I denna del av studien kommer metodval presenteras, tillsammans med resonemang som lett oss fram till dessa val. Avsnittet delas in i sex underrubriker; Metodteori, Praktisk teori, Urval, Etik, Intervju samt Empiri och analys.
3.1 Metodteori
För att komma fram till lämplig praktisk metod, är det av vikt att, i första hand, kartlägga metodteori. Genom att tillämpa göra genus har studien ett avtramp i nominalism inom ontologin. Ett nominalistiskt synsätt innebär att strukturen i samhället grundas av påhittade namn, koncept och stämplar (Burrell & Morgan 1979). Exempelvis kallas en grönsak för en grönsak - enbart på grund av att den sociala strukturen har namngivit objektet för det. Det kan i denna studies fall liknas vid att göra genus, att individer tilldelas ett socialt kön och handlar utefter det. Nominalismens motsats är realismen. Realism menar i stället att dessa strukturer och ord finns, även fast individen inte namnger eller stämplar det (Burrell & Morgan 1979).
Under studiens gång intervjuas flertalet individer, varvid en fråga lyder “Vilket kön identifierar du dig med?”. Denna fråga är ett tydligt exempel på det nominalistiska perspektivet som studien präglas av då det biologiska könet inte efterfrågas, vilket det hade gjorts om studien i stället utgick ifrån realismen.
Vidare präglas uppsatsen av ett mjukt deterministiskt synsätt (även kallad kompatibilism). Det deterministiska synsättet grundas i att människan är styrd av den omkringliggande miljön och har därav ingen fri vilja (Burrell & Morgan 1979). Mjuk determinism är en inriktning inom determinismen, där människan präglas av fri vilja så länge den inte blir hindrad. Människan har således en fri vilja att göra vad den vill, men denna fria vilja är starkt kopplad till omvärlden samt dess normer, regler och lagar vilket leder till att den i viss grad styrs ändå (McKenna &
Coates 2019). Vi anser att den mjuka determinismen kännetecknar denna studie, då anställda inom bankbranschen antas uppleva fri vilja under deras arbetsdag samtidigt som de är styrda i form av normer och regler på arbetsplatsen. Den mjuka determinismen kan även kopplas till tidigare exempel om vilket kön respondenten identifierar sig med. Individen är fri att själv välja vad den upplever sig vara, men samhället har sannerligen en stor påverkan på den upplevelsen.
Statistik visar att drygt två procent av de vuxna invånarna i Stockholms län upplever sig tillhöra ett annat kön (Region Stockholm 2018), vilket innebär att en stark majoritet identifierar sig med sitt biologiska kön. Detta skulle kunna bero på att de sociala könen formas utefter det biologiska könet och att individen anpassar sig därefter.
Studiens ansats var i första hand deduktiv, då vi utgick från teori för sedan avsluta i empiri.
Eftersom studien syftar till att studera individers verklighetsuppfattningar, är det av vikt att ta avstamp i teorin. Detta möjliggör att vi som författare är pålästa inom ämnet och ser vilka studier samt frågeställningar som är relevanta att undersöka. Dock finns ett behov att återigen gå tillbaka till teoretiska grunder efter att empiri har insamlats. Ett konkret exempel på detta var att vi i efterhand studerade en artikel skriven av Acker (2006). Detta gjorde vi då en av respondenterna berättade att hon arbetade deltid under 1970-talet och att detta var vanligt förekommande för mammor som var anställda i bankbranschen. Det var inte något vi uppmärksammat innan intervjun. Genom att lyfta detta från Ackers (2006) artikel, finns större utrymme för en mer djupgående analys av empirin, än vad som hade varit möjligt utan denna teoretiska bakgrund. Detta är enligt Jacobsen (2017) en abduktiv ansats. Således har vi till en början bemött studien som deduktiv, men under studiens gång blivit medvetna om att tillvägagångssättet slutat som en abduktiv ansats.
Ytterligare metodologiska överväganden som bör beaktas är huruvida studien ska vara kvalitativ eller kvantitativ. En kvantitativ studie består i de flesta sammanhang av ett större antal respondenter samt svar i siffror, medan en kvalitativ studie har mindre antal respondenter som svarar i ord som sedan tolkas (Jacobsen 2017). I denna studie kan verkligheten uppfattas som relativt komplex, vilket leder till att svar i form av ord, i stället för siffror, sannerligen leder till en bredare förståelse. För att studien ska kunna besvara frågeställningen används således en kvalitativ metod. Detta möjliggör också att enklare förstå hur och på vilket sätt förändring har skett. Färre respondenter kan dock ses som en nackdel, då empirin inte blir generell till samma grad som en kvantitativ studie. Å andra sidan möjliggör en kvalitativ studie genomgripande svar, förklaringar och vidareutvecklingar från respondenten, samt en djupare förståelse (Jacobsen 2017). Detta anser vi kompenserar för det färre antalet respondenter.
En kvalitativ studie med grund i individers tolkningar av verkligheten, leder till att metodologin är ideografisk. Burrell och Morgan (1979) beskriver den ideografiska metoden som att författaren behöver djupdyka i ämnet och noga studera bakgrunden för att sedan införskaffa information genom en förstahandskälla. Den nomotetiska metoden motsätter ideografin och bygger i stället på kvantitativa studier där enkäter används som tillvägagångssätt för insamling av statistisk data i stället för ord. Kort sagt är nomotetisk metod lämplig för att införskaffa en övergriplig och generell kunskap, medan ideografisk metod kännetecknar en mer djupgående kunskap (Burell & Morgan 1979).
Vidare genomsyras studien av ett antipositivistiskt synsätt, då individers enskilda upplevelser är en viktig grund för studiens syfte. Antipositivister tror inte på att vetenskap kan visa hur verkligheten är, utan menar att kunskap kan införskaffas endast genom att befinnas på insidan.
Således är det bara den person som faktiskt upplevt en situation, som kan generera kunskap
kring just det sammanhanget (Burrell & Morgan 1979). Därav kommer respondenternas subjektiva uppfattning av verkligheten vara väsentlig i studien, då vi intervjuar just dem eftersom de har varit på insidan och kan förmedla dess bild. Att arbeta utifrån ett antipositivistiskt synsätt leder till att ett tolkande förhållningssätt bör användas. I det tolkande perspektivet beskrivs den sociala verkligheten vara föränderlig och subjektiv samt att det inte finns en objektiv social verklighet utan endast olika tolkningar av den (Jacobsen 2017).
Författaren lyfter även den hermeneutiska spiralen och vikten av att bryta ned data från genomförda intervjuer, för att sedan återgå till respondentens förmedlade helhetsbild. Genom att pendla mellan att tolka helhetsbilden och mindre utplockade delar, exempelvis citat, kan en ny förståelse finnas (Jacobsen 2017).
3.2 Praktisk metod
För att undersöka det valda ämnet genomförs således en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Öppna frågor förbereds där en önskan finns att respondenten bidrar med djupgående och visualiserande svar. Detta leder till att respondenten själv redogör för dess verklighetsuppfattning kring ämnet. I de fall respondenten inte svarar djupgående, ställs även uppföljningsfrågor för att garantera givande intervjuer. Frågorna är inte ledande, för att studien ska behålla en hög grad av konfirmering.
Respondenterna intervjuas, i de fall det är möjligt, via fysiska möten. Detta då fysiska möten med större sannolikhet etablerar tillit och öppenhet (Jacobsen 2017). I de fall fysiska möten inte är möjliga, tillämpas digitala möten. Anledningen till att ett fysiskt möte inte är möjligt kan exempelvis bero på långt reseavstånd till varandra, då respondenterna befinner sig utspritt inom landet. Digitala möten sker i form av videosamtal, till exempel via Zoom. Videosamtal möjliggjorde avläsande av ansiktsuttryck, likt vid fysiska möten, men en avsaknad av fysisk närvaro kan bidra till att det blir svårare att etablera tillit och öppenhet (Jacobsen 2017). Det kan således vara fördelaktigt att börja, framförallt den digitala intervjun, med en mer allmän dialog. Detta applicerar vi för att avdramatisera intervjun och få respondenten att bli mer bekväm.
Vid redovisning av empiri är respondenterna anonyma, då de inte ska behöva uppleva oro kring sin medverkan. Flertalet av intervjufrågorna kan upplevas personliga och berör både dess privatliv och arbetsplats. Med största sannolikhet är respondenten mer bekväm med att tillhandahålla information under intervjun om den vet att dess namn eller arbetsplats inte kommer nämnas i studien. Således behöver inte respondenten vara orolig för att eventuellt ge en dålig bild av dess arbetsplats, om den uppger information som inte anses vara bra för dess varumärke. För att det ska bli enklare för läsaren att hänga med, tilldelas varje respondent ett
slumpmässigt namn som presenteras nedan i Tabell 3. Namnen har således ingen personlig koppling till respondenterna.
Slutligen spelas intervjuerna in som en ljudfil vilket sedan transkriberas. Transkriberingarna möjliggör mapping, vilket innebär enklare översikt mellan de olika respondenterna.
Transkribering möjliggör även bättre förståelse i textformat, då inte enbart orden tas i hänsyn, utan även uttryck såsom “hmm...”, vilket skapar en tydligare bild av respondentens intryck samt hur respondenten kom fram till sitt svar (Jacobsen 2017).
3.3 Urval
Samtliga intervjuer består av en respondent i taget, tillsammans med två av oss författare.
Vidare intervjuas åtta respondenter, där dessa är indelade i fyra grupper:
65–75 år 20–30 år Kvinnor Grupp 1 Grupp 3
Män Grupp 2 Grupp 4
Tabell 2. Urvalsgrupper (egen konstruktion).
Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4
Respondent Anna och Eva Lars och Mikael Maria och Karin Anders och Johan
Tabell 3. Respondenter (egen konstruktion).
Urvalsgruppen består av anställda eller tidigare anställda inom bankbranschen, som överensstämmer de valda åldersgrupperna. Respondenterna tillhör olika geografiska områden samt olika företag, vilket skapar ett bredare perspektiv för studien. Vår urvalsmetod är en blandning av snöbollsmetoden och bekvämlighetsurval. Snöbollsmetoden innebär att man talar med personer i sin omgivning som i sin tur rekommenderar olika personer som man sedan kan kontakta (Jacobsen 2017). Bekvämlighetsurval innebär i stället att man direkt kontaktar personer som redan finns i sitt nätverk (Jacobsen 2017).
Snöbollsmetoden användes i tre av fyra fall för att komma i kontakt med respondenter tillhörande grupp 1 och 2, samt ett av fyra fall i grupp 3 och 4. Således tillämpades snöbollsmetoden i hälften av urvalet. Vid användandet av snöbollsmetoden talade vi med personer i vår omgivning som sedan tipsade och gav oss kontaktuppgifter till möjliga respondenter. En av respondenterna tipsades av flera, vilket vi upplevde som fördelaktigt. Vi kontaktade sedan individerna via antingen telefonsamtal eller sms. Resterande respondenter
kontaktades genom bekvämlighetsurval, då vi själva valde ut respondenter från vårt nätverk som vi ansåg vara väl lämpade för studien. Dessa kontaktades antingen via meddelanden på sociala nätverk eller via fysiska träffar. Samtliga respondenter som tillfrågades valde att tacka ja till att delta i studien.
Att respondenterna, till viss del, består av individer i vår omgivning kan vara både en för- och nackdel. Det kan vara fördelaktigt då individerna redan har en kontakt med oss och därmed upplever trygghet, eftersom de vet vilka det är de pratar med. Å andra sidan kan det vara en nackdel då det är möjligt att de upplever en viss ängslan över att utlämna personlig information som kan få oss att ändra den bild vi har av personen sedan innan.
Eftersom en jämförelse görs mellan kön och decennier, önskar vi att övriga faktorer hos respondenterna är relativt jämbördiga. Därför avgränsas studien till anställda inom retail banking i Sverige. Retail banking avser den vardagliga bankverksamheten som sker mellan anställd och kund, exempelvis ekonomisk rådgivning och låneärenden.
För att kunna jämföra 1970-talet med idag, besvarar grupp 3 och 4 frågor kring hur det är att jobba i bankbranschen idag. Grupp 1 och grupp 2 besvarar i stället frågor kring hur det var när de började arbeta i bankbranschen, således när de var 20–30 år. En utmaning för respondenterna i grupp 1 och 2 är att de behöver tänka tillbaka i tiden. Det kan vara svårt att minnas en fullständig och fullt korrekt bild av hur dess verklighetsuppfattning var under 1970-talet, då minnen ändras över tid i samband med att individen själv ändras och återgår till minnena (Josselsson 2009). Således finns en risk att respondenterna i grupp 1 och 2 visualiserar en bild av hur det var, som kanske inte stämmer helt överens med den objektiva verkligheten. Denna risk förväntas dock inte spela en betydande roll för studiens legitimitet, då samtliga respondenter anses trovärdiga och de differenser som eventuellt uppstår förväntas inte vara betydande nog för att påverka studiens resultat. Nämnvärt är även att grupp 1 och 2 har längre arbetserfarenhet än grupp 3 och 4. Att grupp 3 och 4 är relativt nya inom branschen kan leda till att de inte har lika bred helhetsbild av branschen som de med längre erfarenhet, vilket i sin tur kan leda till att de blir förblindade av andra situationer än just de som de själva har upplevt.
3.4 Etik
Innan intervjuerna börjar informerar vi respondenterna om att både de och deras arbetsplats kommer vara anonyma i studien. Om informationen som samlas in kan uppfattas som privat och känslig är det ännu viktigare att informera respondenterna om hur den kommer behandlas (Jacobsen 2017). Då vår intervjuguide berör ämnen som anses privata, är vi mycket tydliga med att respondenten kan avbryta intervjun när de vill och de får välja att inte svara på en fråga.
Vi förklarar även att vi kan skicka en kopia på studien till samtliga respondenter om de vill ta
del av studien när den är färdigställd. Vi frågar också om lov innan vi börjar spela in och avslutar vår introduktion med att fråga om de har några frågor innan vi börjar.
3.5 Intervju
Förberedelsen inför intervjuerna spelar stor roll under studiens genomförande och är avgörande för studiens resultat. Först när vi är insatta i ämnet som studeras framställs en intervjuguide, vilket agerar som grund för intervjuerna med våra respondenter. Intervjuguiden är uppdelad i tre teman: bakgrund, jämställdhet på arbetsplatsen och jämställdhet i familjerelationer.
Frågorna är utformade för att skapa en dialog med respondenten, vilket möjliggör utförliga svar. Frågorna är anpassade dels för att få en helhetsbild av individen och dess arbetsplats, dels för att skapa anknytning till studiens olika delar. Intervjuguiden finns bifogad under bilagor.
Genusteori innehåller en del begrepp som vid första anblick kan vara svåra att förstå.
Exempelvis ställer vi inte frågor som direkt innehåller orden "göra genus" eller "hur skulle du beskriva din socialiseringsprocess?". I stället ställs frågor som berör respondentens uppväxt och hur uppväxten präglade den som person, samt frågor huruvida individen tror att den beter sig på ett särskilt sätt för att den tillhör ett visst kön. Dessa frågor ger utrymme för en utvecklad diskussion kring hur respondenterna gör genus i uppsatsens analysavsnitt. Dessa frågor ställs för att kunna skapa förståelse kring hur respondenten har insocialiserats i samhällets normer och förväntningar redan i ung ålder. Insocialiseringen lyfter West och Zimmerman (1987) som en grund till att människor gör genus.
För att skapa en bild av respondentens arbetsplats, frågar vi även om hur respondenten upplever sitt förhållande med sina chefer och medarbetare. Vi ställer även frågor om respondenten har eller hade olika karriärmål och huruvida den upplever att dess chef eller företag skapar förutsättning för detta. Dessa frågor ställs för att förstå hur de fyra olika grupperna upplever exempelvis klibbiga golv och glastak, såsom Gillberg (2020) diskuterar som hinder, som framför allt kvinnor utsätts för i karriären. Med karriärmål menar vi inte enbart möjligheten att klättra i hierarkin, utan även möjligheter att utvecklas i sin roll, att få mer inflytande över sin arbetssituation och att få högre lön. Detta bidrar med en ökad förståelse för respondentens, både formella och informella, roll i arbetsplatsen och kan därav skapa en översiktlig bild av hur respondenten upplever och agerar i olika sammanhang. Nentwich och Kelan (2014) presenterar att göra hierarkier, som handlar om att femininitet värderas lägre än maskulinitet och detta kopplar Markózy, Li Sun och Zhu (2019) till hur detta kan missgynna kvinnor i rekryteringsprocesser vilket gör att de har svårare att klättra i hierarkin.
Frågor gällande föräldraskap ställs, samt hur det i sådana fall har påverkat arbetssituationen.
Om respondenten inte har barn, ber vi den dela dess generella tankar kring föräldraledighet,
VAB och om de tror att det hade påverkat de professionella målen de har eller hade uppsatt, vid de fall sådana finns. Då lagar rörande föräldraledighet och VAB har ändrats flertalet gånger under och mellan de tidsperioder som studien berör, är det av intresse att studera hur respondenternas svar skiljs åt. Dessa frågor anses intressanta eftersom det kan ses som en stor skillnad mellan kvinnor och mäns förutsättningar för att göra karriär. Detta efterfrågas för att skapa insikt kring hur respondenterna gör strukturer såsom Nentwich och Kelan (2014) presenterar, samt som Fenstermaker (2002) vidareutvecklar om obetalt arbete i hemmet vilket i sin tur leder till hur respondenterna gör genus.
3.6 Empiri och analys
Som tidigare nämnt har respondenterna fördelats in i fyra olika grupper (se Tabell 2), för att tydliggöra och lättare se eventuella skillnader mellan kön respektive åldersgrupp. Vidare har vardera respondent tilldelats ett slumpmässigt namn (se Tabell 3), då respondenten ska behålla sin anonymitet och då det ska vara enkelt för läsaren att förstå. Det kommande avsnittet, empiri, kommer struktureras enligt dessa grupper tillsammans med underrubriker som baseras på vardera teman från intervjuguiden. Detta möjliggör att läsaren blir insatt i respektive grupp, samt får följa respondenternas svar i samma ordning som de svarade.
I det senare avsnittet, analys, diskuteras empirin kopplat till den teoretiska referensramen. Detta möjliggör en analys mellan de olika grupperna, vilket skapar goda förutsättningar för att dra en slutsats i studiens slutskede. Analysen är i form av en innehållsanalys som enligt Jacobsen (2017) innebär att den baseras på det som en person säger i en intervju eller gör i en observation och som sedan kan kategoriseras. Analysen är indelad i tre olika huvudteman: bakgrund, jämställdhet och upplevda karriärmöjligheter. Temat jämställdhet är i sin tur indelat i två olika underteman; jämställdhet på arbetsplatsen och jämställdhet i familjerelationer. Jämställdhet på arbetsplatsen har tre underkategorier: göra strukturer, hierarkier och identitet. Detta möjliggör att kunna urskilja likheter och skillnader mellan de olika grupperna. Genom att utföra analysen på detta sätt ämnar vi att besvara syftet med studien som är att skapa insikt kring hur kvinnor och män upplever dess karriärmöjligheter samt hur genus görs inom bankbranschen.