Vad uttrycker respondenterna kring organiseringen av ovannämnda kartläggning?

Skola 1

Samordnaren för nyanlända barn och elever träffar nyanlända familjer, som har barn i grundskoleålder, så fort familjen kommer till kommunen. Ett mottagningssamtal genomförs med familjen och kartläggning Steg 1 för nyanlända elever, som handlar om elevens skolbakgrund och ämneskompetens, genomförs också av samordnaren. Vidare skickas personliga uppgifter om eleven samt resultat av kartläggning Steg 1 till respektive skola. Senast två månader efter mottagningssamtalet med samordnaren för nyanlända barn och elever genomförs kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk.

Ibland kan det dröja längre tid än två månader.

22 Det är svårt att hinna med allt. Jag har ingen som kan hjälpa mig… Om det kommer

många elever på en gång kan det bildas kö. ….Kartläggning steg 1 gör jag alltid direkt men steg 2 litteracitet kan dröja upp till ett halvt år , ibland upp till ett år på grund av att det är svårt att hitta tolkar till en del språk. (Samordnare för nyanlända)

Enligt samordnaren sker överlämning till skolorna på olika sätt. På skolan, som här undersöks, sker överlämning av resultat av kartläggning Steg 1 oftast via internposten. Enligt samordnaren är det ofta svårt att hitta någon gemensam tid för när samordnare, rektor och förberedelseklassens lärare kan träffas för att gå igenom den nya nyanlände eleven som ska påbörja sin skolgång på denna skola. Vidare menar samordnaren att skolan ska erbjuda plats för den nya eleven senast tio dagar efter mottagningssamtalet och det sätter press på hela skolorganisationen.

Muntlig överlämning är viktig och jag förstår det, men jag får inte bestämma över skolans rektor. Nyanlända elever kan väl inte sitta hemma och vänta med att börja skola till de inblandade kan hitta tid för ett samarbete… Det är stressigt för alla, det vet jag, fast ändå… (Samordnare för nyanlända)

Samordnaren tycker att det är svårt att hitta kompetent flerspråkig personal som kan hjälpa till och tolka vid kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk.

Om det inte handlar om arabiska, vet jag inte ibland hur jag ska lösa det. … Det är så dyrt att beställa tolk. Jag behöver ofta tolk på plats för att kartlägga. … Besparingar gör att det blir telefontolk. Det är inte den bästa lösningen. Svårt att arbeta. (Samordnare för nyanlända)

Enligt samordnaren finns det lokala skolplaner att ta emot nyanlända elever på varje skola i kommunen. Dessa planer skiljer sig delvis åt och samordnaren har inte en bra koll vilka rutiner explicit varje skola i kommunen har.

Det är inte mitt ansvar. Ansvarig är rektor. Jag kartlägger bara. (Samordnare för nyanlända)

Enligt samordnaren, får nyanlända elever tillhörighet till två klasser samtidigt:

förberedelseklass och sin ordinarieklass. Vidare berättar samordnaren att hen sällan får frågor om kartläggningar Steg 1 och Steg 2 varken från skolans rektor eller undervisande personal.

På grund av att de inte undrar om något och jag kan inte alltid presentera kartläggningarna muntligt, vet jag inte om de gör sig bekanta med innehållet. Det uppmärksammas inte om kartläggningen steg 2 dröjer längre tid än två månader. Jag upplever att skolan har ingen koll. (Samordnare för nyanlända)

Enligt Rektor 1 finns det över 50 % nyanlända elever på lågstadiet. Rektorn upplever att det är för många nyanlända på denna skola.

Ibland tycker jag att det ska vara bra med jämn fördelning av nyanlända mellan skolorna. I skolans område bor väldigt många flyktingar och deras barn hamnar hos oss. (Rektor 1)

Vidare fortsätter rektor 1 att det finns en lokal skolplan där det framgår hur man tar emot och integrerar nyanlända elever på skolan. Enligt planen måste skolan erbjuda skolplats så fort som möjligt men senast tio dagar efter inskrivningssamtalet. Innan eleven börjar på skolan sker överlämning av kartläggning Steg 1. Det görs muntligt i mån av tid, men det kan också ske

23 digitalt och då får skolan överlämning via e-post eller via internposten. I detta fall får rektor 1 all information och vidarebefordrar den till behörig personal.

Eleverna placeras i sina ordinarie klasser när de börjar skolan. I sina ordinarie klasser har de undervisning i idrott, bild, slöjd och musik. Resterande ämnen har eleverna i förberedelseklassen. Rektor 1 kan inte berätta så mycket om tolkar som används vid inskrivningssamtal på skolan. Då är det förberedelseklassens lärare eller ordinarieklassens lärare som genomför inskrivningssamtal av nyanlända elever på skolan och de tar också hand om tolkar.

Rektor 1 lyfter upp frågan om studiehandledning och modersmålsundervisning för nyanlända och flerspråkiga elever. Enligt rektorn är det svårt att hitta rätt personer med bra språkkunskaper i båda språken för att nå upp till tillräcklig nivå för att kunna ge studiehandledning. En del klasser har studiehandledare som är kopplade till klasser.

Kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk görs av samordnaren, enligt rektor. I de flesta fall görs litteracitet under en period av två månader.

Överlämning av kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk sker muntligt i mån av tid eller den skickas digitalt eller med internposten. Rektorn som får litteracitet skickar kartläggningen vidare till berörda lärare.

Det är lärarnas ansvar att kontakta samordnare för nyanlända om dessa har frågor kring kartläggningar både steg 1 och kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk. Lärarna ska använda gatläggning Steg 1 och kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk för att planera undervisning i svenska som andraspråk för nyanlända elever.

Lärare 1 jobbar i förberedelseklassen och kartläggning Steg 1 får hen från rektor 1. Enligt läraren finns det en lokal plan på skolan men hen är inte bekant med innehållet. Läraren får kartläggning Steg 1 och personliga uppgifter på den nyanlända eleven som ska börja skolan och kallar eleven och familjen till inskrivningssamtal. Läraren 1 har arabiska som modersmål och de flesta elever som kommer till denna skola talar också arabiska.

Skolan sparar på tolkar. [hen skrattar] (Lärare1)

Om den nyanlända eleven har ett annat modersmål än arabiska, försöker hen använda engelska eller hitta vänner till familjen som talar familjens modersmål.

Det är svåra tider på skolan. Vi behöver spara. Jag är inte säker vi kan boka tolkar.

… I så fall bara telefontolk… (Lärare 1)

Enligt Lärare 1 får hen tillgång till kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk vid senare tillfällen. Oftast inträffar att rektor 1 skickar litteracitet med internposten. Enligt Lärare 1 har hen ibland frågor om kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk. I detta fall kontaktar hen samordnaren som kommer till skolan och hjälper till med att ”tolka” kartläggningens resultat i mån av tid.

Det händer ibland att hen kontaktar de övriga lärarna på skolan för att få hjälp.

Lärare 2 får kartläggning Steg 1 och kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk från rektor 1. Hen tycker att det fungerar bra. Hen läser igenom samtliga kartläggningar. Hen träffar inte så ofta samordnare för nyanlända som genomför dessa kartläggningar, men lärare 2 anser att det inte behövs heller.

24 Jag får läsa och fördjupa mig i ämnet… Klart skulle det vara en stor fördel om

överlämning sker muntligt och jag kan ställa frågor… det kan också fungera som vi har nu. (Lärare 2)

Enligt lärare 2 kommer kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk sällan i tid. Vidare fortsätter hen att

… kartläggning steg 1 och steg 2 ska ligga till grund för årskursplacering. Det är först efter att rektor fördjupar sig i samtliga kartläggningar som eleven ska placeras i årskurs eller undervisningsgrupp. Det är inte så hos oss, Eleverna placeras i klasser alltid efter sin ålder. Så kartläggningarna spelar egentligen inte så stor roll för placering. (Lärare 2)

Skola 2

Enligt rektor 2 skrivs nyanlända in och börjar grundskola så fort det går och kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk görs när eleverna börjar sin skolgång. Eleverna placeras direkt i sina ordinarieklasser. Samtliga nyanlända börjar på respektive grundskola enligt närhetsprincipen. Skola 2 har kring 20% nyanlända elever i sina klasser.

Enligt rektor 2 finns det regler på skolan vad gäller nyanlända och samtliga lärare har kännedom om dem. Vid inskrivningssamtalet deltar lärare 3 samt blivande klassens mentor. Om det behövs bokar rektorn tolk men på grund av att lärare 3 behärskar språk som majoriteten av nyanlända på denna skola har, bokas tolk väldigt sällan. Lärare 3 har dubbla uppgifter vid inskrivningssamtalet, tolk och ansvarig för kartläggning. Kartläggning steg 1 görs direkt vid det första inskrivningssamtalet. Några dagar efter börjar eleven i sin ordinarie klass.

…det är alltid bra att ha flera möjligheter att välja mellan. Men vi har ingen förberedelseklass. Man kan säga att det saknas underlag för förberedelseklass och på grund av det har det blivit direktplacering en enda alternativ…(Rektor 2)

Det är lärare 3 som är ansvarig för kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk. Det görs inom två månaders period efter att eleven har börjat på vår skola.

Kartläggning …steg 1 och 2 är en mycket omfattande insats som i sin tur kräver tid, kompetens och inte minst erfarenhet. Det tar tid att skaffa uppfattning över vad eleverna egentligen kan. ( Lärare 3)

Vidare påpekar rektor 2 att

… jag har lärt mig inom åren att aldrig hamna i det läget att vi gör annorlunda med de flerspråkiga och nyanlända. Det är skolans utgångspunkt och det är mitt motto.

Om någon lärare undrar hur hen ska lösa något problem eller situation med nyanlända elever ställer jag tillbaka frågan…. om vad du skulle göra om det är en svensk elev. (Rektor2)

Rektor 2 menar att samtliga undervisande lärare som arbetar med nyanlända elever bör känna till de skolrutiner som gäller nyanlända elever på skolan. På grund av att det inte finns klasser som inte har några nyanlända eller flerspråkiga elever, skulle alla klassers mentorer gå

igenom inskrivning av nyanlända elever på skolan och på detta sätt känna till regler samt kartläggning Steg1 och 2 och bland annat litteracitetsdelen. Rektor 2 påpekar att det är ett krav från skolverket och det står i Skollagen att kartläggningarna ska genomföras och

användas. Enligt rektor 2 fungerar det ganska smidigt med överlämningen av kartläggningen

25 av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk, på grund av att lärare 3 som genomför kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk arbetar på samma skola.

Det fungerar bra … Hen [lärare 3] är på plats och kan hjälpa de övriga lärare som har frågor om kartläggning steg 2, om behovet uppstår. (Rektor 1)

Lärare 3 och lärare 4 känner inte till regler som finns på skolan vad gäller nyanlända elever.

Vad menas med reglerna? Några skriftliga rutiner om hur vi ska ta emot nyanlända och integrera dem? Jag har aldrig hört om sådana. Eventuellt finns det gemensamma bestämmelserna för hela kommunen, men jag har inte hört något. (Lärare 3).

Lärare 3 kan berätta om proceduren hur skolan skriver in nyanlända elever och senare gör kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk. Hen deltar i samtliga inskrivningar. Både lärare 3 och lärare 4 tycker att det ibland blir fel med årskursplacering av nyanlända elever.

Både kartläggning steg 2 och kartläggning steg 1 är viktiga för årskursplaceringen av nyanlända elever. De ligger i grunden…. Vi har ju tvärtemot. Först placeras eleverna och sedan börjar klasens mentor fundera om denna elev ska verkligen gå denna årskurs. (Lärare 3)

Lärare 4 tycker att hen inte har några problem med att litteracitetsdelen kommer två månader efter att eleven börjar i hens klass.

Det är bättre att de [nya elever] är i skolan … än sittande hemma. (Lärare 4)

Enligt lärare finns alltid möjlighet för en överlämning när lärare 3 och lärare 4 kan sitta tillsammans och gå genom kartläggningsresultat. Enligt lärare 3 som genomför samtliga kartläggningar händer det att klassens mentor inte har möjlighet för en muntlig överlämning och i detta fall kopierar lärare 3 litteracitetsdelens resultat och lämnar över till klassens mentor.

Vidare konstaterar lärare 3 att det inte så ofta händer att hon får frågor vare sig från skolans rektor eller från övriga lärare om kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk.

Jag gör mitt jobb. Om de är intresserade att veta mer eller de behöver hjälp att tolka resultat ….De vet var jag finns [skrattar]. (Lärare 3)

6.1.1 Analys

Intervju med respondenterna visar att mottagandet av nyanlända elever och deras inskrivning på skolorna genomförs på olika sätt. Kommunen som skola 1 hör till har en samordnare för nyanlända som tar emot nyanlända familjer och genomför kartläggning Steg 1 och senare kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk.

Samordnaren är behörig lärare i svenska som andraspråk och matematik. Skola 2 har en studiehandledare som är anställd på respektive skola och genomför kartläggning Steg 1 och 2 bland annat litteracitetsdelen.

Skolverket (2016a) lyfter fram att det är av stor betydelse att kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk genomförs av en behörig lärare med ämneskunskaper, eftersom det ger bättre förutsättningar för adekvata bedömningar. På samma spår är Wadensjö och Chrystal (2019) som påpekar att personen som ska leda kartläggningssamtal ska ha kompetens och kunskaper liknande dem som lärare i svenska som andraspråk har. Om kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras

26 starkaste språk genomförs på respektive skola ligger ansvar för genomförande på skolans rektor. Rektor 2 är, i detta fall, väl medveten om att kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk genomförs enbart av en studiehandledare med utbildning inom omvårdnad. Bunar (2010) och Skolinspektionen (2009, 2014) påpekar att undervisningen till nyanlända är undermålig delvis på grund av det stora antalet nyanlända elever som kommit till landet under de senaste åren, delvis på grund av lärares kompetensnivå och nivån på deras undervisningskicklighet. Skola 1 har en behörig kartläggare men det är svårt och kostsamt att hitta en auktoriserad tolk eller annan person som ger språkligt stöd, vilket enligt Skolverket (2016a) är en viktig faktor.

Vidare fortsätter (a.a.) att rektor ansvarar för att lärare och övrig skolpersonal känner till och följer rutinerna för kartläggningen av nyanlända elever. Detta följs i Skola 1, där finns en lokal plan och respondenterna har kännedom om den men det är tvärtemot i Skola 2, där det bara är rektor 2 som känner till reglerna som finns på skolan men inte hens personal.

Skolinspektionen (2017) påpekar att det finns nackdelar med att kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk görs av personal som inte kopplad till elevernas fortsatta utbildning. Det kan uppstå osäkerhet när informationen som framkommer i