Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod till vår uppgift. Vi har intervjuat åtta svenska sportjournalister och tagit reda på hur mycket inflytande de upplever att sponsorerna har i medierna.
6.1 Kvalitativa intervjuer
Forskningsintervjuer är ett samtal med struktur och ett tydligt syfte. Det är ett sätt att omsorgsfullt ställa frågor och med noga lyssnande skaffa sig grundliga kunskaper kring ämnet. Intervjuforskaren är den som introducerar ämnet på intervjun och noga följer upp svaren på frågorna från de personer som intervjuats. (Brinkman & Kvale 2014, s.19,) Med kvalitativa intervjuer får intervjupersonen möjlighet att utveckla sitt svar och återge hur de upplever sin verklighet (Ekström och Larsson 2019). I det här fallet vill vi ta reda på just sportjournalisternas upplevelser kring förhållandet mellan media, sponsorer och friidrottare.
Till skillnad från kvantitativa intervjuer, som har begränsade svar och svarsalternativ - men som underlättar för datainsamling i en större mängd (ibid) så är kvalitativa intervjuer inte bara passande för vår studie, men mer lämplig just för att i många aspekter finns inte de tillgångarna vi behöver i en så stor mängd (dvs sportjournalister som rapporterar om friidrott eller konkreta svar som inte kräver någon vidare utveckling). Av den anledningen har vi valt att göra enskilda intervjuer. Kvalitativa intervjuer kan göras med en grupp intervjupersoner eller enskilda intervjupersoner (a.a, s. 101). I grupp kan intervjupersonerna interagera med varandra - dessutom är det effektivt då man har alla samlade på en plats (ibid). Det har dock visat sig att sportjournalister behöver mer framförhållning, och det är en utav anledningarna
19
till att vi gör enskilda intervjuer. En annan aspekt är att enskilda samtal i en miljö som intervjupersonen själv får välja kanske kan facilitera intervjuprocessen. Enligt Ekström och Johansson är det en viktig faktor som “handlar om att skapa en förtroendefull relation till den intervjuade, att leda intervjun framåt, att ställa frågor och följdfrågor som ger maximal information och motiverar den intervjuade att berätta” (s 119).
6.2 Urvalsprocessen
Vi har valt att intervjua journalister från kommersiell press som DN Sport, Sportbladet och Sportexpressen, samt intervjua representanter från SVT. Anledningen till att vi valt att intervjua SVT-journalister är för att public service har ett större ansvar att undvika
exponeringen av sponsring i sin medierapportering och innehåll. Det beror på att det strider mot deras uppdrag som statligt bolag att visa reklam och sponsring. Nedan är en lista från myndigheten för pressradio och TV:s regler kring reklam och vilka som inte får sända det:
● Förordnade kabelsändarorganisationer
● Public service-företagen
● Närradioföreningar
Dessa sändningsformer får inte innehålla reklam. Reglerna gäller inte för sådan reklam som den sändande gör för sin programverksamhet, så kallad egenreklam (Myndigheten för press, radio och tv 2021). Därför kan vi genom våra intervjuer få reda på skillnaderna i synsätt mellan de reportrar som måste tänka på att undvika reklam för sponsorer och de reportrar som jobbar på medier som inte har dem kraven att undvika reklam i texterna.
De reportrar vi har intervjuat har rapporterat om friidrott, men med olika erfarenheter. Vi har valt att ha ett brett utbud på dem vi kontaktat. Från våra mejlsvar har vi fått uppfattningen om att det finns väldigt få reportrar som är “experter” med flera års erfarenheter av
friidrottsrapportering. Därför kunde en del av deras mejlsvar tyda på att de var osäkra på sin kunskap inom ämnet. Några av dem valde att ställa upp på en intervju medan andra valde istället att avstå , då de kände att de inte kunde bidra något till vårt arbete. Även mer
meriterade sportjournalister ville ha ett urval av frågorna på förhand för att veta vad intervjun skulle gå ut på. Därför skickade vi sju exempelfrågor som vi ansåg vara relevanta för att ge
20
en tydligare bild över vad studien gick ut på. Vi märkte dock att intervjuerna blev lättare att genomföra när de inte hade någon förkunskap om frågorna.
De flesta av dem 20 journalister vi frågade fick vi svar av, men det var bara åtta personer som i slutändan valde att ställa upp. Därför inkluderade vi alla dem som hade möjlighet att ställa upp. Det visade sig vara en bra variation av intervjupersoner. Variationen innefattade deras erfarenhet, där sex personer hade flera års erfarenhet av sportjournalistik, medan två journalister bara rapporterat om friidrott under de senaste åren. Redaktionsvis hade vi intervju med tre från public service och fem från tryckt media. Därav var tre från SVT, en från DN-sporten, en från Sportbladet och tre från Sportexpressen. Den blandningen ansåg vi var tillräcklig för att jämföra SVT med kommersiell media.
När det kom till variationer i kön så ville vi ha en så bred mångfald i den aspekten som
möjligt. Vi hörde även av oss till de kvinnliga journalister vi kunde hitta som hade rapporterat kring friidrott, men det var endast en som hade möjlighet att ställa upp. Det betyder alltså att det endast är en kvinna och sju män som deltar i undersökningen. Därför har vi bestämt att vi inte kommer jämföra skillnader mellan könen i våra slutsatser.
6.3 Intervjuerna
Sportjournalisterna fick välja mellan att ha ett digitalt och fysiskt möte för intervjun. Vi hade föredragit en fysisk intervju, men ansåg att det var bättre att låta intervjupersonerna välja.
Den främsta anledningen till att ha två alternativ för journalisterna var för att intervjuerna gjordes under hösten 2021, när covid-19 pandemin fortfarande pågick. Det blev sju intervjuer på distans via zoom och en intervju på ett café. Ytterligare orsaker till att vi nästan hade alla möten på distans berodde inte enbart på pågående pandemi utan också på grund av tidsbrist för journalisten, tidsbrist för vårt arbete och/eller att journalisten inte var på plats i
Stockholm.
Vi fördelade våra roller genom att Johan ställde frågorna och Paul antecknade, för att få en enhetlighet på alla intervjuer. Båda var närvarande under intervjun så att det inte förekom oklarheter från intervjusvaren. Transkriberingarna delades in så att vi gjorde varannan, vilket gjorde att produktiviteten inte haltade. Vi kunde därför transkribera två olika intervjuer samtidigt.
21
I Den kvalitativa forskningsintervjun står det att “intervjun inleds genom en orientering där intervjuaren definierar situationen för intervjupersonen, berättar kort om syftet med intervjun, användningen av bandspelare och så vidare och frågar om intervjupersonen har några frågor innan intervjun börjar” (Brinkmann & Kvale 2014, s. 170). Det är vad vi utgick ifrån när vi innan intervjun kortfattat förklarade vårt syfte med intervjun. Innan intervjun frågade vi därför intervjupersonerna om vi fick spela in samtalet och var tydliga med att det var till transkriberingen. Att journalisterna förstod att syftet var för transkriberingen gjorde så att de gick med på att samtalet spelades in utan några svårigheter. Vi frågade även om
intervjupersonen hade ytterligare frågor om vår uppsats, men att frågor om ämnet var lättare att ta under intervjuns gång. Detta var på grund av att intervjufrågorna reflekterade ämnet på ett begripligt sätt och det var lättare för oss om journalisterna istället frågade om vi kunde förtydliga en specifik fråga de inte riktigt förstod. Intervjuerna gick bra, men det kunde ibland råda en viss spänning på grund av intervjupersonens osäkerhet kring någon fråga eller att vissa frågor redan svarats på i tidigare svar. I de fall det skedde försökte intervjuaren (Johan) att förtydliga frågan så att journalisten kände att den kunde ge ett svar. Om de kände att frågan redan besvarats nämnde Johan att vissa av frågorna var upprepande och att frågan kunde hoppas över då svaret redan har getts i en tidigare fråga. Brinkmann och Kvale skriver att intervjuaren ska runda av intervjun genom att fråga om intervjupersonen har något
ytterligare att tillägga kring ämnet eller studien (ibid, s. 170-171). En eller två personer kunde tillägga en tankeställning de kommit på tack vare frågorna, men de flesta tyckte att
intervjufrågorna täckte hela vårt ämnesområde. Däremot ställde de frågor om när studien skulle lämnas in och om arbetsprocessen hade gått bra. Vi tolkade detta som något positivt, för då visades ett intresse för vår uppsats och eventuella spänningar från intervjun släpptes.
Innan intervjupersonen lämnade mötet kontrollerade vi ytterligare att alla frågetecken som den hade besvarades.
6.4 Reliabilitet och Validiteten
Sportjournalisterna som vi intervjuat är den målgrupp vi vill åt och är därav de primära källorna som vi eftersökt. Det är dem som undersökningen bygger på. Resultaten baseras på deras erfarenheter. Deras svar är det som till slut blir resultaten, och för att få så nyanserade svar som möjligt utförde vi därför kvalitativa intervjuer. Varje journalist fick exakt samma frågor att svara på och intervjuerna var separata och oberoende av varandra - därför kunde deras svar inte påverka varandra.
22
Vi har spelat in och sparat varje intervju samt försäkrat oss om att ljudkvaliteten är bra. Vi tog åtgärder för att försäkra oss om att transkriberingarna var så korrekta som möjligt. Till exempel; vid de tillfällen där artikuleringen av något ord var otydlig (vilket inte förekom ofta) sänkte vi uppspelningshastigheten för att höra vad det var. Talspråk kan ofta vara utdraget, sluddrigt och grammatiskt fel. Därför ändrades inga ord, meningar och betydelser, men texten anpassades så att den är begriplig att läsa. Enligt Brinkmann och Kvale är dessa små anpassningar ett sätt att belysa nyanser i ett uttalande och göra det lättare att förmedla en mening i intervjupersonens berättelse till den som läser (Brinkmann & Kvale 2014, s. 227).
6.5 Etiska överväganden
I kvalitativa intervjuer finns det en svår balansgång mellan kunskap och etisk omsorg. Det beror på att forskaren vill vara djup och ingående i sina frågor med risk att göra
intervjupersonen upprörd. Forskaren vill även vara respektfull mot intervjupersonen, men då finns det istället en risk att materialet blir empiriskt och endast skrapar på ytan (Brinkman och Kvale, s. 98). Med våra intervjuer har vi därför försökt balansera de två delarna. Frågorna vi har formulerat handlar om att fylla en kunskapslucka. Vi har därför valt att ställa öppna frågor, vilket innebär att frågorna ibland handlar om att ta fram information som kan vara känslig att svara på för journalisterna. Tendensen att frågorna blir känsliga kan vara en orsak av att många av dem handlar om deras arbeten och erfarenheter inom området. Även om vi går in på känsliga områden så håller vi en respektfull ton till intervjupersonerna. Det beror mest på att många av intervjupersonerna har mindre erfarenhet inom området och därför bristfällig kunskap inom området. Orsaken är att de flesta som rapporterar om friidrott är reportrar som även bevakar andra sporter. Det finns alltså ont om reportrar i Sverige som endast rapporterar om friidrott och det bör vi som forskare kunna förhålla oss till. Därför tar vi även hänsyn till att svaret kan bli bristfällig på kunskap. Det är även viktigt att vi får intervjupersonerna att lita på oss. Att skapa en förtroendefull relation till till den intervjuade är väsentligt, som görs genom att leda intervjun framåt, att ställa frågor och följdfrågor som ger maximal information och motiverar den intervjuade att berätta (Ekström och Larsson 2019, s 119).
Brinkman och Kvale skriver att “i det informerade samtycket ingår också att avgöra hur mycket information som ska ges och när den ska ges.” (Brinkman och Kvale, s.108). Därför
23
har vi i vår undersökning varit noga med att berätta om studiens upplägg, där vi bland annat frågade om intervjupersonerna ville vara anonyma under undersökningen. På mejlsvaren och under intervjuerna var det vissa journalister som sa att de helst ville vara anonyma. Ungefär hälften var tydliga med att de ville vara anonyma, medan det inte hade någon större betydelse för de resterande intervjupersonerna. Trots att dessa hade gett oss sitt medgivande om att använda deras riktiga namn i artikeln beslöt vi att behålla alla intervjupersonerna anonyma i studien. Innan intervjun påbörjades var vi tydliga med att informera journalisterna om vårt beslut. Orsaken till att vi valde att ha alla journalisterna anonyma var för att underlätta läsaren att förstå våran text. Ifall fyra journalister är anonyma, medan de andra inte är det, kan det eventuellt finnas en tendens att det blir osammanhängande för den som läser. Som forskare upplevde vi dessutom ett ansvar att anonymisera de journalister som ville vara anonyma av säkerhetsskäl. Vi ville förhindra att något i vår studie mot förmodan skulle komma fram och bli något som påverkar deras karriär. Frågorna i sig är inte så konfronterande, men ger journalisten möjlighet att berätta något om den redaktionella processen som inte är känt för allmänheten. Därför kan det finnas en risk att journalistens svar inte är så genomtänkt. Även om vi själva inte upplevde att någon försade sig kan det vara oanade konsekvenser ifall till exempel deras mediebolag anser att de sagt något som de inte borde. Därför har vi kommit överens om att försöka undvika citat som riskerar att avslöja deras personligheter. Om vi känner att vi verkligen vill ha med något citat som kan avslöja deras identitet har vi kommit överens om att fråga den intervjuade sportjournalisten innan vi bestämmer oss för att ha med det. Om sportjournalisten sagt att vi inte ska ha med citat väljer vi att avstå det för att
respektera vår intervjuperson och inte bryta mot den etiska regeln om konfidentialitet.
För att hålla våra intervjupersoner anonyma har vi därför valt att använda oss av en slumpgenerator där vi fått fram åtta slumpmässiga namn som används istället för
journalisternas riktiga namn. Vi valde slumpgeneratorn så att varken vi eller respondenterna kunde påverka namnen som valts. Namnen som slumpades fram och är deras pseudonymer under resultatdelen är Malte, Nils, Milly, Pontus, Adrian, Matheo, Charlie och Björn.
24