den bilden är i svartvitt.

För att kunna ge en rättvis bild av mönstrets kontextberoende och undersöka värderingar så har jag även valt att inkludera förordet på sidorna 3 − 4, som beskrivs under rubriken Bar-nens kläder. Även detta avsnitt innehåller tecknade bilder. På sidan 3 börjar förordet med en bild på en stork som står bakom ett stort paket. På sidan 4 finns det två bilder, en på en kvinna med klänning och förkläde som håller i ett inlindat gråtande spädbarn och en på en bebis som håller i en skallra. Alla bilderna är svartvita.

4.1.3 2010 − 2020

Under denna rubrik beskrivs de två mönster som jag har valt ut till min analys från perioden 2010 − 2020.

Röd toppluva 2013

Mönstret Röd toppluva finns i boken Varmt & Stickat. Vantar, mössor, sockor, sjalar, tröjor och lite spets från 2013 (se omslag bild 8). För att underlätta kommer jag i fortsättningen endast an-vända huvudtiteln Varmt & Stickat när jag nämner boken i denna uppsats. Författarna till boken är Eva Trotzig och Erika Åberg. Både Eva och Erika är välkända mönsterskapare inom stickvärlden. Boken innehåller förutom 36 mönster, avsnitt om skötsel, råd och tekniktips samt personliga berättelser från författarna.

23

Bild 8. Omslag till boken Varmt & stickat från 2013.

Bild 9. Bild från mönstret Röd Toppluva, finnes på sidan 87 i boken Varmt & Stickat från 2013.

Röd toppluva kan hittas på sidan 87 i boken och hela mönstret får plats på en sida. Det är en relativt lätt mössa i en färg (röd i originalmönstret som framgår av namnet). Mönstret inleds med en kort ingress som fungerar som ett förord till mönstret. Därefter finns det en punkt-lista som berättar om material, mängden garn som behövs, svårighetsgrad (lätt), masktäthet och storlek på mössan. Angående svårighetsgrad är det författarna själva som har gjort denna bedömning. Instruktioner följer sedan i två korta stycken där det förklaras hur mössan ska stickas. Mönstret avslutas med förslag på hur man kan sticka mössan i andra storlekar än den i mönstret angivna. Det finns en bild till mönstret som visar en yngre pojke i halvprofil med vit tröja och den röda stickade toppluvan (se bild 9).

För att kunna göra en rättvis analys har jag valt att inkludera kapitlet Inledning på sidan 5 där författarna beskriver deras samarbete och passion för stickningen.

Som kompletterande material, som används som referens för att kunna bedöma mönstrets tydlighet och kontextberoende har jag tittat på följande kapitel:

 Läs detta först s. 22 − 24. Här får läsaren tips om materialval, och vissa tekniker som efterbehandling av plagget.

 Tips och tekniker s. 101 − 103.

24 Granskott 2018

Mönstret Granskott finns i boken Trettiofem vantar från 2018. Boken är skriven av Maja Karls-son som tidigare har skrivit många mönster. Trettiofem vantar innehåller, som namnet avslö-jar, mönster till 35 vantar i olika svårighetsgrad. De flesta av vantarna har någon form av flerfärgsstickning men det förekommer även mönster på enfärgade vantar.

Vanten Granskott finner man på sidorna 58 − 61 och är ett mönster på ett par vantar med ljus bakgrund och grönt mönster som påminner om granskott. Utefter min egen bedömning verkar mönstret inta en mellanställning gällande svårighetsgrad i boken. Eftersom vantarna stickas i ett ganska grovt garn på tjocka stickor kan det anses ganska lätt, däremot gör ele-mentet med flerfärgsstickning stickningen mer komplicerad.

Mönstertexten inleds med en rubrik som sedan följs av ett litet förord där författaren skri-ver om sin inspiration till vanten. På samma sida finns två diagram (A och B) för flerfärgs-stickning i vitt och grönt. Under dessa kommer en lista som informerar om storlek, mått, garn, garnåtgång, rekommenderade stickor och masktäthet.

På nästa sida finns instruktionerna för att sticka vanten med rubrikerna Höger vante och Vänster vante. Under rubriken Höger vante finns underrubrikerna Förbered för tumme, Fortsätt-ning hand och Tumme. Sidan avslutas med ännu ett diagram (C).

Mönstret innehåller två stora bilder. En på den allra första sidan, innan mönstertexten bör-jar. Denna bild upptar en hel sida och är en bild på två par hängande vantar stickade efter mönstret Granskott tillsamman med naturmaterial som löv och barr mot en trävägg. Den andra bilden finns på den sista sidan och har också fått en egen sida. Den visar ett par vantar stickade efter mönstret. Den ena vanten ligger så att man ser insidan med tummen och den andra så att man ser utsidan.

För att kunna ge en rättvis bild av mönstret i min analys har jag även inkluderat följande delar i boken Trettiofem vantar i min analys:

 Förord s. 9. Författaren berättar om sina egna minnen och tankar kring vantstickning.

 Beskrivningar. Några saker att tänka på s. 29. På denna sida finns 8 punkter som ger tips och råd inför läsningen av mönstren och stickningen.

Som kompletterade material använder jag avsnittet Stickskola på sidorna 173-179. Här finns det beskrivet sticktekniker och förkortningar som förekommer i mönstren i boken. Dessa si-dor har inte analyserats närgående utan endast använts för att kunna se hur pass kontextbe-roende stickmönstret är i fråga om instruktionernas tydlighet.

Related documents