Slutsatser och förslag till fortsatt forskning

I denna uppsats har undersökts förberedelseklassens och sva–lärares och rektorers uppfattningar om kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk.

Undersökningsresultaten tyder bland annat på att inte alla tillfrågade lärare har kunskap om kartläggningens betydelse och innehåll och att några av de tillfrågade lärarna anger att de inte förstår vikten av att kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk används i planeringen av undervisningen samt används inte kartläggningen för att genomföra och anpassa undervisningen efter nyanlända elevers skiftande behov. Resultaten styrker tidigare forskningsresultat där en av slutsatserna från forskarna är att den viktigaste framtida utmaningen är att eliminera brister i individanpassad undervisning för nyanlända och flerspråkiga.

En framtida studie som undersöker vilka åtgärder som skulle behövas för att eliminera dessa brister skulle vara av stort värde, samt också att undersöka i vilken omfattning som kartläggning Steg 3 på skolorna genomförs.

45

Referenser

Alexandersson, U. (2009). Stödjande rum. Om elever i en inkluderande verksamhet.

Göteborg: Göteborgs universitet.

Axelsson, M. (2004). Skolframgång och tvåspråkig utbildning. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund:

Studentlitteratur. s. 503 – 537.

Axelsson, M. (2015). Nyanländas möte med skolans ämnen i ett språkdidaktiskt perspektiv. I:

Bunar, N. (red.). Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur &

Kultur. s. 81–138.

Bergendorf, I. (2014). Nyanlända i Sverige. I: Kästen-Ebeling, G. & Otterup, T. (red.). En bra början - mottagande och introduktion av nyanlända elever. Lund: Studentlitteratur.

Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2018). Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. Lund: Studentlitteratur.

Bouakaz, L. & Bunar, N. (2015). Diagnos: Nyanländ I: Bunar, N. (red.). Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur. s. 263–290.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Bunar, N. (2001). Skolan mitt i förorten: fyra studier om skola, segregation, integration och multikulturalism. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposium.

Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Vetenskapsrådets rapportserie 6:2010.

Bunar, N. (2012). Skolan och staden. Forskningsperspektiv på integration och skolrelaterade klyftor i den moderna staden. Malmö: Kommission för ett socialt hållbart Malmö.

https://docplayer.se/13118035-Skolan-och-staden-forskningsperspektiv-pa-integration-och-skolrelaterade-klyftor-i-den-moderna-staden-nihad-bunar.html. Hämtad 20.12.08

Bunar, N. (2015). Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur och Kultur.

Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid.

Stockholm: Natur & Kultur.

Elmeroth, E. (2018). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Gronmo, S. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Bergen: Fagbokforlaget.

Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling – barns livsvärldar. Lund:

Studentlitteratur.

Hyltenstam, K. (1996). Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Hyltenstam, K. & Tuomela, V. (1996). Hemspråksundervisningen. I: Hyltenstam, K. (red.).

Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige. Lund:

Studentlitteratur. s 9-110.

Håkansson, G. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända. Metoder, reflektioner och erfarenheter.

Stockholm: Natur & Kultur.

46 Krumsvik, R.J. (2013). Forskning design och kvalitativ metod. Bergen: Fagbokforlaget.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Kästen-Ebeling, G. (2014). Perspektiv. I: Kästen-Ebeling, G. & Otterup, T. (red.). En bra början - mottagande och introduktion av nyanlända elever. Lund: Studentlitteratur.

Lahdenperä, P. (2002). Skolsvårigheter med elever med invandrarbakgrund. I: Källstigen, G.

& Ohlin, C. (red.). Mötesplats: Sverige. Funktionshinder och kulturmöte. Uddevalla: Trialog Media.

Lahdenperä, P. (2006). From a monocultural to an intercultural approach in education. I:

Talib, M.-T. (red). Diversity – a challenge for education. Finland, Finnish Educational Research Association.

Lahdenperä, P. (2010). Mångfald som interkulturell utmaning. I: Lahdenperä, P. & Lorentz, H. (red.). Möten i mångfaldens skola. Interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. Lund: Studentlitteratur. s. 15-39.

Lahdenperä, P. (2015). Skolledarskap i mångfald. Lund: Studentlitteratur.

Larsen, A.K. (2018). Metod helt enkelt. Malmö:Gleerups.

Lilliedahl, J. & Ehrlin, A. (2016). Kartläggning och inkludering av nyanlända elevers

kunskaper. I: Lahdenperä, P. & Sundgren, E. (red.). Skolans möte med nyanlända. Stockholm:

Liber. s. 49–63.

Lindberg, I. (2002). Myter om tvåspråkighet. Språkvård, 4.

Lindberg, I. (2009). I det nya mångspråkiga Sverige. Utbildning & Demokrati, 2009: 18:2, s.

9–37.

Lindstedt, I. (2019). Forskningens hantverk. Lund: Studentlitteratur.

Migrationsverket (2016). Begränsade möjligheter att få uppehållstillstånd i Sverige.

Tillgänglig på http://www.migrationsverket.se

Månsson, N. (2016). Kommunala strävanden för nyanlända elevers vägar in i skolan. I:

Lahdenperä, P. & Sundgren, E. (red.). Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber. s. 29–

47.

Olofsson, M. & Sjöqvist, L. (2013). Bedömning i svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, K.

& Lindberg, I. (red.). Svenska som andraspråk- i forskning, undervisning och samhälle. Lund:

Studentlitteratur.

Runfors, A. (2010). Mångfald, motsägelser och marginaliseringar: en studie av hur invandrarskap formas i skolan. Stockholm: Norstedts.

SFS 2011:185. Skolförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Sheikhi, K. & Ucar, T. (2017). Studiehandledning på modersmål. I: Lahdenperä, P. &

Sundgren, E. (red.). Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet.

Stockholm: Liber. s. 49-69.

Sjögren, A. (1996). En "bra" svenska? Om språk, kultur och makt. En antologi inom projektet. Botkyrka: Mångkulturellt Centum.

Skolinspektionen (2009). Utbildning för nyanlända elever – rätten till en god utbildning i en trygg miljö. Skolinspektionens rapport 2009:3. Stockholm: Skolinspektionen.

47 Skolinspektionen (2014). Utbildning för nyanlända elever. Skolinspektionens rapport 2014:3.

Stockholm: Skolinspektionen.

Skolinspektionen (2017). Skolhuvudmännens mottagande av nyanlända elever i grundskolan.

Utbildning så fort som möjligt. Kvalitetsgranskning 2017. Stockholm: Skolinspektionen.

Skollagen 2010:800. Svensk författningssamling (SFS) I Skollagen (2010).

http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/, hämtad 20.12.13.

Skolverket (2002). Flera språk – fler möjligheter. Regeringsuppdrag. Dnr 2001–01:2751.

Skolverket (2008). Med annat modersmål – elever i grundskolan och skolans verksamhet.

Rapport 321. Regeringsuppdrag. Dnr 2008–08:1061.

Skolverket (2009). Att bana väg för nyanländas lärande – mottagande och skolgång.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011a). Kunskapsbedömning i skolan. Praxis, begrepp, problem och möjligheter.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011b). Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2016a). Utbildning för nyanlända elever. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2016b). Kartläggningsmaterial av nyanlända elevers kunskaper.

Lärarhandledning. Litteracitet. Steg 2.

https://bp.skolverket.se/delegate/download/view?testGuid=60BC5D309CE840D09FC1F96E50FB6A4 F&documentGuid=8CA0B6AF8962476E8871021 hämtad 20.12.01

Skolverket (2018). Greppa flerspråkigheten – en resurs i lärande och undervisning.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2019). Forskningsbaserat arbetssätt. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskningsbaserat-arbetssatt , hämtad 20.12.13.

SOU 2019:18 (2019). För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering – modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål.

Spetz, J. (2014). Debatterad och marginaliserad. Perspektiv på modersmålsundervisningen.

Rapporter från Språkrådet 6.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1170674/FULLTEXT01.pdf, hämtad 20 12 13.

Starrin, B. (1991). Från upptäckt till presentation. Lund: Studentlitteratur.

Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur.

Stukat, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur.

Sundgren, E. (2017). Flerspråkighet – föreställningar och attityder. I: Lahdenperä, P. &

Sundgren, E. (red.). Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet.

Stockholm: Liber. s. 49-69.

48 Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Thagaard, T. (2013). Systematikk og innlevelse. En innforing i kvalitativ metode. Bergen:

Fagbokforlaget.

Trondman, M. (2016). Mot ett förklarande narrativ om skolkultur för skolframgång. I: Lund, A. & Lund, S. (red.). Skolframgång i det mångkulturella samhället. Lund: Studentlitteratur.

Uddling, J. (2013). Direktintegrerade elevers möjligheter till lärande i ämnesundervisningen.

Magisteruppsats i svenska som andraspråk. Stockholm: Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet.

https://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.167105.1392624939!/menu/standard/file/Jenny_Uddling.p df, hämtad 20.12.13

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotskiij, L. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Williams, P., Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Barns samlärande – en forskningsöversikt. Stockholm: Liber.

.

49