6. Resultat och analys
6.2. Vad uttrycker respondenterna kring resultatet från ovannämnda kartläggning?
förmedlas i andra hand till rektorer och undervisande lärare som sedan ska tolka och använda informationen. Det gäller skola 1 som genomför kartläggning Steg 1 och Steg 2 centralt. Enligt samordnaren för nyanlända, finns det inte något stort engagemang från rektorer och lärare för resultatet från kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk.
Axelsson (2015) och Bouakaz & Bunar (2015) lyfter fram kartläggning av nyanlända elever som en betydelsefull faktor för likvärdighet i utbildningen. En del av likvärdigheten är att rektor använder kartläggning Steg 1 och Steg 2 för att placera eleven i rätt årskurs och grupp. Tyvärr sker processerna i omvänd ordning på båda skolor. Eleverna placeras direkt i respektive klasser och tidigast två månader efter det görs kartläggning Steg 2 litteracitet och numeracitet. Axelsson (2015) menar att för att nå en likvärdig utbildning behövs ”en kartläggning av elevens bakgrund utifrån aspekter som medborgarskap, ursprung, livserfarenheter, utbildningshistoria, erfarenhet utanför skolan, styrkor, intressen, ambitioner och förhoppningar” (a.a., s. 129.).
Bunar (2012) kommer med några exempel hur USA, Spanien och Kanada samt en del andra länder använder med stor framgång någon form av förberedelseklasslösning. Skola 2 har inga förberedelseklasser. Det är svårt att analysera om direktintegrering är en följd av en ekonomisk situation som är i dessa kommuner eller om det är en lösning för att undvika segregation av nyanlända elever.
6.2. Vad uttrycker respondenterna kring resultatet från ovannämnda kartläggning?
Skola 1
Enligt rektor 1 används kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk av undervisande lärare på skolan som undervisar nyanlända elever för att planera undervisning för denna elevgrupp. Vidare fortsätter rektorn med att säga att vid eventuella frågor som gäller kartläggning kontaktas samordnare för nyanlända elever. Samordnare för nyanlända upplever att hen inte få så många kontakter från skolan med frågor om kartläggningen och hur den används.
27 Jag vet inte om kartläggningarna används och i så fall på vilket sätt. Det är inte direkt
min uppgift att kontrollera. Jag försöker skriva en detaljerad kartläggningsprofil och hoppas att det räcker. (Rektor1)
Samordnaren anser att både kartläggning Steg 1 och kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk är viktiga för läraren för att ha som underlag till att tänka igenom och planera undervisning för nyanlända elever.
Det är viktigt att veta vad de redan kan och om de kan använda skrivande språk. … har de studieteknik? Har de överhuvudtaget har någon aning vad det betyder att gå i skolan …. (Samordnare för nyanlända)
Både lärare 1 och lärare 2 är bekanta med innehållet av kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk. Lärare 1 berättar att det är viktigt för hen att veta om eleven har gått i skolan i hemlandet och kan läsa på sitt modersmål.
Om de kan läsa sitt modersmål … det underlättar … De kan använda lexikon.
(Lärare 1)
Vidare menar både lärare 1 och lärare 2 att det står mycket i litteracitetsdelen men de ska lära barnen att använda svenska bokstäver och det kan de göra utan att ha inblick i kartläggningens av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk kartläggningsprofil.
Där står det alltid att utvecklingsområde är Sva. Jag behöver varken läsa profilen eller prata med samordnare. Det är alltid samma sak. (Lärare 2)
Vidare menar lärare 2 att det är intressant för hen att veta om eleven har haft i skolan i hemlandet sådana ämnen som No, SO, teknik och engelska som svenska elever har från det första skolåret.
Sedan berättar lärare 2 att det aldrig händer att skolorna i länder som nyanlända kommer ifrån har samma läroplan, betygsystem och samma sätt att sätta betyg.
Jag säger nu kanske något dumt men vilken nytta kan jag ha om jag vet att eleven har studerat samhällskunskap i Libanon. Vilken nivå motsvarar undervisning i Libanon? Vilken läroplan har de där? Kan jag lita på det vad de berättar? … Till exempel engelska. Det räcker att prata med eleven i 10 min för att ha en egen uppfattning om elevens kunskaper i engelska. Här behöver jag inget underlag från samordnare för nyanlända. (Lärare 2)
Båda lärare tycker att det är viktigt att skapa ”en läskultur i klassen”. Enligt deras erfarenhet finns det ingen läskultur hos de flesta nyanlända elever. Lärare 1 berättar att
Om jag vet att eleven tycker om sport, försöker jag förberedda böcker och artiklar som handlar om sport samt vi pratar sport i klassen. (Lärare 1)
Båda lärare påpekar att det nästan alltid står i kartläggningsprofilen att eleven är i behov av modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Lärare 2 anser att det inte alltid finns studiehandledare med rätt språk och språkkompetens.
Vi har några barn som talar tigrinja. Jag har aldrig träffat vuxna från Eritrea som har gått ut skola. De är nästan alltid analfabeter. Hur kan de hjälpa våra barn? (Lärare 2)
Det lyfts också upp tankar om studiehandledarens arbetsuppgifter i klassen och vem som är ansvarig att vägleda studiehandledarna.
28 Ofta är de extratjänster som kommer till skolan utan att varken kunna skolans
struktur eller utan att förstå sina arbetsuppgifter. Studiehandledare behöver förklara för eleverna …. På ett pedagogiskt sätt …. Alla kan inte det. Ofta används de som tolkar. Men det tycker jag är fel. …. Svårt att ha de i klassen … Jag förklarar till eleverna och de tolkar samtidigt. Jag upplever att det blir kaos. … Samtidigt har jag några elever med diagnoser som klarar inte mycket intryck och ljud i klassen.
(Lärare 2)
Både lärare 1 och lärare 2 tycker att modersmål är viktigt för elevernas utveckling. Lärare 2 som har svenska som modersmål anser att om eleven kommer till Sverige som analfabet, det vill säga om eleven inte kan läsa och skriva på sitt modersmål, behövs det inga satsningar för att lära eleven hens modersmål. Istället ska samtliga resurser läggas för att ge eleven så mycket svenska som möjligt.
Vi behöver bada nyanlända i svenska språket [hen skrattar].(Lärare 2)
Lärare 1 som har ett annat modersmål än svenska anser att modersmål är viktigt och att om eleven inte fick undervisning i hemlandet är det alltid nödvändigt att börja lära sig sitt modersmål i Sverige.
Det är inte bara att kunna prata och skriva utan mycket mer än så. De har ju släktingar som pratar modersmål, … deras kultur och traditioner är kopplade till modersmålet.
Man måste lära sig om sina rötter på modersmål. ( Lärare 1)
Vidare påpekar båda lärare att det finns bara modersmål i arabiska på deras skola. Fast det finns elever som har ett annat modersmål än arabiska och svenska men de har ingen tillgång till modersmålslärare och undervisning i modersmål i fler språk än arabiska.
Rektor 1 berättar att modersmålslärare anställs centralt och hen har ingen information om antal elever som har ett annat modersmål. Hen är också osäker på antalet modersmålslärare som arbetar i kommunen. Studiehandledare, enligt rektorn, anställs på skolan och tillhör var sin klass. Det är klassens lärare som ansvar att förklara till studiehandledare vad som förväntas av honom eller henne. Rektor håller med sin personal att det ibland är svårt att hitta en kompetent flerspråkig personal att arbeta som studiehandledare.
Skola 2
Enligt rektor 2 samtlig information som kommer fram vid kartläggningen Steg 1 och Steg 2 ska användas
… som hjälp för ordinarie klasslärare. Det är klart att personal behöver kunskaper om hur man kan använda denna information, för att hjälpa både sig själv och eleven.
(Rektor 2)
Vidare fortsätter hen att skolan strävar efter att samtliga klasser där det finns nyanlända elever ska ha studiehandledare, men just nu är detta svårt att uppfylla. Rektorn är väl medveten om att nyanlända elever placeras direkt i sina ordinarie klasser och
… en studiehandledare i varje klass - ett måste. (Rektor 2)
Lärare 3 som är studiehandledare och är ansvarig för kartläggningar steg 1 och steg 2 tycker att information som kommer fram vid kartläggningen är viktig och ska användas av
personalen.
29 Jag kontrollerar om eleven kan läsa med flyt eller … bara avkodar. De texterna som
eleverna läser har frågor. …Frågor på, mellan och bortom raderna. … Om eleven ser ingenting mellan och bortom raderna på sitt modersmål … hen kan inte göra det på svenska heller. Eleven saknar förkunskaper om saker. Kan eleven återberätta texten och analysera svar på sitt modersmål? Om svaret är Nej … blir det svårare att göra det på ett främmande språk. (Lärare 3)
Lärare 4 känner sig osäker om hur hen ska använda information som kommer från
kartläggningarna. Hen har ingen erfarenhet och kunskaper om kartläggningarna som görs på skolan.
Jag är en nyexaminerad och vi har inte studerat det. …Det är klart att det nämndes nyanlända på kursen och vi gick genom ämnet svenska som andraspråk, men jag minns inte att vi pratade om kartläggningar… Jag behöver så klart hjälp. … Ofta kontaktar jag lärare 3, som genomför kartläggningarna. (Lärare 4)
Det finns fyra nyanlända elever i hens klass och två av dessa talar arabiska som modersmål och de andra talar uzbekiska och farsi.
Det var ju konstigt från början när jag fick träffa fyra elever som inte kunde något.
… Jag skulle behöva någon som talar deras modersmål, men det har jag inte. Vi har en studiehandledare i arabiska för åk 2 och åk 3. Studiehandledaren är hos mig på en del lektioner … och det skulle behövas på alla. (Lärare 4)
Enligt lärare 4 kommer det ofta fram från kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk att eleven är i behov av studiehandledning, modersmålsundervisning samt undervisning i svenska som andraspråk. Enligt läraren finns det inte alltid resurser i form av studiehandledning och modersmålsundervisning för nyanlända elever. Enligt lärare 4 finns det bara en lärare på skolan med kompetens i svenska som andraspråk som undervisar samtliga flerspråkiga elever i åk 1-3, samtidigt som lärare 3 bara har arabisktalande elever i åk 1-2. Enligt lärare 4 är det inte så mycket tid som eleverna får i undervisning i svenska som andraspråk. Utöver vad som angetts ovan tycker lärare 4 att det är viktigt för hen att veta om eleven har gått i skolan i hemlandet och vilka ämnen eleven har studerat. Det är viktigt med läsningen och om eleven har läst böcker i skolan i hemlandet.
Det går lättare om eleven är van att läsa. … då vet hen hur läser man och vad är som är viktigt när man läser. Eventuellt är eleven van att svara på frågorna. (Lärare 4) 6.2.1 Analys
Det är olika saker som kommer fram i resultatet från kartläggning 2 och som anses vara viktiga för våra respondenter. Samtliga respondenter lyfter upp vikten av att eleven kan läsa på sitt modersmål. Det underlättar för nyanlända, enligt respondenterna, att lära sig ett nytt språk om eleverna redan kan läsa på sitt modersmål. I denna fråga tycker samtliga respondenter att information som står i litteracitetsdelen om elevens läskunnighet är viktig för dem. Det stöd som kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk skall ge till lärare begränsas inte av en bild av elevens språk, tidigare skolgång, intressen och förväntningar, utan litteracitetsdelen ger bred information om undervisningsmetoder i hemlandets skola, deras struktur och innehåll, hur samarbete mellan eleven, skolan och föräldrarna byggts. När respondenterna nämner några delar av kartläggningens litteracitetsdel, nämns ofta kartläggningsprofil, som är en kort sammanfattning av hela kartläggningen litteracitet. Ingen av respondenterna nämner i sin intervju något om samtals- och dokumentationsunderlagen. I samtals- och dokumentationsunderlagen finns frågor som
30 behandlar elevernas erfarenheter av att läsa texter och tolka deras innehåll.
Kartläggningsmaterialets samtliga steg bygger på interaktion mellan eleven och kartläggaren och kartläggaren för anteckningar om sina frågor och elevernas svar. I samtalsunderlaget antecknar kartläggaren vilken bild föräldrarna ger av skolans i hemlandet starka och svaga sidor samt vad som fungerade bra och tvärtom. All denna information är viktig och enligt Skolverket (2019) fungerar den som ett komplement till kartläggningsprofilen.
Både rektor 1 och rektor 2 är väl bekanta med Skollagen och anser att deras personal också är väl medvetna hur sammanfattning av kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk ser ut och vilka slutsatser som skulle kunna dras från ett sådant material. Verkligheten, enligt intervjuerna, ser annorlunda ut och respondenterna känner inte till de regler som finns på skolan och vikten av att kartlägga nyanlända elever.
Skolinspektionen (2017) visar i sin granskning att skolorna inte tar tillräcklig hänsyn till nyanlända elevers bakgrund, förutsättningar och behov samt att rektorerna engagerar sig inte i kartläggningsarbetet.
Skolan ska hantera nyanlända elever på ett lämpligt sätt. Skolverket (2018) menar att lärare som uttrycker sig så att alla barn behandlas lika oavsett deras ursprung, arbetar ojämlikt och mycket diskriminerande. Det kan här uppmärksammas att en av respondenterna anser att likabehandling är skolans motto och med detta styrker att en del svenska skolor fortfarande har en avsikt att homogenisera och försvenska nyanlända elever. Elmeroth (2018) konstaterar att lärare som behandlar alla elever lika, inte tar hänsyn till att nyanlända elever har med sig andra erfarenheter som kan användas i kunskapsutvecklingen.
Vidare nämner samtliga respondenter studiehandledning och modersmålsundervisning som en viktig del i kartläggningens litteracitet. Enligt Skollagen (2010:800), ska en nyanländ elev, som har tagits emot inom skolväsendet få studiehandledning på modersmål om det inte är uppenbart obehövligt. Sheikhi och Ucar (2017) identifierar studiehandledning på modersmål som en framgångsfaktor för elevers lärande. Enligt Cummins (2017) har nyanlända elever med minimal kunskap i svenska rätt till modersmålsstöd i vanliga svenskspråkiga klasser, så att de kan förstå lektionens innehåll samt uppfylla kunskapskraven. Stödet ges av en studiehandledare som talar elevens modersmål och helst har kunskaper om skolämnen. Enligt respondenterna är det svårt på grund av olika anledningar att ordna studiehandledning för samtliga nyanlända eller flerspråkiga elever på respektive skolor. Det framkommer inte tydligt från intervjuerna om det är ekonomiska problem eller brist på lämpliga studiehandledare som ligger i grunden. Cummins (2017) framhåller och Skolinspektionen (2017) har kommit fram till att skolorna har stor flexibilitet och kan i stort sett välja om de vill lägga pengar på studiehandledning på modersmål för nyanlända elever. Vissa skolor betraktar inte studiehandledning som en användbar resurs och erbjuder därför inte stödet på modersmål.
I SOU (2019:18) informeras om att de barn som har ett främmande modersmål och som använder språket dagligen har rätt till modersmålsundervisning. Enligt Sundgren (2017) är modersmålet resurs och tillgång i lärandet. Respondenterna vittnar om att det inte finns modersmålsundervisning på samtliga språk. En del av respondenterna anser att det ibland är bättre att göra större satsningar i undervisning i svenska än att satsa på modersmål. Hyltenstam (1996) hänvisar till Hill som visar på ett tydligt mönster där den grupp elever som ur ett stort antal aspekter lyckas bäst i den svenska skolan är de som kontinuerligt deltagit i modersmålsundervisning från förskolan och genom hela grundskolan. Skolverket (2008) konstaterar att det genomsnittliga meritvärdet ökar med det antal år som eleven deltagit i modersmålsundervisningen.
31