Denna undersökning utförs genom en tematisk närläsning av två av Inger Edelfeldts romaner och en novell: Kamalas bok (1986), Om snö och guld (2021) och ”Snälla snälla Jenny” (1992).
Romanerna granskas genom en tematisk analys som syftar till att synliggöra hur psykisk ohälsa som litterärt tema och motiv skildras. Verken kommer att undersökas och användas i ett exemplifierande syfte för att senare kunna föra en diskussion utifrån tre olika teoretiska utgångspunkter, som alla kompletterar varandra i fråga om identitetsskapande och psykisk ohälsa som samtida fenomen. Dessa teoretiska utgångspunkter är Karin Johannissons kulturhistoriska perspektiv på psykisk ohälsa, Anthony Giddens (1996) teori kring modernitet och identitetsskapande samt Zygmunt Baumans (2002) teori angående individualism som modernt fenomen. Appliceringen av dessa teorier på diskussionen kring bärande teman och centrala motiv i Edelfeldts romaner och noveller syftar till att kunna dra slutsatser angående på vilket sätt skildringen av psykisk ohälsa som motiv kan relateras till identitetsskapande i dagens samhälle. Andra teoretiska perspektiv som genom dessa kommer att appliceras är hur synen på psykisk ohälsa förändrats genom tiderna och på vilka sätt olika psykiska svårigheter kan ses ur ett kulturhistoriskt perspektiv och kopplas till identitetsskapande.
Den hermeneutiska utgångspunkt som valts för undersökningen och texttolkningen utgår ifrån Gadamers syn på relationen mellan faktorer som utgör en relevant förståelsehorisont för texttolkning, så som samhälle, kultur, författare, tidsanda och läsare. Med anledning till att undersökningen syftar till att upptäcka och undersöka övergripande tematiska framställningar av psykisk ohälsa i Edelfeldts författarskap anses en tematisk närläsning och analys utifrån ett hermeneutiskt perspektiv som en lämplig forskningsmetod för genomförandet.
3.1 Tematisk litteraturanalys
Undersökningen utgörs av en tematisk litteraturanalys av ett fastställt urval av Inger Edelfeldts publicerade verk. Syftet med undersökningen är att avgöra på vilket sätt psykisk ohälsa som litterärt motiv framställs i texterna. Således kan en definition av begreppen tema och motiv, samt en förklaring av tematisk litteraturanalys som metod vara relevant. Litteraturen som denna definition utgår ifrån klassificeras som grundläggande inom litteraturvetenskapen, men kan trots detta vara relevant för användning även på avancerad nivå då dessa begrepp kan ses som grundstommar för den förestående analysen. Därigenom är även en grundläggande definition
Begreppet tema härstammar från grekiskans ord thema som betyder ”något uppställt” eller
”påstående” och kan anses utgöra ett verks grundtanke. Temat för ett verk är tämligen svårdefinierat då det inte är lika konkretiserbart eller verifierbart i själva verket eftersom det kan röra sig utanför texten i sig. Det kan snarare röra sig om en övergripande känsla som förmedlas eller tankar som författaren vill väcka i läsaren genom tillägnandet av verket. Frågor som vad författaren egentligen menar med texten eller vad som uppfattas som essentiellt i verket kan väckas hos läsaren. Läsaren har även själv möjlighet till subjektiva tolkningar, som i sin tur kan bidra till svårigheterna i verifierbarheten i temats definition (Romberg 1987:51–52).
Utifrån den konkreta handlingen och händelseförloppet som presenteras i texten kan motiven bestämmas. Motiv kan definieras som allmängiltiga och tidlösa situationer eller konstellationer som ingår i ett litterärt verk. Det handlar alltså om typsituationer som inte är knutna till en specifik händelse eller individ, utan kan ingå i alla verk. Motiven kan både ligga nära intrigen och snarare vara en idé kring vilket händelserna kretsar (Romberg 1987:48–49).
Även Jimmy Vulovic har i boken Narrativanalys (2013) framlagt ännu en tolkning av tema och motiv och grundar denna i skillnaden mellan intrigstyrd och temastyrd litteratur. Den intrigstyrda litteraturen kan förklaras genom att den främst framställer en berättelse med syfte att exempelvis underhålla utifrån meningen att narrativet ska avslöjas senare i intrigen.
Drivkraften i berättelsen går ut på ett fullföljande av en uppbyggd stämning. Temastyrd litteratur drivs däremot av att gestalta en viss idé eller problematik. Motivationen här ligger bortom avslöjande av intrigens dramatiska höjdpunkt (Vulovic 2013:111–112). Temat ska inte heller förväxlas med verkets budskap. Vulovic (2013:111) utrycker det som att temat ställer frågor och budskapet är svar till läsaren.
Vulovic beskriver motiv som nära sammankopplat med temat, till den grad att flera motiv kan utgöra byggstenarna till det övergripande temat. Samma motiv kan förekomma i flertalet verk och utgöra centrala delar i definitionen mellan genrer. Liknande motiv kan även förekomma i olika berättelser som har olika teman och i dessa teman kan motiven därmed fylla olika syften (Vulovic 2013:112). Motiv kan även användas för att förmedla teser i stället för teman. En tes utmärker sig från ett tema genom att inte bara väcka frågor utan även ge svar. Denna typ av litteratur brukar kallas tendenslitteratur och syftar till att driva läsarens tankar och handlingar i en viss riktning (Vulovic 2013:113).
Det kan utifrån denna mångfald av beskrivningar och användningsområden av tema och motiv konstateras att definitionen av tema och motiv inte är helt oproblematisk. Vissa forskare väljer dessutom att likställa dessa två, medan andra menar att motiven snarare ses som subteman. Hos Claes Holmberg och Anders Ohlsson i boken Epikanalys – en introduktion (1999:30) väljer de att se tema och motiv som synonyma begrepp och därmed att endast använda termen tema i samband med litteraturanalys. I denna uppsats används emellertid begreppen tema och motiv som separata fenomen. Tema kommer härmed att, i likhet med Rombergs definition, användas som verkets grundtanke eller övergripande ämne som förmedlas genom texten. Motiv i sin tur användas som allmängiltiga situationer och konstellationer som bidrar till uppbyggandet av temat och därmed till verkets grundtanke.
En kritik som riktats mot tematiska analyser av texter är att användandet av begreppen tema och motiv kan verka reduktivt på texten då begreppen kan generera bristande nyansering.
Risken ligger i att man i analysen ger sken av att texten endast ses som bärande av idéer eller har ett specifikt syfte som forskaren ska upptäcka. Det kan också finnas en risk för att tema och motiv som externa strukturer forceras på texten av läsaren utifrån dennes subjektiva tolkning, snarare än vara något som redan återfinns i texten och som läsaren bringar till ytan. Dock kan en tematisk analys verka expanderande snarare än reducerande genom möjligheten till att göra intertextuella förbindelser såväl inom som mellan författarskap, tider och kulturer (Holmberg
& Ohlsson 1999:30).