5.1. Val av metod
Som nämndes i inledningskapitlet så finns det väldigt lite forskning specifikt om kartläggning av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk. Föregående mening är också denna studies problemformulering. Krumsvik (2013), hävdar att problemformuleringen kan styra vilka metoder som används och medan kvantitativa forskningsfrågor ofta syftar till deskriptiva, komparativa eller rationella undersökningar, syftar kvalitativa forskningsfrågor till att göra deskriptiva, fenomenologiska och etnografiska undersökningar. Forskarens uppfattning
17 om kopplingen mellan problemformuleringen och val av metod beaktades av denna studies författare vid övervägandet av val av metod. Då syftet med denna studie var att undersöka förberedelseklassers lärares, sva–lärares och rektorers uppfattningar om kartläggningen av litteracitet för nyanlända grundskoleelever och då mer utförliga beskrivningar av respondenternas uppfattningar eftersträvades, så föll därför valet på en kvalitativ metod med användande av semistrukturerad intervju.
Det inträffade under arbetet med denna studie att det övervägdes också att lägga till frågeställningar i det att det övervägdes att undersöka också de nyanlända elevernas uppfattning om deras egen litteracitet och vilken hjälp de hade fått genom kartläggningarna. Denna idé togs ganska snart bort i planeringen då syftet med undersökningen skulle ha behövt ändrats och kanske en enkätundersökning skulle ha behövt användas. Då syftets inriktning var att ta fram personers uppfattning om kartläggning så hade det blivit svårt att slå ihop elevernas uppfattning om deras egen litteracitet med personalens uppfattning om kartläggningen av litteraciteten.
Metodvalet i denna studie stärktes av Brymans uppfattning (2011), om att forskaren får möjlighet att ställa uppföljningsfrågor och få mer utvecklade svar, reda ut missförstånd och få bättre förståelse av det som studeras när man använder sig av en semistrukturerad intervjumetod. Observationer av informanten under intervjun kan också, enligt Larsen (2018), bidra till att göra det lättare att tolka svaren.
Det kan dock skapa svårigheter hos respondenterna att vara ärliga när respondenterna intervjuas. Larsen (2018) pratar om kontrolleffekten som är en av de mest uppenbara nackdelarna. Författaren menar att intervjuaren själv eller själva metoden kan påverka intervjuresultatet. Det handlar om att informanten svarar det som hen tror att intervjuaren vill höra. Även här har denna studies författare övervägt det som forskarna tar upp angående kontrolleffekten och bedömningen blev att fördelarna med en kvalitativ metod och semistrukturerad intervju ändå väger över jämfört med en strukturerad intervju eller enkätundersökning. Då fördelar finns både med öppna respektive slutna frågor så har en blandning av dessa använts vilket lett till att en semistrukturerad intervju valts.
5.2. Urval
Bestämningen av urvalet, vilka som ska utgöra undersökningspersoner, är enligt Larsen (2018) viktigt för det fortsatta arbetet. I denna undersökning har beslutats att urvalet ska bestå av två rektorer, en samordnare för nyanlända och fyra lärare som undervisar nyanlända elever. Det skulle också beslutas vilka inom dessa två grupper som skulle delta i undersökningen. Detta avgränsades till rektorer och Sva–lärare eller lärare som undervisar i svenska i förberedelseklasserna. Enligt (a.a.) har sättet som intervjupersonerna väljs ut på betydelse för vilken slags undersökning det blir. Här påpekar författaren att eftersom urvalet inte är slumpmässigt är det svårt att veta om urvalet representerar populationen. Då är det inte heller möjligt att göra någon statistisk generalisering.
Larsen (2018) hänvisar till Gronmo som skriver att efter hand som nya respondenter väljs, ökar insikten avseende på vilka nya representanter som vore strategiskt relevanta och intressanta att inkludera i urvalet. Gronmo anser att det är fullt möjligt att göra intervjuer med ett urval och därefter komma fram till att man behöver en ny intervjurunda med flera eller andra undersökningspersoner för att komplettera eller fylla ut rönen. Det fungerar att göra urval flera gånger under forskningsprocessen.
I detta arbete gjordes både ett målinriktat urval och ett snöbollsurval. Målinriktat urval innebär, enligt Bryman (2011), att välplanerat välja ut personer, som är väsentliga för att svara på de aktuella forskningsfrågorna. I detta arbete valdes att kontakta skolor och skolpersonal på de skolorna där denna studies författare någon gång har arbetat. Med tanke på möjligt bortfall har
18 det medvetet kontaktats ett stort antal möjliga respondenter från tre olika kommuner i södra Sverige. Dessa tre kommuner har valts på grund av att de har olika mottagningssystem för nyanlända elever och att det på grund av denna skillnad blir intressant att jämföra resultaten av hur kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk genomförs och senare används vid undervisningen i kommunens grundskolor. Av sju tillfrågade personer ställde sig tre respondenter, som representerar två av de tre utvalda kommunerna, positiva till deltagande i studien.
Vidare har använts snöbollsurval, för att få kontakt med de befattningshavare som är ansvariga för genomförande av kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk, samt för att få kontakt med personal som använder resultat av litteracitet för att planera undervisning för nyanlända elever. Modellen snöbollsurval används, enligt Bryman (2011), i huvudsak vid en kvalitativ forskning. Vid snöbollsurval tas kontakt med en mindre grupp respondenter, som sedan leder forskaren vidare och hjälper till med nya kontakter med fler respondenter som kan vara aktuella för forskningen. Vidare drar (a.a.) slutsatsen att detta system passar bättre till den kvalitativa forskningsstrategin än till den kvantitativa forskningens statistiska forskningsinriktning.
Kvale och Brinkman (2009) säger att forskningens syfte avgör hur många personer som ska intervjuas. Vidare fortsätter forskarna med att förklara det fenomenologiska perspektivet vilket de menar ofta förekommer i kvalitativa studier och det synliggörs i ”... ett intresse av att förstå sociala fenomen utifrån aktörernas egna perspektiv och beskriva världen som den upplevs av dem enligt antagandet att den relevanta verkligheten är vad människor uppfattar att den är”
(Kvale & Brinkmann, 2009, s.42).
5.2.1 Beskrivning av skolor och respondenter
Skola 1 är en F-9-skola med kring 500 elever. Skolan har en stor andel nyanlända och flerspråkiga elever. Det finns två förberedelseklasser. En förberedelseklass har nyanlända elever från åk 1 till åk 6 och den andra förberedelseklassen har nyanlända elever från åk 7 till åk 9.
Samtliga nyanlända elever träffar samordnaren för nyanlända barn och elever som övergripande ansvarar för mottagningssamtal samt kartläggning Steg 1 och Steg 2.
För att få svar på frågeställningarna har följande personer intervjuats:
Samordnare för nyanlända barn och elever. Samordnaren för nyanlända barn och elever har arbetat i kommunen i 4 år och med liknande arbetsuppgifter i 6 år. Samordnaren har en pedagogisk utbildning och är behörig att undervisa i svenska som andraspråk och matematik.
Rektor 1 är skolans rektor som har jobbat som rektor i tre år och på denna skola i ett år nu. Hen ansvarar för lågstadiet och delvis mellanstadiet och håller på att genomföra sin rektorsutbildning. Enligt rektorn har hen kunskaper och erfarenhet att ta emot och integrera nyanlända elever på skolan.
Lärare 1 är en lärare som arbetar i förberedelseklassen F-6. Läraren har ett annat modersmål än svenska. Hen har inte någon lärarutbildning men har jobbat på denna skola i tre år nu. Först fick hen arbeta som studiehandledare och sedan blev hen ansvarig för förberedelseklass 1-6. Lärare 1 anställdes på skolan som en arbetsmarknadsåtgärd via Arbetsförmedlingen. I bakgrunden har hen en ingenjörsutbildning från hemlandet.
Lärare 2 jobbar i åk 2 och har lärarlegitimation att undervisa på lågstadiet. Hen började på denna skola för två år sedan, men hens arbetserfarenhet som lågstadielärare sträcker sig under en sexårsperiod. Förut var lärare 2 anställd på en annan skola i en annan kommun där hen
19 arbetade under en fyraårsperiod. Då var det inte så många nyanlända elever på skolan. Skolan låg i en liten by och majoriteten av befolkningen talade svenska. Under dessa fyra år hade läraren klasser med sex till nio elever i varje klass och det var två nyanlända elever på hela skolan. Nyanlända stannade på skolan under en ettårsperiod och flyttade sedan till en annan ort.
Nuvarande åk 2 som läraren tar ansvar för har kring 18 elever och tio av dem är flerspråkiga dessutom är en del av de flerspråkiga nyanlända. Enligt läraren har hen inte så mycket erfarenhet av att arbeta med nyanlända elever men hen hoppas att få det nu när det finns så många nyanlända i hens klass.
Skola 2 är en F-6-skola med omkring 300 elever. Det finns inga förberedelseklasser och nyanlända elever direktintegreras i sina ordinarieklasser. Skolan ansvarar för att ta emot nyanlända och flerspråkiga elever, integrera dem på skolan och genomföra kartläggningar.
För att få svar på frågeställningarna har följande personer intervjuats:
Rektor 2 är skolans rektor som har jobbat som ledare på olika skolor i kommunen i 4 år nu.
Detta år avslutar rektorn sin rektorsutbildning. Enligt rektorn har hen väldigt omfattande kunskaper om nyanländas lärande på grund av att hen arbetade som samordnare för nyanlända förut.
Lärare 3 är en studiehandledare som är ansvarig för kartläggning av nyanlända elever Steg 1 och Steg 2 både numeracitet och litteracitet. Hen har ett annat modersmål än svenska, har undersköterskeutbildning i botten och har jobbat inom skolväsendet i 6 år nu. Utöver kartläggningen undervisar hen i svenska som andraspråk i åk 1 och åk 2 samt arbetar hen som modersmålslärare med eleverna på lågstadiet. Läraren tycker att det är en fördel att hen har ett annat modersmål än svenska och hen kan ta emot familjerna och har mottagningssamtal obehindrat. Som sva-lärare har läraren tre elever från åk 2 som hen träffar en gång per vecka och har en lektion på 40 minuter, samt har läraren sex elever från åk 1 som hen träffar två gånger per vecka.
Lärare 4 är en nyexaminerad lärare som har börjat arbeta som lågstadielärare under detta läsår.
Det är hens första anställning och första arbetsplats. Läraren undervisar elever i åk 3 och har en klass på 20 elever. Fyra av eleverna är flerspråkiga och nyanlända. Läraren tycker om sin klass och tycker om utmaningen att arbeta med nyanlända elever.
5.3. Genomförande
Tillstånd erhölls från rektor till att genomföra intervjuer med undervisande lärare i svenska som andraspråk eller lärare som ansvarar för undervisning i förberedelseklasserna. De utvalda respondenterna fick information via telefon om undersökningen och sedermera också samma information skriftligen. Tre kommuner kontaktades och två av dem, vilka också haft ett stort mottagande av nyanlända elever, svarade att de ville deltaga i undersökningen. Då kartläggning oftast utförs av minst två olika yrkesgrupper vid samma skola och då yrkesgrupperna ej omfattar ansvarig lärare för målgruppen, så beslutades att, genom det så kallade snöbollsurvalet, att kontakta undervisande lärare för aktuell målgrupp. Lämpliga respondenter valdes sedan ut med hjälp av den undervisande läraren.
Tidpunkten för intervjun med informanterna avtalades om i god tid. Enligt Lindstedt (2019) är det viktigt att se till att respondenterna är införstådda med vad undersökningen handlar om. Den som intervjuar behöver inte gå in på detaljerna i intervjun men det är viktigt att berätta om ämnet när respondenterna kontaktas för att höra om de kan delta i undersökningen.
20 Det var viktigt att tänka igenom var intervjuerna skulle genomföras och det var också viktigt att intervjun gjordes på en plats där respondenterna hade möjlighet att vara ostörda och avslappnade (Larsen 2018). En provintervju genomfördes först i syfte att kontrollera att det var möjligt att få svar på alla frågor och att svaren var valida för undersökningens syfte. Under intervjuerna, som var för sig tog mellan 40 och 60 minuter, fördes anteckningar. Intervjuerna genomfördes enligt intervjufrågemall (Bilaga 1) där frågorna under alla intervjuer kastades om något i turordning. Följdfrågor ställdes efter cirka hälften av grundfrågorna och i några fall ställdes också en andra följdfråga efter den första. Direkt efter varje intervju ägnade intervjuaren tid i enskildhet till att sammanfatta det viktigaste som kommit upp i tankarna under intervjun.
Kontrolleffekten tänktes över när förberedelsearbetet med att ta fram frågorna pågick samt under själva intervjun (Bryman 2011). För att undvika att påverka svaren genom forskarens närvaro eftersträvades i denna studie att inte låta det skina igenom egna åsikter från intervjuaren om vad som anses vara rätta svar samt att inte ge signaler som avslöjade intervjuarens egna uppfattningar. Här eftersträvade intervjuaren att vara uppmuntrande och bejakande, utan att vara styrande och utan att ge uttryck för bestämda förväntningar (Lindstedt 2019).
5.4. Bearbetning
När insamlingen av kvalitativa data var gjord, registrerades data genom anteckningar, ljud- och videoinspelningar. Eftersom data samlades in genom intervjuer och dessa registrerades genom att de enbart skrevs ner så var det inte så mycket data att hålla koll på under denna fas. Dock renskrevs och sammanfattades anteckningarna på grund av att både respondenternas svar och intervjuarens egna kommentarer till svaren antecknades. Genom att insamlingen av materialet gjordes och bearbetades på det här viset så har detaljerade svar från de olika respondenterna kunnat visas (Larsen 2018).
Det lades en stor vikt vid att göra anteckningar under intervjuerna ordagrant och så nära talspråk som möjligt, i syfte att fånga realiteten i samtalet. Sammanfattningen gjordes samma dag som intervjuerna genomfördes så att intervjuaren hade dem i färskt minne. Då var det också möjligt att skriva lite om intervjusituationen, informantens beteende och intrycket i stort av intervjusituationen.
Sedan gjordes en noggrann genomläsning av texterna för att få en överblick. Starrin (1991) påpekar att intervjuerna först ska analyseras som helhet och sedan ska intervjuernas beståndsdelar analyseras. Intervjuerna lästes flera gånger, jämfördes med detta arbetes syfte för att skaffa en helhetsbild och sedan gjordes markeringar i dem. Det gjordes markeringar där det hittades tydliga exempel på det som skulle undersökas i denna studie. Sedan markerades relevanta ord, meningar eller stycken i utskrifterna samt uppmärksammades upprepningar, förvånande information, samt information som respondenten själv sagt var betydelsefull. Det markerades också sådant som av intervjuaren upplevdes som osäkert och som behövde kontrolleras och göras en närmare analys av. Vidare gjordes en grov sortering, skapades kategorier av resultaten, som sedan kunde kopplas till frågeställningarna.
5.5. Etiska principer
Etik kan uppfattas som principer, regler och riktlinjer som tillämpas för att bedöma om handlingar är rätt eller fel. Forskningsetik handlar om normer som ska trygga att den vetenskapliga verksamheten är moraliskt försvarbar. Etik handlar i detta sammanhang om hur man som forskare bemöter människor som forskaren kommer i kontakt med, hur dessa informeras om undersökningen, vilka frågor som ställs, och hur samlad information behandlas (Gronmo, 2016). I Sverige har Vetenskapsrådet (2017) utarbetat etiska riktlinjer för forskning.
Av informationskravet följer att samtliga personer som är berörda av detta forskningsarbete har fått information om vad som gäller just dem, vilka villkor som gäller för deras deltagande och
21 vad de har för uppgift i denna undersökning. Samtliga respondenter i denna undersökning informerades om att de deltar frivilligt och har rätt att avbryta sin medverkan när som helst. Det underlättade mycket att det endast var vuxna som intervjuades, då det endast behövdes godkännande av dem själva att delta i studien.
Samtyckeskravet visar att de som deltar i undersökningen har rätt att själva bestämma över sin medverkan det vill säga hur länge och på vilka villkor de vill delta. De kan avbryta sin medverkan när som helst samt utan någon motivering och utan att det leder till några negativa följder för dem.
Konfidentialitetskravet kräver att samtliga uppgifter om de respondenter som ingår i denna undersökning ska behandlas med största möjliga konfidentialitet och uppgifterna ska förvaras så att inga obehöriga kan ta del av dem. Respondenternas verkliga namn kommer inte att redovisas.
Nyttjandekravet leder till att uppgifterna som samlades in för denna forskningsuppgift bara ska användas för forskningsändamål. Uppgifter om respondenterna som samlades in under detta forskningsarbete ska inte användas för beslut eller åtgärder som direkt påverkar den enskilde.
Forskaren tar ansvar för att respondenterna inte riskerar att utsättas för skador eller påfrestningar samt tar forskaren också ansvar för att lösa frågan om hur respondenterna ska skyddas mot eventuella negativa konsekvenser av att delta i undersökningen.