3. UNDERSÖKNING
3.1 Det Orreforska glaset mellan 1960 och 1990 – en ekonomisk och estetisk utveckling
3.1.2 Prismässig förändring av servis- och konstglaset från Orrefors
Inte nog med att det mellan 1960 och 1990 inträffade ett skifte i formgivningen av servisgla-set vid Orrefors glasbruk, det följde även en prismässig förändring. Denna prismässiga för-ändring illustreras i följande avsnitt med hjälp av en tabell och ett diagram, där priset för tolv av Orrefors främsta serviser från perioden 1969–1989 får representera förändringen (se Tabell 1 och Diagram 1).74
I tabellen (Tabell 1) går det att avläsa vad utvalda glas ur serviserna kostat vid respektive år.75 Här jämförs även de olika glasens tidigaste respektive senaste pris. Förändringen mellan dessa två pris redovisas i procent och avser hur stor den prismässiga förändringen varit över tid. I diagrammet (Diagram 1) presenteras på vilket sätt det genomsnittliga priset för servi-serna förändrats över tid, med hjälp av staplar. Detta presenteras utifrån de priser som omräk-nats till dagens penningvärde, där genomsnittet beräkomräk-nats och presenteras i en stapel för re-spektive år.76 Samtliga av de priser som presenteras i detta avsnitt är av mig omräknade till dagens penningvärde, utifrån Statistiska Centralbyråns konsumentprisindex för respektive år
74 Berglund 2021 a och Berglund 2021 b.
75 De utvalda glasen är glas för rött vin, vitt vin, öl, champagne och sherry, i den mån de funnits i serviserna. Den aktuella perioden inkluderar åren 1969, -77, -78, -82, -86, -89.
76 Berglund 2021 b.
28
(se beskrivning av arbetsmetod under 1.4.3 kvantitativ metod). Även beräkningarna av de procentuella prisförändringarna är utförd av mig.
Tabell 1.
Tabell som visar den prismässiga förändringen för utvalda serviser från Orrefors under perioden 1969–1989.
Tabellen visar riktpriserna för enskilda produkter i serviserna, omvandlat till dagens penningvärde. Den procentuella skillnaden illustrerad i den högra spalten beskriver den prismässiga skillnaden mellan servisernas tidigaste och senaste pris, angivet i procent. För vidare beskrivning, se bilaga 7.1.
Servis Pris
29
Vid avläsning av tabellen framgår att nio av de tolv utvalda serviserna genomgick en ständig prisökning under den avsedda perioden. Prisökningen varierade mellan 1% och 480%.
Den ojämna prisökningen kan antas bero på att priserna för de olika serviserna är hämtade från olika år.77 Detta medför mycket varierade siffror, där de minsta procentuella skillnaderna återfinns hos serviser som bara funnits en kortare period och därmed inte hunnit förändras i pris speciellt mycket. Exempel på en sådan servis är ”Optica”, som mellan år 1986 och 1989 ökade med 15,6% i genomsnitt. Hos de serviser som funnits en längre period är ökningen däremot oftast mycket större, då dessa serviser alltså har funnits en längre tid och därmed har priset haft möjlighet att öka under en längre period. Ett exempel på en sådan servis är ”Maja”, som mellan år 1977 och 1989 ökade med i genomsnitt 401%.
77 Berglund 2021 a.
30
Som ovan nämnt ökade nio av de tolv serviserna i värde under hela perioden, medan tre av serviserna minskade i värde. Dessa tre serviser är ”Rhapsody”, ”Grace” och ”Intermezzo”. I de två första servisernas fall kan minskningen i värde över tid härledas tillbaka till det faktum att en amerikansk katalog stått för de värden som använts i undersökningen för år 1969. Det går att anta utifrån priset att serviserna såldes för dyrare i USA under 1969 än de skulle gjort i Sverige under samma år, men detta går ej att bekräfta eller dementera då det saknas data över försäljningspriser i Sverige från samma år. Vad detta dock medför för servisernas
prisförändring i denna undersökning är att serviserna såldes för sitt högsta pris redan 1969 i USA och därefter billigare i Sverige under hela den efterföljande perioden.78 Så är även fallet för servisen ”Prelude”, men i detta fall så överstiger de svenska priserna från 1989 de
amerikanska priserna från 1969, vilket leder till en liten ökning i värde.79
I fallet med servisen ”Intermezzo” är minskningen liten, i snitt -2%, och detta är den enda minskningen som utifrån katalogerna inte har någon tydligt motiverad grund. I en intervju mer Erika Lagerbielke, formgivare av ”Intermezzo”, beskriver hon dock ett fenomen kring prissättningar av serviser som kan ge en förklaring till den lilla prisminskningen.80
Lagerbielke beskriver att en servis som ”Intermezzo”, som varit en flaggskeppsprodukt för Orrefors under lång tid, ofta är på kampanj. Eftersom majoriteten av konsumenter hellre handlar exklusiva produkter till ett rabatterat pris kommer försäljningen att öka under kampanjperioder. Vad detta medför är att servisens ordinarie pris kan behöva sänkas, för att matcha kundernas köpvanor.81 Detta är en möjlig förklaring men inte den troligaste, eftersom
”Intermezzo” lanserades år 1985 och de prisuppgifter som används i denna undersökning kommer från år 1986 och 1989, alltså kort efter lanseringen. Priset bör därför under denna period inte påverkats nämnbart av kundernas köpvanor vid kampanjer. En annan förklaring Lagerbielke nämner är det faktum att Orrefors som företag periodvis satte ett lägre pris för att öka servisens säljkraft. Detta gjordes vanligen i perioder med lägre försäljningssiffror, i ett försök att driva försäljningen och sälja fler glas.82 Detta kan vara en möjlig förklaring till
”Intermezzos” marginella prisminskning.
Sammantaget går det att se en konstant prismässig ökning för 75% av de undersökta serviserna. Även för de serviser som minskat till följd av de amerikanska priserna har senare följt samma trend som resterande serviser och ökat i värde. Den servis som på så sätt skiljer
78 Berglund 2021 a.
79 Berglund 2021 a.
80 Lagerbielke 2021.
81 Lagerbielke 2021.
82 Lagerbielke 2021.
31
sig från mängden är ”Intermezzo” som har en liten minskning i värde. Man kan dock se en tydlig trend att priset på servisglaset från Orrefors under perioden 1969–1989 ökat över tid.
För att visualisera detta finns i diagrammet ”Genomsnittligt pris för serviserna (i kronor)” en presentation av servisernas genomsnittliga pris (Diagram 1).83 Det går i detta diagram visuellt att se den prisökning jag just beskrivit, då stolparna representerar det genomsnittliga priset för serviserna vid respektive år.
Diagram 1.
Diagram över det genomsnittliga priset i samtliga valda serviser för respektive år. Y-axeln representerar i svenska kronor i dagens penningvärde. För mer information, se bilaga 7.2.
För att sätta servisglasets pris i kontext och se på vilket sätt konstglaset influerat
produktionen vid Orrefors mellan 1960 och 1990 krävs dock en jämförelse med priset på och produktionen av konstglas under samma period. Tyvärr finns det mycket begränsat med material (prislistor) att tillgå när det kommer till regelrätt konstglas, vilket gör en sådan jämförelse svår att genomföra.84 Däremot finns det gott om kataloger och nyhetsblad, där en utveckling av mängden konstglas producerad vid Orrefors samt konstglasets utseendemässiga förändring går att följa.
I de kataloger som använts i denna uppsats finns det mellan 1969 och 1977 inget konstglas med, utöver formgivna bruksföremål i serie (som serviser, skålar, askfat med mera). Som
83 Berglund 2021 b.
84 Definitionen för ”regelrätt konstglas” finns i bakgrundsavsnittet under rubrik 2.2.
0
Genomsnittligt pris för serviserna (i kronor)
1969
32
omnämnt i bakgrunden kommer konstglas i denna uppsats inkludera glas formgivet med estetiskt uttryck i första hand, där konsthantverket är tydligt. Dekorativt formgivna
bruksföremål som exempelvis vaser, skålar och ljusstakar inkluderas inte i detta, men kommer i detta avsnitt att vara med och tydliggöra under vilken period konstglaset började ta plats i Orrefors produktion.
Vad man kan säga om de formgivna bruksföremålen i de tidigare katalogerna är att de nästan enbart består av skulpturalt och dekorativt formgivna nyttoföremål producerade i serier. En av dessa serier med formgivet nyttoglas är ”1000 fönster”, som återfinns i kataloger från år 1969, 1982 och 1989 (Bild 25).85 På samma sätt återfinns formgivna bruksföremål i serierna ”Sofiero” och ”Corona”, med skålar, vaser och ljusstakar som dess huvudsakliga produkter (Bild 26 och 27). Det finns alltså en kontinuitet med denna typ av formgivna glas, där serierna fortsätter att produceras och nya produkter läggas till. Men när introduceras det regelrätta konstglaset, skapat med estetiken och konsthantverket som dess högsta prioritet?
Bild 25. ”1000 Fönster”, katalog 1989–1990, formgiven av Simon Gate.
Bild 26. ”Sofiero”, katalog 1989–1990, formgiven av Gunnar Cyén.
Bild 27. ”Corona”, katalog 1989–1990, formgiven av Lars Hellsten.
85 Katalog ”Nr 37 Orrefors”, Orrefors, 1969, Kronobergsarkivet, s. 1; Orrefors 1982 a s. 64, 71, 90; Orrefors 1989 s. 3.
33
Det glas som i denna uppsats faller in under definitionen konstglas återfinns först i en katalog från 1978.86 I denna börjar dekorativa glasfigurer inkluderas, exempelvis ”Fågel, fisk eller mitt emellan” och fiskskulpturer formgivna av Owe Elwén (Bild 28 och 29).87 Med start i denna katalog och med inkluderandet av dessa skulpturer börjar konstglaset från Orrefors att ta allt större plats i katalogerna. 1978 införs även ”Skogens djur” och 1986 införs ytterligare skulpturer i sortimentet (Bild 30).88 I en katalog från 1989–1990 presenteras för första gången ett avsnitt i katalogen ägnat åt ”Orrefors Special Collection”, som beskrivs som ett sortiment med utvalda handgjorda konstglasföremål.89 Föremålen i detta avsnitt är alltså definierade från Orrefors sida som konstglas, och således har konstglaset vid det sena 1980-talet en större plats i Orrefors glasproduktion och försäljning än det tidigare haft. Detta är även första gången som ordet ”konstglas” finns med i någon av de analyserade katalogerna som en beskrivning av en produktkategori, någon som även det talar för konstglasets stora genomslag under det sena 80-talet.
Tidsmässigt stämmer ovanstående väl in med Erika Lagerbielkes beskrivning av när man vid Orrefors började diskutera konstglasproduktion på ett nytt sätt. Hon beskriver hur det under det sena 80-talet kom en ny våg av internationell postmoderna influenser till
konsthantverket, men bland annat Memphisgruppen som trendsättare, och hur detta influerade de nya serviser som producerades under 80- och 90-talet.90 Detta kan även appliceras på konstglasproduktionen, som enligt de studerade katalogerna ökade markant under just det sena 80-talet.
86 Katalog ”Nyheter 1978”, Orrefors, 1978, Kronobergsarkivet.
87 Orrefors 1978, s. 13, 33.
88 Orrefors 1978, s. 31, och Orrefors 1986 a.
89 Orrefors 1989–1990, s. 18.
90 Lagerbielke 2021.
34 Bild 28. ”Fågel, fisk eller mittemellan”, katalog
1978, formgivna av Lars Hellsten.
Bild 29. Fiskskulpturer, katalog 1978, formgivna av Owe Elvén.
Bild 30. ”Skogens djur”, katalog 1978, formgivna av Olle Alberius.
35