I följande avsnitt presenteras vårt val av metod utifrån sex olika delar.
Inledningsvis redogörs studiens metod, varför den specifika metoden valdes samt dess för- och nackdelar. Därefter redogörs för urvalet av LVU-domar, följt av en presentation av vårt tillvägagångssätt vid insamlingen av vårt material. Sedan beskrivs hur materialet analyserats, avgränsats och bearbetats och slutligen diskuteras studiens tillförlitlighet samt etiska överväganden.
4.1 Metodval och metodologiska överväganden
Med utgångspunkt i studiens syfte valde vi en kvalitativ metod med
dokumentanalys som datainsamlingsmetod. Vårt mål med studien är att ge en djupare förståelse för vilka faktorer som vägs in och vilka som väger tyngst i förvaltningsrättens avgörande om en LVU-placering ska upphöra eller fortlöpa, samt hur barnets bästa respektive föräldraperspektivet beaktas i rättens grund för beslut. Nackdelen med dokumentanalys som metod är att resultatet därmed
bygger på våra tolkningar av de domstolsbeslut som granskas. Å andra sidan får vi ta del av fullständiga beslutsmotiveringar och kan därigenom få en tydlig
överblick av området, vilket vi menar inte är möjligt i samma utsträckning vid till exempel intervjuer av beslutsfattare, då intervjuer hade inneburit att
beslutsfattarnas åsikter och uppfattningar hade lyfts fram i större utsträckning.
Genom att intervjua beslutsfattare hade vi endast fått ta del av vad de själva väljer att lyfta fram, medan en dokumentanalys gör det möjligt för oss att se vilka faktorer förvaltningsrätten beaktar i de olika domarna samt hur de lyfter fram barnets bästa respektive föräldraperspektivet. En dokumentanalys riskerar att bli färgad av hur vi tolkar dokumenten, men samtidigt blir en intervju med
beslutsfattare färgad av vad som är gynnsamt för dem att lyfta fram.
Dokumentanalys är som tidigare förklarat en kvalitativ metod. Ahrne & Svensson (2011) beskriver att kvalitativa data kan användas för att studera fenomen som är svåra att fånga upp direkt, till exempel hur makt opererar samt beslutsfattanden av olika slag. Även Eliasson (2013) konstaterar att kvalitativ metod är lämplig vid studier som syftar till att undersöka något på djupet och där studien vill nå sammanhang som kräver en djupgående förståelse för ett visst område. Med utgångspunkt i detta menar vi att en kvalitativ metod har passat bra i enlighet med studiens syfte. Vi har med hjälp av kvalitativ metod kunnat granska och analysera domstolsmaterialet, dragit slutsatser, belyst olika perspektiv och därmed kunnat besvara studiens frågeställningar och ökat kunskapen inom forskningsområdet.
Det är 12 LVU-domar som har utgjort materialet till vår kvalitativa dokumentanalys.
Den främsta fördelen med kvalitativ metod och som därmed bidrog till vårt metodval är att den har möjliggjort att vi har kunnat studera de aktuella domstolsfallen noggrant på djupet och att vi har kunnat leta efter mönster och samband i de domar som granskats (Eliasson, 2013). Den kvalitativa metoden har även möjliggjort en flexibilitet för oss på så sätt att den går att anpassa efter situationen och hur studien utvecklar sig. Argument som kan användas mot vårt val av metod är bland annat att kvalitativ metod har en tendens att färgas av forskarens egna intressen och att forskare som använder sig av kvalitativ metod inte kan hålla samma distans till sitt forskningsobjekt som de som tillämpar kvantitativ metod, vilket medför en svårighet för oss att hålla oss helt och hållet
objektiva. En annan nackdel med kvalitativ metod är att resultatet inte är generaliserbart (Eliasson, 2013).
4.2 Urval
Utifrån syftet med studien vände vi oss inledningsvis till förvaltningsrätten för att begära ut LVU-domar från åren 2021-2022. De domar som efterfrågades var LVU-domar som berörde 2 § LVU, det vill säga där omhändertagandet av barnet orsakats av brister i hemmet, vilket tidigare konstaterats är den paragraf i LVU som vår studie intresserar sig för. Vi fick ta del av cirka 150 domar som berörde både beredande och upphörande av LVU-vård. Utifrån dessa domar tillämpade vi ett strategiskt urval. Urvalet kan ses som strategiskt eftersom vi letade efter domar som rörde ifall vård som föranletts av 2 § LVU skulle upphöra eller fortlöpa. Det strategiska urvalet var på ett sätt även slumpmässigt, då urvalet av de domar som uppfyllde kriterierna gjordes osystematiskt. Utifrån de 150 domar som vi fick ta del av från början var det 16 som stämde överens med studiens syfte. Med
anledning av studiens omfång och tidsram ville vi avsmalna urvalet ytterligare till ett enligt oss passande antal domar att granska. Därmed är det 12 av de 16 utvalda domarna som utgör studiens empiri. Vi har inte sållat bland domarna i syfte att få en stor utbredning av de berörda barnens åldrar, men det delvis slumpmässiga urvalet resulterade ändå i en relativt hög åldersspridning, vilket var önskvärt från vår sida. I studien representeras barn i åldrarna 2-15 år. De granskade LVU-domarna är alla unika på sina sätt, vilket vi anser bidrar till att studien uppnår en bredd i dess innehåll, samtidigt som det möjliggjorde att det gick att urskilja tydliga teman i hur förvaltningsrätten resonerade i sina grund för beslut.
4.3 Tillvägagångssätt
Denna studie är författad av två personer. För arbetsfördelning, se bilaga.
Vi påbörjade vår litteratursökning i anslutning till författandet av det aktuella kunskapsläget. Den tidigare forskning som presenteras i kunskapsläget är främst inhämtad från den svenska databasen Swepub, där forskning av svenska forskare vid svenska lärosäten publiceras. En av studierna som presenteras i kunskapsläget är inhämtad från den internationella databasen Psycinfo som innehåller forskning inom flera olika områden, däribland psykiatri och socialt arbete. Både Swepub och Psycinfo är söktjänster som vi har fått tillgång till via Malmö universitets biblioteksguide. Samtlig tidigare forskning som presenteras i kunskapsläget är refereegranskad eller peer-reviewed, då vi fyllde i det som ett inkluderingskrav vid sökningarna. Att en studie är refereegranskad eller peer-reviewed innebär att den har granskats av experter inom området innan den publicerats i databasen, vilket medför att forskningen håller en hög standard. Vi bestämde oss för att testa oss fram med olika sökord som vi inte hade förberett när vi gjorde sökningar i databaserna, då vi märkte att det var gynnsamt för oss. De främsta sökord som användes i olika kombinationer var ‘upphörande av LVU’, ‘barnets bästa och LVU’, ‘föräldraförmåga och LVU’, ‘barnskyddssystem och LVU’, ‘good enough parenting’ och ‘LVU och domstol’. Vi hade sedan tidigare hört talas om bland annat Pernilla Leviner och använde därför hennes för- och efternamn som sökord.
Förutom att studierna skulle vara vetenskapligt granskade gjorde vi inga andra inkluderingskrav vid sökningarna. Sökningarna resulterade i relativt begränsade antal sökträffar och till en början kunde vi exkludera de sökträffar där det inte fanns tillgång till hela artikeln. Därefter kunde vi exkludera ytterligare artiklar
genom att läsa rubrikerna på sökträffarna. Efter det kunde ytterligare några artiklar uteslutas genom abstrakten. Genom att sedan läsa igenom de kvarstående studierna kunde vi slutligen välja ut de studier som presenteras i kunskapsläget.
Studiens empiri baseras på 12 LVU-domar som är inhämtade från
förvaltningsrätten i Skåne. Inhämtningen av empirin möjliggjordes eftersom domstolsbeslut är allmänna handlingar som finns att tillgå vid den domstol som besitter det specifika målet. Vissa delar av handlingarna kan däremot vara utelämnade med hänvisning till att förvaltningsrätten tillämpar 26 kap. 1 § i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), som innebär att uppgifter om den enskildes personliga förhållanden ska skyddas inom förhandlingar som pågått bakom stängda dörrar. Vi är därmed medvetna om att vissa delar i de domar som granskats kan vara exkluderade. Vi tog kontakt med förvaltningsrätten via telefon och gick igenom domarna på plats. Därefter tillämpade vi det ovan beskrivna urvalet.
4.4 Bearbetning och analys
Vid granskningen av rättsfallen har materialet bearbetats flertalet gånger. Efter urvalet och inhämtningen av LVU-domarna påbörjades en tematisk analys av materialet, vilket är den analysmetod som vi anser är bäst lämpad för denna studie. Tematisk analys är en kvalitativ analysmetod som används för att urskilja samt finna teman och olika mönster i det som studeras, i syfte att därefter kunna göra beskrivningar av dessa (Rennstam & Wästerfors, 2011). Den tematiska analysen genomfördes genom att vi markerade de intressanta delar som vi fann i LVU-domarna med olika färger, vilka i sig utgjorde olika teman. En färg hörde således ihop med ett visst tema. På så sätt kunde vi på ett smidigt sätt gå igenom empirin genom att bearbeta materialet genom färgkodning och på så sätt urskilja de faktorer som var av störst betydelse i förvaltningsrättens motivering till om LVU-vården skulle upphöra eller inte. Det gav oss även möjlighet att titta närmare på rättens beaktande av barnets bästa respektive föräldraperspektivet. De olika temana som färgkodades redovisas i ett diagram i resultatavsnittet.
Rennstam & Wästerfors (2011) skriver om tre grundläggande arbetssätt som bör tillämpas när en studies empiri har samlats in och ska analyseras. Dessa tre arbetssätt är sortering, reducering och argumentation. Att sortera empirin handlar om att skapa ordning bland studiens insamlade material. De förklarar vidare att insamlingen av kvalitativ empiri brukar resultera i rikligt med material som kan vara svåröverskådligt, vilket betyder att sorteringen av en studies material bör ske redan vid insamlingen av materialet i syfte att försöka säkerställa en viss
överblickbarhet av empirin. Vårt material har sorterats genom färgkodning, där vi till en början urskilde flera faktorer som sedan sorterades till teman. De teman som uppkom ansåg vi vara förenliga med de teorier vi valt att utgå från vid studiens analys. Vidare är reduceringen av materialet förknippad med de teorier och tidigare forskning som studien riktas mot. Reducering av empirin handlar om att sålla bland det som forskaren främst vill belysa och uppmärksamma. Det handlar om förståelsen för att allt inte kan visas upp eller tas med i studien och att delar av det insamlade materialet därför måste väljas respektive väljas bort.
Samtidigt är det av stor vikt att forskaren inte gör val som leder till att materialet i sin helhet blir missvisande. Syftet med att reducera materialet är att skapa en god representation av det (Rennstam & Wästerfors, 2011). En del faktorer i vår studie som till en början bedömdes relevanta reducerades, då de efter granskningen inte
förekom i tillräckligt många LVU-domar för att kunna ses en avgörande faktor i förvaltningsrättens bedömning. Således reducerades de faktorer som inte kunde ses som allmänt tillämpliga för flera av de domar som granskades. Även om någon faktor verkade ha en stor betydelse i något av fallen gjordes bedömningen att faktorerna skulle förekomma i minst två av fallen för att kunna ses som allmänt giltiga och inte som något specifikt för just det målet. Slutligen tas argumentation upp som ett arbetssätt för skapandet av en studies analys. Det handlar om att med hjälp av empirin argumentera för sin tes och på så sätt utifrån sin studie kunna formulera ett självständigt bidrag till forskningsområdet. Huvudpoängen är att forskaren för en argumentation med hjälp av sitt material snarare än enbart redovisa det (Rennstam & Wästerfors, 2011). Vi har valt att redovisa studiens resultat och analys i två separata avsnitt då vi menar att det blir tydligare för läsaren att få en överblick av empirin innan den analyseras utifrån teorierna och de tidigare forskningsbidragen. Vi har argumenterat för vårt material genom att vi har tagit upp exempel från resultatet som vi därefter har återkopplat till de
teoretiska ansatser och det kunskapsläge som tidigare presenterats.
4.5 Tillförlitlighet
Tillförlitlighet, eller trovärdighet, är ett begrepp som i detta sammanhang kan förklaras som korrekt redovisning och återgivning av fakta. Svensson & Ahrne (2011) betonar att all forskning handlar om att den som tar del av en studie ska tro på det som han eller hon läser. En studie måste med andra ord vara tillförlitlig för att den ska få genomslag. Att en studie exempelvis bygger på undersökningar och inte gissningar eller spekulationer ökar studiens tillförlitlighet. Validitet och reliabilitet är två begrepp, eller kriterier, som ofta används i bedömningen av kvaliteten och tillförlitligheten i en studie. Validitet handlar om ifall en studie verkligen undersöker det den ska. Validiteten svarar också på frågan om ifall vi kan räkna med att undersökningen är giltig (Eliasson, 2013). Vi menar att vår studie uppnår validitet eftersom resultatet och analysen ger svar på de frågor studien ämnar besvara. Vi har i granskandet av domarna inte tagit med de olika parternas yrkanden utan enbart sett till förvaltningsrättens motivering för att hålla oss inom ramen för studiens syfte och frågeställningar. Reliabilitet i sin tur handlar om ifall en studie är pålitlig. En studies reliabilitet svarar på frågan om vi kan lita på att undersökningen ger samma resultat om den upprepas under så likartade förhållanden som möjligt (Eliasson, 2013). Eftersom urvalet av domar delvis är slumpmässigt kan det inte garanteras att utfallet blir detsamma om studien hade gjorts igen, då andra domar hade utgjort grund för studien. Däremot har vi valt att granska vad vi anser är relativt många domar, vilket vi menar möjliggör en ökad reliabilitet.
Transparens, triangulering och återkoppling till fältet är tre andra begrepp som brukar användas för att öka tillförlitligheten i kvalitativa studier. En studies transparens, det vill säga genomskinlighet, påverkar tillförlitligheten. Studier som är transparenta innebär att de är möjliga att diskutera och kritisera (Svensson &
Ahrne, 2011). Transparensen i vår studie är något begränsad eftersom domarna är anonymiserade, vilket medför att det material som ligger till grund för studien inte är möjliga för läsaren att ta del av. Det är ett etiskt övervägande som vi har gjort för att skydda integriteten hos de personer som berörs i LVU-målen, vilket vi bedömer vara av större betydelse. Att vi som författare för en kritisk diskussion kring metod och resultat är emellertid något som kan stärka transparensen. Detta eftersom ett sätt att öppna upp för kritisk diskussion är att vara tydlig i
redogörelsen för forskningsprocessen och metodvalen och visa på medvetenhet kring den egna studiens svagheter. Vidare inom kvalitativ forskning är
triangulering något som ökar trovärdigheten. Triangulering innebär att olika metoder, data, teoretiska perspektiv eller forskare kombineras i undersökningen av ett och samma fenomen. På så sätt kan forskaren komma fram till en mer
‘korrekt’, objektiv eller sann beskrivning än om endast en metod används (Svensson & Ahrne, 2011). Trianguleringen i studien stärks av att vi har tagit in flera olika perspektiv i redogörelsen för kunskapsläget. För att öka objektiviteten presenteras bidrag från flera olika författare. Slutligen är återkoppling till fältet ett sätt som ökar en studies trovärdighet. Det innebär att forskaren återkommer till de människor som studerats och låter dem ge sina synpunkter på studiens resultat (Svensson & Ahrne, 2011). Det är något som inte har varit möjligt med hänsyn till vårt metodval, då vi inte har haft direktkontakt med de personer som är föremål för LVU-domarna.
Det kan konstateras att en studies tillförlitlighet ökar om författarna kan föra en kritisk diskussion kring både innehåll och metodval (Svensson & Ahrne, 2011).
Vi vill därför poängtera att vi är väl medvetna om att vår studie inte kan uppnå ett allmänt tillämpligt resultat då den är kvalitativt inriktad. Även om studien är baserad på relativt många domar är det ändå ett begränsat urval av domstolsfall som utgör vårt material. Det innebär att de LVU-domar som studien granskar inte kan utgöra en generell grund för alla beslutsfattare inom området. Vi vill även understryka att vi strävat efter objektivitet i tolkningen av domarna. Däremot kan den mänskliga faktorn haft en påverkan i form av att något i domarna kan ha missats eller tolkats på ett sätt som någon annan hade tolkat annorlunda. Detta kan bero på att människor har varierande föreställningar kring forskningsområdet.
4.6 Etiska överväganden
Inom samhällsvetenskaplig forskning är det inte ovanligt att etiska frågor uppkommer i samband med genomförandet av en studie. I vår studie sker en indirekt kontakt mellan oss som genomför studien och de som är föremål för det som studeras. Den indirekta kontakten sker genom att vi studerar
domstolsförhandlingar som blivit aktuella till följd av familjers livssituation. En grundläggande princip inom all forskning är att forskning bara ska genomföras om den kan utföras med respekt för människovärdet och att mänskliga rättigheter och grundläggande friheter alltid beaktas (Svensson & Ahrne, 2011). Etiska överväganden är av stor betydelse för en studies kvalitet och hur resultatet av studien på ett ansvarsfullt sätt ska kunna användas i utvecklingen av vårt samhälle (Vetenskapsrådet, 2017). Allt eftersom mängden forskning har ökat i samhället under de senaste årtiondena har en rad allmänna etiska forskningsprinciper tagits fram. Principerna syftar till att vägleda forskare i hur de ska tänka kring etiska frågor i genomförandet av sin forskning. När det idag talas om forskningsetiska principer är det oftast de principer som antagits av Vetenskapsrådet som ligger till grund för resonemanget (Svensson & Ahrne, 2011). Nedan följer en kort
beskrivning av dessa samt hur vi resonerar kring dem i relation till vår studie.
4.6.1 Vetenskapsrådets forskningsetiska principer
Principen om konfidentialitet är den princip som varit mest central i denna studie.
Principen innebär att uppgifter som tas fram om enskilda individer i
forskningssyfte måste bevaras och redovisas på ett sådant sätt att de enskilda
individerna inte ska kunna identifieras av utomstående (Svensson & Ahrne, 2011).
Eftersom de LVU-domar som ligger till grund för vår studie är offentliga handlingar som handlar om barn som befinner sig i komplexa familje- och livssituationer har vi varit noga med att ha deras anonymitet i åtanke. Därför har det inhämtade materialet till studien förvarats säkert och domarna har
anonymiserats. Vi har valt att inte gå in på specifika detaljer i de aktuella fallen i syfte att vår granskning och analys av domarna inte ska kunna spåras tillbaka till de berörda familjerna. Andra principer är principen om informerat samtycke och principen om nyttjandekravet. Principen om informerat samtycke innebär att de som studeras ska bli informerade om vad studien innebär och utifrån det fatta ett beslut om huruvida de vill medverka i studien eller inte (Svensson & Ahrne, 2011). Som tidigare förklarat är domstolsbeslut allmänna handlingar som kan begäras ut från den domstol som besitter det specifika målet. Det innebär att vi har kunnat inhämta de 12 LVU-domar som ligger till grund för denna studie utan samtycke från de personer som är föremål för de specifika
domstolsförhandlingarna. Eftersom vi har anonymiserat domarna bedömer vi att ett samtycke inte är nödvändigt för vår granskning, då det inte är individerna i sig som är föremål för studien utan hur förvaltningsrätten motiverar sina beslut.
Däremot vill vi framföra att det kan vara problematiskt att forskning faktiskt kan bedrivas på individer och familjer som inte gett sitt samtycke, och som heller inte är medvetna om att den domstolsförhandling som de genomgått är föremål för en studie. Detta har fått oss att reflektera kring om det faktiskt är bra eller dåligt att domstolsförhandlingar som dessa är offentliga handlingar. Principen om
nyttjandekravet innebär att uppgifter som samlas in för forskningsändamål inte får användas för åtgärder som direkt kan påverka den enskilde, vilket inte görs
eftersom domarna har anonymiserats (ibid).