Tidigare forskning

Kring det svenska glaset har det bedrivits mycket forskning. Då den svenska glasproduktionen varit världsledande under lång tid finns gott om forskning om äldre glasproduktion,

huvudsakligen under det svenska glasets storhetstid under det tidiga 1900-talet. Denna

uppsats behandlar dock fenomen inom den svenska glasproduktionen från modernare historia, huvudsakligen 1960–1980-tal, något som inte är fullt lika efterforskat. Uppsatsen behandlar det svenska glasbruket Orrefors, som under den här tiden producerade mycket servisglas av olika slag.

Det material och den forskning som varit relevant i denna uppsats går att dela in i tre kategorier: den svenska glasproduktionen och dess historia, konstglas kontra servisglas och utbytet mellan de två samt hur konsten och konsthantverket tagit plats inom industrin.

Verket Svenskt glas av bland annat Jan Brunius beskriver svensk glasproduktion från och med de äldsta kända glasbruken kring 1550-talet till och med glasproduktionen under 1990-talet. Verket ger en god översiktlig bild över hur den svenska glasproduktionen förändrats, hur den blivit världsledande samt vilken typ av glas som producerats under olika perioder.

Speciellt användbara kapitel är ”Glasserviser före 1917” av Elisa Steenberg, ”Uppbrott revolt och förnyelse” av Jan Brunius och ”Hantverkets revansch” av Kerstin Wickman, professor i design- och konsthantverkshistoria. Steenbergs kapitel ger en god grundförståelse för den svenska servisglasproduktionens historia, som kompletterat med delar av Brunius och Wickmans kapitel ger en helhetsbild av hur det svenska servisglasets uttryck förändrats över cirka 100 år.²³ Med denna grund kan sedan analyser göras gällande vilka faktorer som påverkat den formmässiga förändringen. Då denna uppsats i huvudsak behandlar

glasproduktionen vid Orrefors har även verket Orrefors – Etthundra år av svensk glaskonst av bland annat Dag Widman, tidigare chefsintendent vid Nationalmuseums

konsthantverksavdelning, varit till nytta för att få en överblick över glasproduktionen och mer specifikt vid Orrefors glasbruk.²⁴

23 Brunius, Jan et al., Svenskt glas, Wahlström & Wistrand, Stockholm, 1995.

24 Widman, Dag et al., Orrefors – Etthundra år av svensk glaskonst, 1998 och Nationalencyklopedin Dag Widman, hämtad 2021-12-18 från:

https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dag-widman

11

Det huvudsakliga temat för denna uppsats ligger i det svenska servisglasets formmässiga förändring mellan 1960 och 1990. För att bättre förstå denna förändring i formen krävs material och forskning som ger en grundläggande bild av den socioekonomiska situation glasbruken befunnit sig i under olika perioder. I verket Den småländska glasregionens uppgång och fall diskuterar Olle Krantz, professor emeritus i ekonomisk historia vid Umeå universitet, vilka ekonomiska faktorer som legat bakom förändringar i produktion och

verksamhet hos de svenska glasbruken, från mitten av 1800-talet till slutet på 1900-talet. Han beskriver vilka ekonomiska faktorer som lett till nedläggningar och sammanslagningar av de småländska glasbruken, samt hur dessa förändringar påverkat produktion och konkurrensen i förhållande till utländsk glasproduktion.²⁵

Den andra kategorin forskning som är relevant för uppsatsen är den kring det formmässiga utbytet mellan servisglas och konstglas under 1960- till och med 1980-talet. Detta kan

exemplifieras genom att se till specifika formgivares serier med servisglas under perioden. En av de formgivare som under 80-talet arbetat aktivt med formgivning av både servisglas och konstglas är Erika Lagerbielke.²⁶ I verket Erika Lagerbielke: form för alla sinnen av Erika Lagerbielke och Petter Eklund beskrivs hennes arbete och formutveckling under 80-talet vid Orrefors.²⁷ Även i artikeln ”Scandinavian Glass from Sweden, Finland, and Denmark: From the Early Modern Period to Industrial Glass Production” av Gunnel Holmér (publicerad i Journal of Glass Studies) beskrivs hur det svenska servisglaset under framför allt 80-talet börjar ta ut svängarna med mer konstnärliga former.²⁸ Artikeln diskuterar exempel på serviser som bidragit till ett inflytande av konstglaset i servisglaset, exempelvis Erika Lagerbielkes

”Intermezzo”, Anna Ehrners ”Line” och Bertil Valliens ”Chateau”. Dessa serviser visar hur formgivare i allt större utsträckning inkorporerat fria uttryck för hantverk i serietillverkade bruksföremål.

På vilket sätt konsthantverk, formgivning och design tagit plats i svensk industriproduktion under andra halvan av 1900-talet beskrivs i Cilla Robachs avhandling Formens frigörelse:

konsthantverk och design under debatt i 1960-talets Sverige.²⁹ För att kunna analysera på vilket sätt den svenska serieglasproduktionen förändrats och vilka aspekter som lett till denna

25 Krantz, Olle, Den småländska glasregionens uppgång och fall: en ekonomisk historia, Gidlund, Möklinta, 2015.

26 Erika Lagerbielke, professor i formgivning vid Linnéuniversitetet samt glasformgivare, verksam vid Orrefors från 1982. Hämtad 2021-12-16 från: https://www.erikalagerbielke.se/om-kontakt.html

27 Eklund, Petter, Lagerbielke, Erika, Erika Lagerbielke: form för alla sinnen, Carlsson, Stockholm, 2018.

28 Holmér, Gunnel et al., ”Scandinavian Glass from Sweden, Finland, and Denmark: From the Early Modern Period to Industrial Glass Production”, Journal of Glass Studies, 2020, s. 174.

29 Robach, Cilla, Formens frigörelse: konsthantverk och design under debatt i 1960-talets Sverige (diss. Uppsala universitet), Arvinius, Stockholm, 2010.

12

förändring behövs en överblick över konstens plats i industriproduktionen. Med grund i den svenska formen undersöker Robach bland annat hur krisen inom svensk formgivning under 60-talet påverkade design, arbetsmöjligheter, föremåls estetiska värde kontra funktion samt hur import ändrade om den svenska designen. Detta är av stor vikt för att förstå vilka aspekter som påverkat servisglasets form under och efter 1960-talet, något som denna uppsats

behandlar vidare. För att koppla detta till produktionen hos Orrefors under 1970–1980-talen är verket Orrefors – Glasbrukets historia 1898–1998 av bland annat Olle Krantz till nytta.

Verket behandlar Orrefors produktionshistoria under 100 år och ger inblick i vilka ekonomiska och sociala faktorer som direkt inverkat på produktionen vid Orrefors.³⁰ Det kapitel som varit speciellt relevant är ”Glasriket formerar sig: Orrefors – från familjeföretag till storkoncern 1971–98” av Ola Gummesson, redaktör och skribent för bland annat Svenska Dagbladet.³¹ Här beskrivs de förändringar inom den svenska glasindustrin som förändrat grundstrukturerna inom företagen och vad detta lett till inom formgivningen.

Vad jag anser vara bristande i forskningen och jag därför vill behandla i min uppsats är på vilket sätt det finns ett samband mellan glasbrukens fluktuerande ekonomiska situationer och vilken typ av produkt de i huvudsak producerat och sålt. Jag undersöker på vilket sätt

konstglaset inkorporerats i servisglaset under 1960–1980-talet samt om det går att se samband mellan konstglasets intåg i serviserna och förändrade ekonomiska möjligheter för glasbruken (i huvudsak Orrefors).

30 Krantz, Olle et al., Orrefors – Glasbrukets historia 1898–1998, Byggförlaget/Kultur, Stockholm, 1998.

31 Nationalencyklopedin Ola Gummesson, hämtad 2021-12-18 från: https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ola-gummesson

13