Emil Plisch
Statsvetare och forskningsassistent på Mångkulturellt centrum, Botkyrka
Idag lever vi i ett mångkulturellt samhälle där
den tidigare dominerande enfalden har förbytts i en mångfald av människor med en mängd olika kunskaper, erfarenheter, levnadsöden och perspektiv. Nästan var femte svensk är idag född utanför Sverige eller har minst en förälder som är det och denna andel kommer att fortsätta att öka inom en överskådlig framtid. Mångfalden i samhället utgörs inte bara av människor med olika etnisk eller kulturell bakgrund utan även av kön, ålder, utbildningsnivå, religiös och sexu- ell tillhörighet, funktionshinder och geografisk hemvist.
Påverkar dessa olika förutsättningar män- niskors syn på naturen och uppfattning om naturvård och miljöarbete och vilka eventuella skillnader finns det i så fall mellan olika indivi- der och grupper i det svenska samhället när det gäller just detta? Det är en av de frågeställningar som har legat till grund för den kunskapssam- manställning om social och kulturell mångfald
och miljöarbete som Mångkulturellt centrum i Botkyrka har genomfört på uppdrag av Na- turvårdsverket och som jag har varit ansvarig för. Syftet har varit att sammanställa befintlig kunskap och göra en översikt över det aktuella forskningsläget inom området samt undersöka vilka olika lokala och regionala projekt om bland annat natur och integration som finns i Sverige. De tre områden som jag särskilt har fokuserat på är friluftsliv, avfall och hållbar konsumtion.
Den sammanställning som jag har gjort
visar att det finns relativt lite forskning kring dessa frågeställningar såväl i Sverige som in- ternationellt. Forskningen om natur, miljö och friluftsliv i allmänhet är dock i regel mycket omfattande men inkluderar sällan frågor kopp- lade specifikt till social och kulturell mångfald och integration. De studier, rapporter och ut- värderingar som finns tillgängliga inom detta område har ofta gjorts av bland annat natur-
skyddsorganisationer och föreningar, kom- munala miljöförvaltningar med flera, som har velat utvärdera sina egna lokala satsningar och projekt. Däremot saknas det en samlad över- sikt inom det aktuella området som kan ge oss en helhetsbild av vilka modeller, metoder och analysverktyg som är framgångsrika inte bara utifrån en lokal kontext, utan som även skulle kunna fungera på ett regionalt, nationellt eller internationellt plan. Det finns dock viss forsk- ning genomförd inom det aktuella området, särskilt inom friluftslivsforskningen, som bland annat har uppmärksammat faktorerna etnicitet och genus. Studier genomförda i bland annat usa och Kanada visar att minoritetsgrupper i mindre utsträckning än majoritetsbefolkningen deltar i friluftslivsaktiviteter.
De svenska forskarna Emmelin, Fredman och Sandell (2005) redogör för tre olika teorier som kan förklara skillnader i rekreationsvanor utifrån människors etniska och kulturella bak- grund. Enligt marginalitetsteorin kan minoritets- grupper uppleva ekonomiska nackdelar genom diskriminering vilket kan innebära att det kan vara svårare att delta i aktiviteter som kräver inköp av utrustning (till exempel skidåkning, cykling, fiske). En annan teori är den så kallade
etnicitetsteorin där skillnader i rekreationsvanor
kan bero på olika subkulturella värderingar. En tredje teori är att minoritetsgrupper upplever
personell eller institutionell diskriminering som kan
hindra deras deltagande i friluftsaktiviteter. När det gäller genus och deltagande i frilufts- aktiviteter visar forskningen på ett svagt sam-
band. Enligt Manning (1999) är de skillnader som finns mellan könen framför allt kopplade till aktiviteter som traditionellt har förknippats med maskulinitet exempelvis jakt, fiske och vildmarksliv. Emmelin, Fredman och Sandell (2005) redogör också för tre typer av hinder för deltagande i friluftslivet som forskningen har identifierat som centrala; intra-personella, inter-
personella samt strukturella. Med intra-personella
hinder avses psykologiska tillstånd som till ex- empel hälsa, stress, oro, självbild, attityder och upplevd erfarenhet. Med inter-personella hinder avses människors sociala kontakter, familj, släk- tingar, vänner och bekanta medan strukturella hinder handlar om hur mycket tid man har att avsätta för olika aktiviteter, fysisk tillgänglighet samt ekonomiska resurser att satsa på frilufts- aktiviteter. Deltagandet i en friluftsaktivitet är alltså, enligt teorin, ett resultat av att man har lyckats övervinna de tre ovanstående hindren.
Etnicitet, genus och ålder kopplade till delta-
gande i natur- och friluftsaktiviteter återfinns även i ett antal studentuppsatser och examens- arbeten på svenska universitet och högskolor.
Lovisa Blomqvist visar i sitt examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (slu) i Al- narp Invandrare i tätortsnära natur – Kvalitativa
intervjuer angående natursyn och nyttjande samt för- slag till åtgärder (2003) att synen på den svenska
naturen hos utrikes födda genomgående är positiv och att många värdesätter möjligheten att kunna nyttja naturen på olika sätt. Många uppgav hälsoaspekten som en av de viktigaste
95
anledningarna till att vistas i naturen samt att skog och mark erbjöd avkoppling och lugn. Flera av de intervjuade efterlyste dock mer informa- tion om vilka regler som gäller för vistelse i skog och mark och vilka rättigheter
och skyldigheter man har när man vistas i naturen. Andra pe- kade på behovet av bättre skylt- ning, guidning och information och broschyrer om till exempel svampsorter och bär på olika språk.
I samband med Blomqvists intervjuer framkom det också
att det var relativt få av de intervjuade som kände till allemansrätten. De vuxna som kände till den hade samtliga genomgått någon form av utbildning inom det svenska utbildnings- väsendet. Bland barnen var kännedomen om allemansrätten dock betydligt större vilket, enligt Blomqvist, kan bero på förskolans och grund- och gymnasieskolans viktiga roll som kunskapsförmedlare om natur och allemansrätt. Det som ibland kan upplevas som problematiskt med denna och liknande studier är att de ofta utgår ifrån att det är den svenska naturen som är normen som man alltid bör utgå ifrån när man gör jämförelser mellan olika kulturers syn på och brukande av naturen. Denna utgångspunkt be- kräftas bland annat av påståenden där man fram- ställer ”svensken” som en naturromantiker som älskar att sitta i naturen och filosofera medan till exempel ”sydlänningen” ofta framställs som en temperamentsfull och livlig person som umgås
med släktingar och vänner och därför inte har tid att vistas i naturen (Blomqvist 2003: 50-51).
Beskrivningen av ”den andre” som någon som med hjälp av naturen ska integreras i sam-
hället och ”lära sig att förstå, respektera och värdesätta” den svenska naturen riskerar, tvär- temot de goda intentionerna, istället att förstärka och cemen- tera ett traditionellt ”vi och dom”-tänkande där ”invandra- re” i alla lägen ses som en utsatt grupp i behov av hjälp. Att dess- utom, som ibland förekommer inom bland annat forskningen, klumpa ihop alla utrikes födda i gruppen ”invandrare” blir pro- blematiskt eftersom vi vet att det inom denna grupp finns allt ifrån analfabeter till professorer med helt olika förutsättningar och behov.
En rad olika projekt har under senare år ge- nomförts runt om i landet med syfte att på olika sätt försöka få fler människor som sällan eller aldrig brukar naturen att börja göra det. Viktiga steg i arbetet med dessa projekt har varit att hitta former för ökad tillgänglighet och delak- tighet till närnatur och friluftsliv, att ”avdrama- tisera” vistelser i naturen genom bland annat bättre information om rättigheter, skyldigheter och möjligheter, att diskutera frågor om trygg- het och säkerhet etc. samt att arbeta med barn och ungdomar och deras syn på och uppfattning om natur och miljöarbete. Bakom dessa olika satsningar och projekt finns kommuner, lands- ting, regioner, länsstyrelser, kulturinstitutioner
Ett bredare angreppssätt med fokus på den sociala mångfal- den i samhället skulle därför, enligt min bedömning, ha bättre förutsättningar att nå fler människor med olika bak- grunder och erfarenheter.
(bland annat museer) med flera, samt natur- skyddsorganisationer, föreningar och enskilda individer.
En genomgång av de satsningar och projekt
som har genomförts runt om i Sverige visar att en majoritet av dessa har som mål att med hjälp av natur och friluftsliv integrera dem, som vi lite slarvigt brukar kalla för ”invandrare”, dvs. i för- sta hand människor med ursprung från länder i tredje världen, i det svenska samhället. Även om vissa av satsningarna även vänder sig specifikt till andra målgrupper, bland annat barn och ungdomar, är det relativt få av dem som har som mål att få fler svenskar i allmänhet att vara ute mer i naturen. Vi vet, bland annat genom statistiska undersökningar (exempelvis scb:s undersökningar av levnadsförhållanden (ulf), att det även bland majoritetsbefolkningen finns många etniska svenskar som sällan eller aldrig är ute i naturen och deltar i olika friluftsaktivi- teter. Ett bredare angreppssätt med fokus på den sociala mångfalden i samhället skulle därför, en- ligt min bedömning, ha bättre förutsättningar att nå fler människor med olika bakgrunder och erfarenheter som av olika skäl idag inte deltar i lika stor utsträckning som andra i natur och friluftsliv.
I begreppet social mångfald ingår kategorier som kön, ålder, etnicitet/ursprung, klass, ut- bildningsbakgrund, funktionshinder och sexuell orientering. Etnisk mångfald är således en av de sociala kategorier som ingår i begreppet social mångfald (Pripp, Plisch & Printz Werner 2004:
29). Begreppet kulturell mångfald kan förstås utifrån antingen ett estetiskt eller ett antropo- logiskt perspektiv. Med ett estetiskt perspektiv avses exempelvis en mångfald av olika uttryck, stilar, genrer och konstformer medan man med ett antropologiskt perspektiv avser en mång- fald av idéer, perspektiv och åsikter. Under senare tid har dock begreppet allt oftare kom- mit att förknippas med etnisk mångfald och en mångfald av kulturer i antropologisk mening. Kulturell mångfald bygger i sin ursprungliga betydelse på en liberal tanketradition, som till stora delar överensstämmer med den antropo- logiska innebörden av begreppet, som pekar på vikten av att en mängd olika idéer, perspektiv och åsikter finns företrädda i samhället (Pripp, Plisch & Printz Werner 2004: 29).
Exempel på satsningar som har gjorts under senare år med natur och integration i fokus är Regionmuseet Kristianstads projekt ”Kultu- rell mångfald möter biologisk mångfald” med syfte att diskutera och problematisera frågor om bland annat natursyn, allemansrätt och frilufts- liv utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Andra satsningar är till exempel Skärgårdsstiftelsens sommarläger på Björnö i Stockholms skärgård där företrädesvis utrikes födda och deras famil- jer har fått möjlighet att prova på aktiviteter som till exempel segling, rodd, kajakpaddling, fiske, naturvandring, bergsklättring och kunskaper i allemansrätt, och ”Projekt Närnaturguider” i Umeå och Växjö, ett samarbete mellan Svenska Naturskyddsföreningen, Sveriges Ornitologiska Förening och Studiefrämjandet med syfte att
97
utbilda guider till den tätortsnära naturen med uppdrag att få fler personer med utländsk bak- grund att lära sig mer om bland annat fåglar, trädslag, växter och djur i den svenska naturen (om de två förstnämnda satsningarna kan man läsa mer på annan plats i denna antologi).
Något som framkommer relativt tydligt efter en genomgång och analys av de många olika satsningarna och projekten är att många av dem inte genomförs av eller tillsammans med den be- rörda målgruppen, som i det här fallet framför allt består av personer med utländsk bakgrund och deras familjer. Initiativet kommer istället ofta från organisationerna, föreningarna, insti- tutionerna eller kommunerna själva och mer sällan från målgruppen ifråga.
För att skapa ökad delaktighet och förståelse kring frågor om natur och miljö hos en tilltänkt målgrupp är det, enligt min mening, viktigt att låta de medverkande i ett projekt vara med under hela arbetsprocessen, från initiativ och planering, via genomförande, till analys och ut- värdering. Det kan bestå av att man exempelvis använder sig av referensgrupper och projektle- dare med egna erfarenheter av att tillhöra en minoritetsgrupp i samhället, samt att bättre för- ankra och tydliggöra vad målet och syftet med projektet är för den tilltänkta målgruppen och
för övriga samarbetspartners (exempelvis per- sonal på förskolor, grund- och gymnasieskolor, Komvux, sfi-undervisning, lokala föreningar med flera).
Det viktigaste, enligt min bedömning, är att skapa naturliga mötesplatser och öppna upp befintliga för fler, så att människor som kan- ske sällan eller aldrig skulle ha träffats träffas och utbyter erfarenheter och kunskaper kring natur- och miljöfrågor på lika villkor. Det är först då som vi kan komma ett steg vidare och skapa förutsättningar för ett långsiktigt natur- och miljövårdsarbete som omfattar och berör en större del av den svenska befolkningen. Vi sitter inte ensamma inne med svaren på hur vi ska kunna lösa de globala miljöfrågorna utan måste samarbeta utifrån ett globalt perspektiv såväl nationellt som internationellt. I slutändan hänger det ju på den enskilde individens inställ- ning och engagemang i frågan om stat, kom- mun och landsting även i framtiden ska satsa betydande ekonomiska och personella resurser på natur- och miljövård. Saknas ett intresse och förståelse för betydelsen av att arbeta med miljöfrågor hos såväl allmänhet som politiker och tjänstemän riskerar dessa frågor att hamna i skymundan i valet av vilka samhällsfrågor som ska prioriteras idag och i framtiden. 6
99
Barthes, Roland [1957] 1969. Mytologier. Staffanstorp: Cavefors.
Blomqvist, Lovisa 2003. Invandrare i tätortsnära
natur. Kvalitativa intervjuer angående natursyn och nyttjande samt förslag till åtgärder. Alnarp: Sveriges
Lantbruksuniversitet (slu).
Braudel, Fernand 1990. Medelhavet. 1, Rummet och
historien [tillsammans med Maurice Aymard,
Filippo Coarelli]. Stockholm: Gidlund. Buzard, James 1993. The Beaten Track. European
tourism, literature, and the ways to culture. Oxford &
New York: Oxford University Press. Christensson, Jakob 2002. Landskapet i våra
hjärtan. En essä om svenskars naturumgänge och identitetssökande. Lund: Historiska Media.
Cronon, William (red.) 1995. Uncommon Ground.
Toward reinventing nature. New York: Norton.
Daun, Åke 1980. Sommarstugan och drömmen om friheten. I Boende och livsform. Åke Daun. Stockholm: Tiden/Folksam.
Daun, Åke 1982. Fritidshuset som kulturfenomen. I
Egennyttan och det sociala medlemskapet. Åke Daun.
Stockholm: Tiden.
Drayton, Richard 2000. Nature’s Government. Science,
British imperialism and the “improvement” of the world. New Haven & London: Yale University
Press.
Eliasson, Per & Ebba Lissberg Jenssen (red.) 2000.
Naturens nytta. Från Linné till det moderna samhället.
Lund: Historiska media.
Emanuelsson, Marie 2003. Skogens biologiska
kulturarv. Att tillvarata föränderliga kulturvärden.
Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag. Emmelin, Lars, Peter Fredman & Klas Sandell
2005. Planering och förvaltning för friluftsliv. En
forskningsöversikt. Rapport 5468. Stockholm:
Naturvårdsverket.
Fogelbäck, Jan & Kurt Salomonson 1981. ”Skönast på
jorden är Kvikkjokk om våren”. Intryck från en resa i Sverige. Stockholm: Norstedts.
Foltz, Richard C., Frederick M. Denny & Azizan Baharuddin (red.) 2003. Islam and Ecology.
A bestowed trust. Cambridge, Massachusetts:
Harvard University Press & Center for the Study of World Religions, Harvard Divinity School.
Foucault, Michel 1966. Les mots et les choses. Une
archéologie des sciences humaines. Paris: Gallimard.
Foucault, Michel 1971. L’ordre du discours. Paris: Gallimard.
Fredriksson, Cecilia 1997. ”Ursäkta var är skogen?” Konsumtionslandskapets kulturella konstruktion. I Moderna landskap, red. Katarina Saltzman & Birgitta Svensson. Stockholm: Natur och Kultur. Friedl, Ernestine 1962. Vasilika. A village in modern
Greece. New York.
Frykman, Jonas 1992. I rörelse. Kampen om kroppen i 30-talets Sverige. Kulturella Perspektiv, 1/92.
Frågelist och berättarglädje. Om frågelistor som forskningsmetod och folklig genre 2003. Red. Bo G.
Nilsson, Dan Waldetoft & Christina Westergren. Stockholm: Nordiska museets förlag.
Geijerstam, Jan af 1999. Miljön som minne. Att
göra historien levande i landskapet. Stockholm:
Riksantikvarieämbetet.
Green, Nicholas 1992. The Spectacle of Nature.
Landscape and bourgeois culture in nineteenth-century France. Manchester: Manchester University
Press.
Halane, Faduma Warsame 2005. Kategoriseringar, kulturer och strategier. Mötet mellan somaliska kvinnor och sjukvården. I Bruket av kultur. Hur
kultur används och görs socialt verksamt, red. Magnus
Öhlander. Lund: Studentlitteratur.
Hannerz, Ulf 1992. Cultural Complexity. Studies in the
social organisation of meaning. New York: Colombia
University Press.
Hannerz, Ulf 1996. Transnational Connections.
Culture, People, Places. London: Routledge.
Hedin, Christer 1988. Alla är födda muslimer. Stockholm:Verbum.
Hettne Björn, Sverker Sörlin & Uffe Östergård [1998] 2006. Den globala nationalismen.
Nationalstatens historia och framtid. Stockholm: sns
Förlag.
Jernberg, Helena 2002. Etnobiologi i Nordiska museets frågelistor. Stockholm: Nordiska museet. Opublicerad rapport.
Johansson, Ella (red.) 2001. Friluftsmuseet. Kulturens årsbok 2001. Lund: Kulturen.
Kuper, Adam 1988. The Invention of Primitive Society.
Transformations of an illusion. London and New
York: Routledge.
Lenoble, Robert 1969. Esquisse d’une histoire de l’idée
de Nature. Paris: Editions Albin Michel.
Lévi-Strauss, Claude 1962. La pensée sauvage. Paris: Plon.
Linnér, Björn-Ola 1998. Naturen som
minnesmärke. I Kulturarvets natur, red. Annika Alzén & Johan Hedrén. Eslöv: Symposion. Lowenthal, David 1985. The Past is a Foreign Country.
Cambridge: Cambridge University Press. Lundberg C. & P. Fredman 2001. Den tyska
fjällturisten. I Tyska turister i Sverige. Dieter K. Müller et al. Östersund: Etour.
Löfgren, Orvar 1979. Människan i naturen. I Den
kultiverade människan. Jonas Frykman & Orvar
101
Manning, Robert E. 1999. Studies in Outdoor
Recreation. Search and research for satisfaction.
Second Edition. Corvallis: Oregon State University Press.
Martin, Gary J. 2002. Ethnobotany. A methods manual. London: Chapman & Hall.
Mels, Tom 1999. Wild Landscapes. The cultural nature
of Swedish national parks. Lund: Lund University
Press.
Müller Dieter K. 1995. Svenska fritidshus under
tysk flagg. Umeå: Kulturgeografiska
institutionen.
Müller Dieter K. 1999. German Second Home
Owners in the Swedish Countryside. On the internationalization of the leisure space. Umeå:
Kulturgeografiska institutionen.
Nolin, Catharina 1999. Till stadsbornas nytta och
förlustande. Den offentliga parken i Sverige under 1800-talet. Stockholm: Byggförlaget.
Nora, Pierre 2001. Mellan minne och historia. I
Nationens röst. Texter om nationalismens teori och praktik, red. Sverker Sörlin. Stockholm: sns
Förlag.
Nordlund, Christer 2000. Det upphöjda landet.
Vetenskapen, landhöjningsfrågan och kartläggningen av Sveriges förflutna, 1860–1930. Umeå: Kungl.
Skytteanska Samfundets Handlingar 53.
Olwig, Kenneth 1995. Reinventing common nature: Yosemite and Mt. Rushmore – A meandering tale of a double nature. I Uncommon Ground. Toward
reinventing nature, red. William Cronon. New
York: Norton.
Ouis, Pernilla & Anne Sofie Roald 2003. Muslim i
Sverige. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Ouis, Pernilla 1998. Islamic ecotheology based on the Qur’an. Islamic Studies 37:2.
Ouis, Pernilla 1999. Islamisk ekoteologi – en ny grön rörelse? I Blågul islam? red. Ingvar Svanberg & David Westerlund. Nora: Nya Doxa.
Perec, Georges 1986. Penser/Classer. Paris: Hachette. Pettersson, Börge, Ingvar Svanberg & Håkan
Tunón (red.) 2001. Människan och naturen.
Etnobiologi i Sverige 1. Stockholm: Wahlström &
Widstrand.
Pettersson, Richard & Sverker Sörlin (red.) 1998.
Miljön och det förflutna. Landskap, minnen, värden.
Institutionen för idéhistoria, Umeå universitet, Skrifter 22.
Pripp, Oscar, Emil Plisch & Saara Printz Werner 2005. Tid för mångfald. Botkyrka: Mångkulturellt centrum.
Pyne, Stephen 1998. How the Canyon Became Grand.
A short history. New York: Viking.
Saltzman, Katarina 2001. Inget landskap är en ö.
Dialektik och praktik i öländska landskap. Lund:
Nordic Academic Press.
Sandell, Klas & Sverker Sörlin (red.) 2000.
Friluftshistoria. Från ”härdande friluftslif ” till ekoturism och miljöpedagogik. Stockholm: Carlsson.
Seierstad, Åsne 2002. Bokhandlaren i Kabul. Stockholm: Norstedt.
Silverman, Sydel 1975. Three Bells of Civilization. The
life of an Italian hill town. New York: Columbia u.p. Stadens parker och natur 1994. Karlskrona: Boverket.
Stake, Jessica 2004. Utländska läkare i Sverige berättar. Om skillnader, förståelse och bemötande. Uppsats för påbyggnadskurs i etnologi. Stockholm: Södertörns högskola.
Statistiska centralbyrån (scb) http://www.scb.se Steinberg, Theodore 1991. Nature Incorporated.
Industrialization and the waters of New England. Cambridge: Cambridge University
Press.
Svanberg, Ingvar & Håkan Tunón (red.) 2000.
Samisk etnobiologi. Människor, växter och djur i norr.
Nora: Nya Doxa.
Svensson, Birgitta 2001. Naturens sociala natur. I
Vad ska vi med naturen till? red. Fredrik Sjöberg.
Nora: Nya Doxa.
Sörlin, Sverker & Anders Öckerman (1998) 2002.
Jorden en ö. En global miljöhistoria. Stockholm:
Natur och Kultur.
Sörlin, Sverker 1991. Naturkontraktet. Om
naturumgängets idéhistoria. Stockholm: Carlsson.
Sörlin, Sverker 2004. Mörkret i människan. Europas
idéhistoria 1492–1914, vol. 2. Stockholm: Natur
och Kultur.
Sörlin, Sverker 2004. Turistens tillrättalagda landskap, Arkitektur 2004:5.
Williams, Allan M. & C. Michael Hall 2002.