1. INLEDNING
1.5 Teoretisk grund
Den teoretiska grund som uppsatsen baserats på utgörs i huvudsak av teorier rörande konstens plats i industrin samt teorier kring god form. Bland annat behandlas hur konsumenter kan tvingas välja mellan god estetisk design och produkter med ”sämre” design (estetiskt och tekniskt) men med ett lägre pris, vad konstnärens roll i designen är samt hur produkters värde kan förändras utifrån dess produktionsmetoder.
1.5.1 William Morris
En teoretiker som grundat sina teser i tanken kring god design är den brittiske konstnären och teoretikern William Morris (1834–1896).14 År 1889 höll Morris en föreläsning för The
National Association for the Advancement of Art. Föreläsningen kallar han för ”Dagens konst
13 Kulturparken Småland, Smålands museum, Sveriges glasmuseum, hämtad 2021-12-16 från:
https://kulturparkensmaland.se/besok-oss/vara-besoksmal/smalands-museum-och-sveriges-glasmuseum/.
14 Nationalencyklopedin, William Morris: (1834–1896). Framstående brittisk konstnär, formgivare och teoretiker, en av huvudpersonerna bakom ”arts and crafts”-rörelsen. Hämtad 2021-12-15 från: https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/william-morris
8
och hantverk” och under denna diskuterar han sina tankar kring industrialiseringen och den ökade massproduktionen av föremål.15 Morris myntar i denna föreläsning begreppet
”tillämpad konst”, som ett sätt att beskriva konstens plats i produktionen av föremål. Han menar att den tillämpade konsten fyller två huvudsakliga syften: dels göra föremålen vackra, dels göra arbetet lustfyllt för personerna som arbetar med produktionen av föremålen.16 Morris menar att föremål som inte uppfyller dessa två syften saknar god design, något som han sedan använder vidare genom att applicera på den nya industriella produktionen.17 Vidare tar han upp vad han kallar för ”surrogat”. Detta är en förfalskning av den äkta varan vars syfte är att bidra till ett ökat kapital för försäljaren, samtidigt som det är en produkt som lider brist på de två aspekter Morris förklarar utgör tillämpad konst. Dessa surrogat menar han utgör en fara i det alltmer industrialiserade samhället då de, genom att ignorera vad som faktiskt är god smak, bidrar till ett förfulande av de produkter som cirkulerar i samhället.18
Morris teorier kring förfulade föremål utan konstnärligt inflytande appliceras i denna uppsats bland annat vid diskussioner kring industriellt tillverkade föremål kontra
hantverksmässigt tillverkade föremål, med relevanta begrepp som ”surrogat” och ”tillämpad konst”.
1.5.2 Gregor Paulsson
Ytterligare en av de teorier som används i uppsatsen, både i analysen av material och i diskussionen, är grundad av den svenske konsthistorikern och teoretikern Gregor Paulsson (1889–1977).19 År 1919 får Paulsson i uppdrag av Svenska Slöjdföreningen (senare föreningen Svensk Form) att producera en propagandapublikation inför Svenska Mässan i Göteborg 1919.20 I denna publikation, vid namn Vackrare Vardagsvara, beskriver Paulsson sin syn på konstens plats i den industriella produktionen, något han anser vara av allra största vikt för att skapa vad han kallar för ”vår tids smak”. Denna smak beskriver han som en ny estetisk form inom industrin, som endast kan åstadkommas med hjälp av en kombination av
15 Morris, William, ”Dagens konst och hantverk”, Design och konst: texter om gränser och överskridansen.
Texter före 1960, Raster, Stockholm, 2003.
16 Morris 2003, s. 87.
17 Morris 2003, s. 96.
18 Morris 2003, s. 96.
19 Nationalencyklopedin Gregor Paulsson: (1889–1977). Svensk konnsthistoriker samt VD för Svenska slöjdföreningen 1920–1934, en av svensk konstindustris mest framstående teoretiker. Hämtad 2021-12-18 från:
https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gregor-paulsson
20 Paulsson, Gregor, Vackrare vardagsvara, faksimilupplaga, Rekolid, Stockholm, 1995.
9
teknisk utveckling och konstnärliga inflytanden.21 Vidare beskriver Paulsson hur det är produkternas goda form som är avgörande i dess konkurrenskraftighet. Han menar att mellan två produkter som är tekniskt likvärdiga är det den med god form som är den starkare
produkten. Detta medför enligt Paulsson ett intresse för producenten att skapa produkter med god form, då det bör leda till större konkurrenskraftighet och därmed större försäljning.22 God form har därför enligt Paulssons Vackrare Vardagsvara fördelar både för producent,
konsument och konstnär; producenten då konkurrenskraftigheten ökar vid vackra produkter, konsumenter då de får tillgång till vackra produkter att pryda sitt hem med, konstnären då de får vara med och forma den rådande tidens smak.
Således går Paulssons teorier hand i hand med de tidigare nämnda teorierna av Morris gällande vackrare föremål till allmänheten, även om Morris teorier grundas i hantverksmässig framställning medan Paulssons teorier är applicerbara huvudsakligen inom den
konstindustriella produktionen.
Teorierna Paulsson presenterar i Vackrare vardagsvara handlar alltså om vilken plats konsten och konstnären har i den konstindustriella produktionen samt vad som egentligen kan klassas som god design. Relevanta begrepp från Vackrare vardagsvara är bland annat
begreppet ”god smak” och ”vår tids smak”.
1.5.3 Kritik och relevans
Med dessa två teorier som grund besvaras och diskuteras de i inledningen nämnda
frågeställningarna. Dessa teorier är alla väl etablerade inom konstvetenskaplig teoribildning, men inte utan kritik. För denna uppsats anser jag det vara viktigt att vara medveten om tiden för teoriernas publicering. Den nyaste av teorierna, publicerade i Svenska slöjdföreningens Vackrare vardagsvara, utkom 1919. Det innebär att de båda teorierna har som minst 102 år på nacken och således kan uppfattas som föråldrade. Detta medför bland annat en mycket
annorlunda syn på industriproduktion, något som kommer att diskuteras vidare i uppsatsens avslutande diskussion.
Vad som däremot är gynnsamt med äldre teorier är att de under lång tid kritiserats och bearbetats. Hade dessa teorier under tidens lopp ansetts vara utdaterade och irrelevanta till modern forskning hade de fasats ut till fördel för modernare teoribildningar. Eftersom dessa teoretiska grunder fortfarande används aktivt inom forskning kring konsthantverk och
21 Paulsson 1995, s. 13.
22 Paulsson 1995, s. 17.
10
vackrare vardagsvara anser jag därmed att de fortfarande innehåller relevanta idéer för nya studier av konsten inom industrin med mera.