Motargument 4: Inget behov av revisor för att ägaren själv har ekonomisk kunskap

Det fjärde och sista motargumentet grundar sig i respondenternas egna kunskap inom ekonomi. Företagen anser att den kunskap som finns inom företaget är tillräcklig för att kunna bedriva den ekonomiska verksamheten utan en revisor. Företag B lyfte upp detta och beskrev att den anlitade redovisningskonsulten och hens egna kunskap var tillräcklig, enligt följande: ” […] jag har jobbat några år med redovisning så jag har lite koll, det känns väl som att man är två stycken som granskar och håller lite koll att det går rätt till och sådär.” (Företag B, Intervju 3). Med andra ord menar företag B att kunskapen inom företaget är en tillräcklig grund för att känna sig säkra på att redovisningen är korrekt enligt lagar och regler. Även företag E nämnde detta och beskrev en trygghet i att själv få sköta den löpande bokföringen men också att få den granskad av en redovisningsbyrå när hen yttrar sig enligt kommande citat:

[…] Men som sagt att jag har ju en bokföringsbyrå som går igenom min, i och med att jag bokför allting själv under hela året då, jag har en bokföringsbyrå som gör bokslutet åt mig, jag skulle kunna göra det själv också, men det känns ju bra ändå att jag filar över allting till dem och de tittar på det och att det är korrekt. För hur det än är så när det gäller bokföring så ändras ju lagar jättesnabbt och det är ju ingenting som jag håller mig uppdaterad i och utan det gör ju dem på ett helt annat sätt i och med att dem jobbar med det. Och då är det ju lite tryggt […]

(Företag E, Intervju 6)

Utdraget från intervjun med företag E verifierar det faktum att även om det finns kunskap om hur man bokför, så genererar det en trygghet hos företaget att låta redovisningen dubbelkollas av en redovisningsbyrå. Däremot känner hen inte behovet av att bli reviderad då hen känner att sin egen kunskap räcker. Det baseras bland annat på hens kontrollbehov att följa lagar och regler på egen hand: ”Och det är väl mitt stora plus i det här att jag gör min egna bokföring själv för att jag vågar inte göra fel, utan det ska gå rätt till enligt de lagar och regler” (Företag

48

E, Intervju 6). Det beskrivs således som att företagare som besitter egen kunskap om ekonomi inte upplever ett behov av revisor eftersom denne litar på sitt omdöme att göra rätt enligt gällande regelverk inom redovisningen. När företag F tillfrågas om det kan vara till nytta för små aktiebolag att ha revisor svarar hen att det kan vara det i vissa fall, när företaget bara uppfyller ett av de tre kraven som måste vara uppfyllda exempelvis (se avsnitt 1.1). Hen säger:

Om det är två anställda så kanske det bara är balansomslutningskravet som man når upp till, och då tycker jag ändå att det skulle finnas en funktion för det, och det ger ju lite legitimitet också så om det är någonting som man tycker [är viktigt] eller att det är någon intressent som tycker att det är viktigt så skulle ju det vara en rimlig anledning till det [val att ha revisor].

(Företag F, Intervju 7)

Med andra ord kan en revisor göra företaget mer legitimt och även vara till nytta för företag som har fler än en anställd. När hen sedan fick frågan om hen hade någon extern part anställd för hjälp med ekonomin svarade hen: ”Nej jag känner att jag kan det själv” (Företag F, Intervju 7). Att tillägga om företag F:s bakgrund är att ägaren besitter en ekonomisk utbildning på universitetsnivå (se Bilaga 3). Därmed är det rimligtvis så att företaget inte känner behov av ekonomisk hjälp med varken redovisning eller revision.

Argumentet att företaget inte känner ett behov av en revisor på grund av den egna kunskapen kan kopplas till företagslogiken och enligt Thornton (2002) uppstår kontroll i företaget via centrala administrativa uppgifter. Det kan på så sätt tolkas som att företaget anser sig uppnå kontroll genom att själva utföra det administrativa arbetet. Vidare inom företagslogiken sker den huvudsakliga investeringen i företaget vilket kan motivera att de prioriterar att inneha humankapital som en resurs. Genom en investering i kunnig personal kan de både ha kontroll genom att själva styra de administrativa uppgifterna och på så vis även minimera kostnaderna för företagen. Argumentet att kunskapen inom företagen är tillräcklig kan dock även förstås av yrkeslogiken och dess kännetecken med synen att individer är det som skapar ett

värdesystem inom företagen och avgör vad företagen uppfattar som intressanta (Thornton 2002). Kulturen inom företagen bidrar till att skapa vinst och en revisor är inte nödvändig i små aktiebolag med mindre omsättning om kunskapen är tillräcklig för att leda företaget till vinst. Enligt Thornton (2002) benämns även humankapital och kunnig personal som något

49

som bringar legitimitet till företagen, varav att motargumentet även kan förklaras av yrkeslogiken ur den aspekten.

Eftersom Suddaby et al. (2017) menar att legitimitet bildas av uppfattningar som skapar ett omdöme, kan det anses att företagen själva har bildat ett omdöme att deras kunskap är tillräcklig och därmed legitim. Det vill säga att företag som argumenterar för att en revisor blir överflödig baserat på att deras egen kunskap känns tillräcklig, har uppfattningen om att företagen redan är legitima. I enlighet med Suchmans (1995) kognitiva synsätt betraktas det som att företagen anser att de redan är självklara för den ekonomiska rollen som ska fyllas, eftersom de redan är accepterade av sig själva i den bemärkelsen att de tycker sig klara av att axla rollen.

Sammanfattningsvis innebär motargument 4: inget behov av revisor för att ägaren själv har ekonomisk kunskap, att en revisor inte upplevs behövas för att ekonomisk kunskap redan finns inom företaget, antingen på en självlärd nivå, gymnasienivå eller universitetsnivå, då företagen redan anser sig legitima ur den aspekten.