Regionen består av Norrbottens län och Västerbottens län.
Norra Sverige har stora framtida möjligheter, men står också inför utmaningar inom ett flertal områden, inte minst hur man med infrastruktur kan knyta samman
befolkningskoncentrationer för att åstadkomma en hållbar och dynamisk arbetsmarknad, säkra kompetensförsörjningen och trygga samhällsutvecklingen.
Av tradition är norra Sverige en råvaruproducerande region. Tidigare innebar det att många fick sin inkomst från de råvarubaserade företagen, men så är det inte i dag. Andra
verksamheter och branscher har utvecklats och kompletterar i dag basindustrin. De finns till exempel inom akademin, tjänstesektorn, IT, biltest, rymdindustrin och besöksnäringen. Norra Sverige har stor betydelse för att EU ska kunna säkra en egen försörjning av råvaror. Exempelvis utvinns 90 procent av all europeisk järnmalm i Norrbottens län. Gruvnäringen är beroende av väl fungerande transporter och en anpassad, robust och kapacitetsstark infrastruktur. I Malmfälten pågår stadsomvandlingar till följd av gruvbrytningen som innebär utveckling av nya stadskärnor, omläggning av infrastruktur och bostadsbyggande. En annan viktig industri i regionen är skogsindustrin. De största virkesvolymerna
transporteras i öst-västlig riktning på väg. För skogsindustrin är det viktigt att det
finmaskiga och lågtrafikerade vägnätet har sådan bärighet att transportkedjan är tillförlitlig året om. Möjlighet till överflyttning av gods från väg till järnväg och sjö finns inom vissa produktgrupper, till exempel trä och papper, men begränsas av många olika faktorer. En stor del av befolkningen bor längs kusten, där det i dag är högt tryck på bostadsbyggande i de större städerna. Nya infrastrukturlösningar kan tillgängliggöra värdefull mark för stadsutveckling och bostadsbyggande i flera av kuststäderna. Arbetsmarknadsregionerna längs kusten har gränsöverskridande kopplingar till Finland. Att i detta område
åstadkomma restider inom ett rimligt tidsspann är en grundförutsättning för samhällsutveckling, större och mer diversifierade arbetsmarknadsregioner, kompetensförsörjning och kulturutbyte.
Regionen har många olika landsbygder. Förutsättningarna att arbeta, leva och bo för medborgarna i dessa skiljer sig åt, inte minst på grund av skillnader kopplat till
tillgänglighet – men även skillnader i geografi och klimat. Karaktäristiskt för hela regionen är att avstånd och restider till samhällsservice, utbildning och andra viktiga samhälleliga funktioner ofta är långa. Det gäller även i den mer tätbefolkade kustregionen.
Flyget är i dag det enda rimliga alternativet för god tillgänglighet till övriga landet och omvärlden. Flyglinjer utgör även interregional kollektivtrafik och det finns flera kommunala flygplatser. Luleå och Umeå är Swedavias femte respektive sjätte största flygplatser, med cirka 2,2 miljoner resenärer av de cirka 3 miljoner resenärer som årligen flyger till och från regionen. Eftersom alternativa färdmedel med motsvarande funktion som flyget saknas i dag, kan förändringar i kostnader, både totalt och mellan trafikslagen, förändra
förutsättningarna för regionens utveckling. Anspråken på utveckling av andra snabba transportmedel är stora.
Europavägarna i regionen har många funktioner och flera olika användargrupper. Avståndet mellan målpunkterna är långa och de omges av ett glest vägnät. De öst-västliga stråken E10 och E12 är typiska eftersom de ofta utgör det enda alternativet för alla trafikantgrupper. Därmed är funktionerna på dessa stråk känsliga för störningar. De utgör transportstråk där yrkestrafiken och arbetspendlare, precis på samma sätt som i övriga landet, förväntar sig en enhetlig och sammanhållande standard även vintertid. Detta samtidigt som boende i tätorter, där vägen passerar och utgör enda lokalgatan, vill ha en trygg, säker och attraktiv livsmiljö. Befolkningskoncentrationerna i inlandet och fjällen finns längs de större vägarna och förbifarter saknas. Attraktivitet, oskyddade trafikanters behov och tillgängligheten till kollektivtrafik är ofta underordnat den långväga trafikens anspråk i mindre orter och på landsbygd där Europavägen är enda alternativet.
I figur 29 nedan visas en karta över norra Sverige där siffror och bokstäver motsvarar åtgärder i tabellerna 13, 14 och 15 nedan.
Stråk i regionen
Kuststråket: (Stockholm)– Örnsköldsvik–Haparanda–(Finland) Stråk: Luleå–(Narvik, Norge)
Tvärstråket: (Vasa, Finland)– Umeå–Hemavan–(Norge) Stråk: E45 och Inlandsbanan, Dorotea–Gällivare
Exempel på andra åtgärder än byggnadsåtgärder
I syfte att säkra grundläggande tillgänglighet i regionen upphandlas många linjer med interregional kollektivtrafik. Förutom nattåget finns även flyg och busslinjer varav i det senare även ingår speciella lösningar med anropsstyrd trafik.
I samhällsplaneringen sker en ständigt pågående dialog med kommuner som är i skeden av avveckling, utveckling och stadomvandling. Detta i syfte att få fram kommunala
trafikstrategiska ställningstaganden och kommunernas anspråk på tillgänglighet kopplat till det statliga vägnätet. På strategisk nivå sker en dialog med bland annat näringslivet i syfte att trimma systemet och hitta smarta lösningar för ökad tillgänglighet och effektivitet. Exempel på aktörer som Trafikverket har en hög grad av samverkan med är turistnäringen, rennäringen, sjöfart, akademin, skogsnäringen, gruvnäringen, Trafikverkets råd för
tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning (RTAF),
kollektivtrafikaktörer samt intressenter i Finland, Norge och Ryssland. Exempel på åtgärder är synkade tidtabeller mellan buss och nattåg, höjd nivå på vinterdrift väg, angöringsplatser för snökedjor, ITS-lösning för luftkvalitet och för att reglera trafikering och möjliggöra ökad bärighet på bro, koncept för samverkan mellan persontrafikaktörer, översyn av
hastighetsgränser, automatiska trafiksäkerhetskameror och samverkan för säkrare och effektivare lavinvarningssystem Norge–Sverige.
Förslag på namngivna reinvesteringar
Tabell 13: Namngivna reinvesteringar i Norra Sverige under planperioden
# Namngivna reinvesteringar under planperioden
A Bro över Kalix älv
B Malmbanan, Gällivare–Kiruna C, kontaktledning C Malmbanan, Ljuså–Harrträsk, spår
Exempel på trimnings- och miljöåtgärder
De åtgärder som redovisas är det som planeras bli genomförda under planperiodens första halva. De kan komma att förskjutas i tid i händelse av ändrade prioriteringar.
Tabell 14: Trimnings- och miljöåtgärder i Norra Sverige under planperioden
Förslag på namngivna investeringar
Sammanfattningsvis innebär förslagen ett antal större förbättringar i vägar, järnvägar samt i en farled. Bland annat kommer de flesta delsträckor utan mötesseparering på E4 i
Västerbotten att få mötesseparering, vilket möjliggör kortare restider och höjd säkerhet för vägtrafik och oskyddade trafikanter. Några kortare sträckor återstår där samordning behövs med pågående järnvägsprojekt. En utbyggnad av Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå påbörjas och farleden till Luleå får ökad kapacitet och säkerhet. De södra delarna av Malmbanan åtgärdas för att klara större axellaster, vilket innebär kapacitetsförbättringar. Tabell 15: Namngivna investeringar i Norra Sverige under planperioden
# Exempel trimnings- och miljöåtgärder under planperioden
D Mötesseparering genom Börjeslandet i Luleå E Stigningsfält i Muorjevaara och Kulleri F Gång- och cykelväg genom Gyljen i Överkalix G Höjning av plattform i Murjek och Björkliden H Mötesdriftplats i Åmsele
I Malmbanan, Södra omloppet, 32,5 ton (bärighetsökning)
# Namngivna investeringar under planperioden
1 E4 Töre–Kalix (öppet för trafik) 2 E4 Salmis–Haparanda
3 E4 Djäkneboda–Bygdeå
4 Malmbanan, bangårdsförlängningar m.m. (pågående) 5 E10 Kiruna inklusive Lv 870 (pågående)
6 E10 Morjärv–Svartbyn 7 E10, Avvakko–Lappeasuando 8 E4/E12 Umeå (pågående)
9 Luleå hamn, kapacitetsåtgärd farled
10 Malmbanan Nattavaara, bangårdsförlängning 11 Malmbanan Sikträsk, bangårdsförlängning 12 Norrbotniabanan Umeå–Dåva, ny järnväg
13 Norrbotniabanan (Umeå) Dåva–Skellefteå, ny järnväg 14 Luleå C, flytt av personvagnsuppställning (etapp 1) 15 Luleå C, ombyggnad av personbangård (etapp 2)
16 Stambanan genom Övre Norrland Umeå C–Umeå Ö, dubbelspår 17 E4 Sikeå–Gumboda mötesseparering
18 E4 Gumboda–Grimsmark, mötesseparering 19 E4 Broänge–Daglösten, mötesseparering 20 E4 Daglösten–Ljusvattnet, mötesseparering
Förslag på ytterligare namngivna investeringar motsvarande en ökning av medlen för namngivna investeringar med 10 procent
Nedan redovisas enligt regeringens direktiv ytterligare namngivna investeringar som övervägts för planförslaget, motsvarande en ökning av medlen för namngivna investeringar med 10 procent. I kapitel 8.3.6 beskrivs hur urvalet skett.
Tabell 16: Ytterligare namngivna investeringar i Norra Sverige vid utökad ram
Förslag på utpekade brister
Vissa av de prioriterade bristerna saknar färdiga åtgärdsförslag med bedöms kräva stora resursinsatser för att kunna åtgärdas, sannolikt uppgår kostnaderna till över 1 miljard kronor. Trafikverket använder begreppet utpekad brist för att uppmärksamma regeringen på att dessa sannolikt kommer att behöva hanteras i samband med kommande revideringar av nationell plan. Förutsatt att regeringen ställer sig bakom förslagen till utpekade brister kommer Trafikverket att prioritera framtagande av ett fördjupat underlag så att det kommer att finnas mer kunskap om bristerna och möjliga åtgärder vid nästa planeringsomgång. Tabell 17: Utpekade brister i Norra Sverige
Ytterligare förslag på namngivna investeringar vid en utökad ram 10 procent
E10 Kauppinen–Kiruna, mötesseparering E12 Brattby–Vännäs, mötesseparering E12 Kulla–Norrfors, mötesseparering E10 Mertainen–Kauppinen, mötesseparering Malmbanan Peuravaara–Rautas, dubbelspår Malmbanan Murjek, bangårdsförlängning E4, Förbifart Skellefteå
Hällnäs–Lycksele, elektrifiering
Utpekade brister
Narvik–Luleå, bristande kapacitet i järnvägssystemet
Övre Norrland Skellefteå/Bastuträsk–Boden/Luleå, bristande kapacitet i järnvägssystemet Inlandsbanan, framtida funktion (överflyttning väg till järnväg + omledning)