Hur tas, enligt respondenterna, resultatet från ovannämnda kartläggning tillvara i planeringen

grundskoleelever?

Skola 1

Både lärare 1 och lärare 2 anser att det är viktigt för dem att veta om eleven kan läsa och skriva på sitt modersmål. Vidare berättar lärare 2 som undervisar i åk 2 att nyanlända elever börjar direkt i åk 2 på samtliga praktiska ämnen. Enligt lärare 2 som undervisar i en del praktiska ämnen, finns det en gemensam planering för hela klassen. Det händer ofta att kartläggningen av litteracitet tar två månader och då har eleverna redan hunnit börja i sin ordinarie klass.

Jag försöker ha studiehandledare i klassen när jag förklarar nya begrepp. Det kan ses som individuell anpassning. … Jag jobbar på detta sätt. När kartläggning Steg 2 genomförs, är vi redan igång och jag upplever inte att det behövs några ändringar.

(Lärare 2)

Lärare 2 lyfter upp att eleverna hamnar i förberedelseklassen i sådana ämnen som engelska, SO, NO, matte och svenska som andraspråk i början av sin skolgång. Enligt lärare 2 är det lärare 1 som tar det största ansvaret för att planera undervisningen efter resultatet av kartläggning litteracitet på grund av att eleverna ofta startar sin skolgång i förberedelseklassen. Vidare tycker lärare 2 att det kan vara bra att veta om den nyanlända eleven är läskunnig och om eleven själv har läst böcker eller om någon har läst böcker för eleven.

Då vet jag att eleven har knäckt läskoden på sitt modersmål och förstår teknik hur man sätter ihop bokstäver till ett ord. Det hjälper att avkoda på svenska. (Lärare 2)

Vidare berättar lärare 2 att det är viktigt att veta om eleven har haft andra ämnen i sin hemlandsskola.

Det är bra om eleven har haft matte och engelska. Dessa ämnen har vi också i åk 2 och det kan hjälpa om eleven har förkunskaper i ämnen på sitt modersmål. (Lärare2)

Lärare 1 håller med lärare 2 att kunskaper i matematik och engelska underlättar acklimatisering i den nya skolan.

Det är viktigt att eleven klarar något. Det är svårt med svenska för de flesta eleverna.

… Om de är duktiga i några ämnen stärker det deras självkänsla. (Lärare 2) Vidare tycker lärare 1 att hen först och främst ska lära barnen bokstäver och läsa

…det så klart underlättar om de kan läsa på sitt modersmål. …Går snabbare om de har samma alfabet som vi i Sverige. (Lärare 1)

Lärare 1 lyfter upp frågan om läxor. Enligt hen är det är viktigt att veta om eleverna hade fått läxor i skolan i hemlandet, även om eleverna är vana att skriva tentamen och svara på frågor skriftligt eller muntligt.

Elever i förberedelseklass har det svårt att svara muntligt på frågorna och diskutera.

Jag förstår … om de har det svårt på sitt modersmål blir det inte enklare på ett främmande språk. (Lärare 1)

Båda lärare tycker att temat att anpassa undervisningen efter kartläggningens resultat skulle tas på arbetslagsträffar.

32 Det finns personal som har jobbat länge med det och har erfarenhet. … Idag är det

jag och imorgon - någon annan … bra om vi kan diskutera tillsammans. (Lärare 1)

Skola 2

Enligt lärare 3 som genomför kartläggning och undervisar i svenska som andraspråk, har hen inte så stor nytta av kartläggningen.

Min uppgift är att lära främst de arabiska barnen det svenska alfabetet, bokstäver och att lära dem att läsa. … det spelar ingen roll om de har gått i skolan eller inte.

… Men bokstäverna kommer först. (Lärare 3)

Samtidigt förstår lärare 3 att kartläggning litteracitet ska genomföras och användas men det passar mest för ordinarieklassens lärare som tar emot de nyanlända eleverna.

Enligt lärare 4 är det en utmaning att anpassa undervisning efter varje elevs behov. Läraren är medveten att hen ska använda kartläggning litteracitet för planering av undervisningen.

Jag tänker ofta hur jag kan anpassa resultat. Vad är det som egentligen står i kartläggningen litteracitet? De kartläggningarna som jag har läst ser ganska lika ut.

…kan eller kan inte läsa på, mellan och bortom raderna. … Läser med flyt eller håller på med avkodningen. … Har läs och skrivvanor eller har inte dessa … Det bör göras någon sort av uppdelning av all information som kommer fram. (Lärare 4)

Lärare 4 upplever att hen saknar erfarenhet, men samtidigt tycker hen att pedagogisk personal på skolan är vänliga och hjälper till. Lärare 4 försöker organisera undervisningen så att det finns studiehandledare i klassen när det ska förklaras nya begrepp. Läraren anser att det är viktigt att veta om eleven har läsvanor. Det gör det lättare att läsa böcker om boken handlar om något ämne som eleven tycker om och är intresserad av.

Att klara läsning är viktigt för varje elev i min klass. Hur läste de i hemlandet?

…Själv?... lärare i klasen eller föräldrar hemma … De läste kanske bara hemma.

(Lärare 4)

Vidare tycker lärare 4 att information om skrivande eller läskunnighet på ett annat språk, till exempel engelska, kan ge en viktig information om elevens grunder i ämnet. En annan sak som lärare 4 lyfter upp är hur lärare har undervisat i elevens hemland.

Vilket system har de haft? Vi arbetar till exempel mycket med datorer och eleverna är vana vid det. Jag behöver veta om den eleven kan arbeta med digitala verktyg för att planera lektionen. Vidare skriver jag mycket på tavlan … vi diskuterar mycket.

(Lärare 4)

Lärare 4 efterfrågar kompetensutveckling för dem som arbetar med nyanlända elever och bland annat är det viktigt för hen hur man använder kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk och även kartläggning Steg 3 för att planera undervisning i samtliga ämnen.

6.3.1 Analys

Frågorna som har ställts till fyra lärare på två olika skolor om tillämpningen av kartläggningens litteracitet visar att de slutsatser som skolinspektionen gör i sin utredning (2014) fortfarande är aktuella. Enligt (a.a.) ska skolan så snabbt som möjligt tar reda på elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper, samt anpassa undervisningen efter det. Skola 1 och skola 2 har ansatser till detta men kartläggningarna används inte för att planera, genomföra och anpassa undervisningen efter nyanlända elevers skiftande behov. Ordinarieklassens lärare anser att

33 ansvaret ligger på förberedelseklassens lärare eftersom eleverna börjar där. Handledaren från skola 2 som har omvårdnadsutbildning och genomför kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk samt undervisar i svenska som andraspråk anser att kartläggningen som görs inte är till stor hjälp till hens uppgift att lära eleven den svenska alfabetet och att läsa. Det syns tydligt att en del lärare fortfarande inte förstår vikten av kartläggning, varför den behövs, samt hur den ska användas. Här kan poängteras att lärare som planerar undervisning efter kartläggningen har möjlighet att koncentrera sig på och lyfta upp de styrkor som eleven har. Enligt Uddlings (2013) bör styrkor och förmågor som eleven visar under kartläggningen lyftas fram under undervisningstillfällen för att höja elevens motivation och prestation i klassen samt stärka elevens självkänsla och självförtroende. Cummins (2017) menar att elevers modersmål ska accepteras samt att lärare ska värdesätta elevers förmåga på första språket. Vidare menar författaren att detta kan vara en avgörande faktor för nyanlända och flerspråkiga elever att lyckas i den svenska skolan och tvärtemot lärares uppfattning om elever som ofullständiga inlärare och att det påverkar elevernas självtillit.

Olofsson och Sjöqvist (2013) menar att pedagogisk kartläggning som en integrerad del av undervisningen hjälper läraren att arbeta med elevens utvecklingsområden. Det är naturligt att kartläggaren som genomför kartläggning behöver stödja undervisande personal, förklara kartläggningens resultat och hur information som kommit fram från eleven analyserades. Det är bara skola 1 som har en kartläggare som förstår vad kartläggningen handlar om. Det är svårt att ställa krav på personal i skola 2 att använda kartläggning och individanpassa planering av undervisningen eftersom kartläggaren inte själv anser att kartläggningen är till stor nytta.

Information som kommer från skola 1 och skola 2 om kartläggningens betydelse stämmer överens med Bouakaz och Bunars (2015) forskning där författarna konstaterar att det finns osäkerhet hos rektorer och undervisande lärare om nödvändigheten att kartlägga nyanlända elever. Även Sandell Ring (2015) konstaterar att skolpersonalen ofta ser kartläggningen som ett problem och inte som en resurs i undervisningen.

Bouakaz och Bunar (2015) reflekterar över vad det är som läggas in i begreppet kunskap. De anser att kunskap är mer än sådant som eleven har lärt sig genom tidigare undervisning, då det också handlar om de erfarenheter som har format elevens läridentitet, till exempel de rutiner och strategier för kunskapsinhämtning och inlärning som eleverna utvecklat i sin tidigare skola i hemlandet. Det är bara en lärare av fyra i denna undersökning, som poängterar vikten av information om de rutiner och strategier för kunskapsinhämtning och inlärning som eleven hade i hemlandet. De resterande tre lärarna är intresserade mest av vilka ämnen eleven har studerat i sin tidigare skola. Lärare 1 som undervisar i förberedelseklassen anser att hens huvuduppgift är att lära eleverna att läsa. Om det bara är det som är syftet med förberedelseklassen finns det risk att eleverna får en bristfällig undervisning som enbart utgår från isolerad färdighetsträning i svenska (Bunar, 2010). Även Bouakazs och Bunars (2015) beskriver att kartläggningen för nyanlända elever inte bara bör visa de kunskaper som eleverna har fått i ett undervisningssammanhang utan den bör också nämna de erfarenheter som har format elevers

”läridentitet”. Enligt Sandel Ring (2015) spelar det en avgörande roll på vilket sätt, inom vilket sociokulturellt sammanhang, som eleverna har inhämtat sina kunskaper samt vilka erfarenheter de har från olika skolsystem.

Skolledares och lärares kompetens och kunskaper i arbetet med nyanlända och flerspråkiga elever är, enligt Bunar (2001) avgörande för hur verksamheten ska fungera.

Samtliga lärare som deltog i undersökningen ser vinsten i den kompetensutveckling som kommer ur samtliga kartläggningsformer samt deras övriga betydelse och användning.

Ansvarig för nyanländas lärande på skolan, enligt Bunar (2010) är inte enbart undervisande lärare utan även skolans rektor.

34