1. INLEDNING
1.4 Metod
I arbetet med denna uppsats har flera metoder använts. Här presenteras dessa metoder, först kort och sedan mer ingående.
Uppsatsen som helhet är en så kallad kvalitativ undersökning, en typ av undersökning som grundas i förståelsen av företeelser och samband.1 Den kvalitativa undersökningen ligger till grund för uppsatsens analys kring vilka samband som går att finna mellan servisglas- och konstglasproduktionen vid Orrefors, samt hur dessa förhåller sig till yttre faktorer som kon-kurrens och ekonomi. Inom denna kvalitativa undersökning har arbetsmetoden innehållsana-lys använts.
Ytterligare en metod som använts i arbetet är en kvalitativ intervju. Intervjun genomfördes med formgivaren och professorn Erika Lagerbielke i syfte att få en bredare förståelse för formgivningen av servisglas vid Orrefors. Resultatet av denna intervju ligger också till grund
1 Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, 4., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2010, s. 32.
4 för den kvalitativa undersökningen.
Vidare har även en mindre kvantitativ undersökning genomförts. Denna genomfördes i syfte att ta reda på hur priset på servisglas producerat vid Orrefors förändrats över tid, samt skapa en summerande tabell över prisförändringen. Resultatet av denna kvantitativa undersök-ning har använts som data i den kvalitativa undersökundersök-ningen för att bidra till analysen av konst-glasets påverkan på servisglaset, samt för att kunna se de ekonomiska konsekvenser av en ökad konkurrens. För att genomföra denna kvantitativa undersökningsdel studerades över 60 separata kataloger, prislistor och annat arkivmaterial publicerat av Orrefors mellan 1960 och 1990 med hjälp av en kvantitativ metod.
Både de ovan nämnda kvantitativa och kvalitativa undersökningarna genomfördes med hjälp av en grundlig arkivstudie. Denna studie av arkivmaterial från glasbruket Orrefors samt IKEA-kataloger gjordes i syfte att få en övergripande bild av deras respektive sortiment av produkter, produkternas prisbilder samt hur dessa båda förändrats över tid.
1.4.1 Kvalitativ innehållsanalys
En kvalitativ undersökning innebär en arbetsmetod där datainsamlingen och analysen sker i ett utbyte med varandra, i syfte att skapa en helhetsbeskrivning av exempelvis en företeelse eller struktur.2 Inom den kvalitativa undersökningen har jag arbetat med metoden innehållsa-nalys, en form av systematisk analys av innehåll i olika former av material och data.3 Inne-hållsanalysen innebar i detta fall en huvudsaklig kvalitativ analys av textmaterial, det vill säga data av icke-numerisk karaktär.4 Textmaterialet i fråga har i denna undersökning bestått av ar-kivmaterial, kataloger och prislistor från Orrefors glasbruk och IKEA, en kvalitativ intervju samt litteraturstudier. Att dessa inom innehållsanalysen benämns som ”texter” har sin grund i en förändring av betydelsen av ordet ”text”. Denna förändring innebär att all icke-numerisk data numera kan benämnas som text då våra analyser och undersökningar av data inte sällan handlar om skriven text.5
Inom denna kvalitativa undersökning har även material i form av kvantitativ data använts.
Denna data har bestått av statistik över priser och prisförändringar av servisglas, som tagits
2 Nationalencyklopedin, Kvalitativ metod, hämtad 2021-12-14 från: https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kvalitativ-metod
3 Nationalencyklopedin, Innehållsanalys, hämtad 2021-12-14 från: https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/inneh%C3%A5llsanalys
4 Trost, Jan, Att skriva uppsats med akribi, 3., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2008, s. 26.
5 Trost 2008, s. 27.
5 fram genom en kvantitativ undersökning.
1.4.2 Kvalitativ intervju och forskningsetik
En kvalitativ intervju är en vanlig metod inom kvalitativa undersökningar. På samma sätt som med kvalitativa undersökningar så är syftet med en kvalitativ intervju att förstå företeelser och samband.6
Inom denna undersökning genomfördes en strukturerad intervju med öppna frågor. Vad detta innebar var att intervjun var strukturerad kring ett ämne, i detta fall Orrefors och servisglaset, och att frågorna inte hade några givna svar utan informanten fick svara fritt.7 Med denna metod i åtanke skapade jag en intervjuguide med fyra frågeområden och tolv frågor (se bilagan 7.4, ”Intervjuguide för intervju med Erika Lagerbielke”). Dessa frågor fick stå som grund för intervjuns upplägg, men utifrån följdfrågor och svar valdes vilken ordning frågorna ställdes. Utöver dessa frågor tillkom följdfrågor kring spörsmål jag fann intressanta.
Utöver detta genomfördes intervjun utifrån forskningsetiska principer. Med detta menas att jag, innan intervjun började, förmedlade till Erika Lagerbielke (min informant) i vilket syfte intervjun genomfördes, vad syftet var med min uppsats samt att hon under hela intervjuns gång hade full rätt att inte svara på frågor eller rent av avbryta intervjun.
Då intervjun genomfördes över videochattprogrammet Zoom, på grund av situationen med pandemin Covid-19, bad jag även om tillåtelse att spela in vår intervju med ljud och bild.
Tack vare denna inspelning kunde jag efter intervjuns slut transkribera hela intervjun och slapp således förlita mig på mina anteckningar och mitt minne. Genom denna transkribering kunde jag alltså försäkra mig om att ingen felcitering eller liknande kunde ske i användandet av intervjumaterialet. Den fullständiga transkriberingen förvaras hos mig och publiceras inte i uppsatsen på Lagerbielkes begäran.
När det kommer till urvalet till min intervju har bara en informant blivit intervjuad;
formgivaren och professorn Erika Lagerbielke, anställd som formgivare vid Orrefors från 1982. Då tanken med intervjun inte varit att bevisa mina teorier, utan snarare att få en inblick i processerna vid Orrefors servisglasformgivning från formgivarhåll, blir det snäva urvalet inte ett problem utan det har givit en mycket värdefull inblick i verksamheten från en vinkel som annars är svår att få.
6 Trost 2010, s. 32.
7 Trost 2010, s. 41–42.
6
1.4.3 Kvantitativ metod
Under arbetet med denna uppsats användes en kvantitativ metod för att analysera statistik rörande på vilket sätt priset på servisglas producerat vid Orrefors glasbruk förändrats mellan 1960 och 1990. En kvantitativ metod används vid rent numeriska undersökningar, där data i form av siffror samlas in och redogörs för.8
Inom den kvantitativa undersökningen har jag systematiskt gått igenom kataloger och dess respektive prislistor, publicerade av Orrefors mellan år 1960 och 1990. Från dessa kataloger och prislistor har jag valt ut tolv av Orrefors främsta serviser och sedan använt mig av
priserna för utvalda glas från respektive servis. De utvalda glasen var glas för rött vin, vitt vin, öl, champagne och sherry, i den mån dessa glas funnits med i serviserna.
Då priserna för dessa glas varit utskrivna i penningvärdet för deras respektive
publiceringsår har jag med hjälp av konsumentprisindex från Statistiska Centralbyrån för respektive år omvandlat priserna till dagens penningvärde.9 Med dessa nya priser, i dagens penningvärde, har jag skapat en tabell för priset för utvalda serviser producerade vid Orrefors mellan 1969 och 1989.10
För att dessa numeriska data ska bli mer översiktliga och ge en tydligare överblick över den prismässiga förändringen över tid har jag beräknat den procentuella förändringen i pris för varje glas i de utvalda serviserna. Denna prismässiga förändring är beräknad utifrån priset på den tidigaste publiceringen av servisen till den senaste publiceringen av servisen.
Resultatet visar således hur priset förändrats över tid och presenteras i tabellen i form av en procentuell förändring.11
Utöver detta har jag även skapat ett diagram över prisförändringen för att ge en tydlig visuell förståelse för den prismässiga förändringen.12 Diagrammet visar alltså på vilket sätt det genomsnittliga priset för varje servis förändrats över tid.
1.4.4 Arkivstudie
Bearbetandet av arkivmaterial, i form av kataloger och prislistor, har varit den mest avgörande delen för materialet till den kvalitativa innehållsanalysen. Detta material har varit omfattande,
8 Trost 2008, s. 68.
9 Statistiska Centralbyrån, Prisomräknaren, hämtad 2021-11-28 från: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/prisomraknaren/
10 Berglund, Pia, Sammanställning av prisuppgifter, Uppsala, 2021.
11 Berglund 2021 a.
12 Berglund, Pia, Genomsnittligt pris för serviserna under respektive år, Uppsala, 2021.
7
med mer än 60 kataloger, nyhetsblad och prislistor från 30 års tillverkning vid Orrefors.
Materialet har bearbetats systematiskt, bland annat genom att jämföra prislistor och kataloger för att hitta korrelerande uppgifter kring serviser samt genom att jämföra glasen från
nyhetsblad för att över tid se utseendemässiga skillnader. Detta arbete har givit ett grundligt material att basera min kvalitativa innehållsanalys på, med uppgifter gällande nyheter, utseende- och prismässiga förändringar samt i vilken omfattning konstglas inkluderats i katalogerna.
Studierna av arkivmaterial har även legat till grund för den mindre kvantitativa undersökning som genomförts (se beskrivning av kvantitativa undersökningar ovan).
Urvalet av arkivmaterialet gjordes med uppsatsens avgränsningar i åtanke. Arkivmaterialet kring det exklusiva servisglaset behandlar enbart glasbruket Orrefors, med begränsningar till 60-, 70- och 80-talets kataloger, nyhetsblad och prislistor. Detta arkivmaterial är inhämtat från Kronobergsarkivet, genom kontakt med Sveriges Glasmuseum i Växjö, en del av Smålands Museum och Kulturparken Småland.13 Med hjälp av Kronobergsarkivets arkivarie, Per-Olof Andersson, har jag fått tillgång till det digitaliserade arkivmaterial som bearbetats i denna undersökning.