En ny kursplan – en ny EU-undervisning?

Femton år efter Sveriges inträde i Europeiska Unionen tycks undervisning om EU fortfarande inte funnit en naturlig plats i de samhällsorienterande ämnena. I vilket sammanhang och i vilken utsträckning EU behandlas i undervisningen förefaller variera betydligt från en lärare till en annan men även från ett tillfälle till ett annat. Skoltraditioner och rutiner75 för undervisning om EU framstår som svaga. I fem fall har två lärare från samma skola intervjuats. ”Lärarparen” på skolorna undervisar om EU vid olika tillfällen och i olika sammanhang. Lärarparen tycks däremot ha en gemensam strategi för när och i vilket sammanhang de undervisar om nationell politik.76 Intervjuerna indikerar att skoltraditioner och rutiner är starkare för undervisning om nationell politik än för undervisning om EU. I flera fall uppger lärarna också att deras undervisning om EU inte är särskilt omfattande. Kunskapsområdets svårighetsgrad, samhällskunskapsämnets stoffträngsel och bristande intresse hos både lärare och elever nämns bland annat som förklaringar till det.

74

Lärarna i Bernmark-Ottossons studie påtalar också att det krävs bra ämneskunskaper för att kunna använda sig av aktuella händelser som utgångspunkt för undervisningen (2009:75).

75 Linde menar att lärarens rutiner handlar om ”ett uppövat sätt att organisera stoffet i enlighet med elevernas förväntningar och studievanor” (1986:92). ”Lärares rutiner byggs upp med åren. De förändrar och stabiliserar dem med tiden” (1986:94).

76

På två skolor sker undervisningen i samband med val och på tre skolor i en särskild årskurs. Samtliga lärare undervisar också om nationell politik som ett fast kunskapsområde.

I nuvarande kursplaner har undervisning om politik på europeisk nivå inte heller varit ett framskrivet mål. I den nya kursplanen som gäller från höstterminen 2011 är undervisning om EU framskrivet som ett centralt innehåll för årskurserna 7-9. Det står att undervisningen skall ta upp ”Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommun” (Skolverket 2011).77 Märk att den nya kursplanen dels betonar att den Europeiska Unionen skall tas upp i undervisningen och dels att den Europeiska Unionen skall ses som en del av det svenska politiska systemet.

Studiens resultat tyder på att den nya kursplanens krav ställer EU-undervisningen inför ett par utmaningar. En utmaning består i att tydliggöra att Sveriges och EU:s politiska system idag är sammanflätade. En annan utmaning består i att tydligare koppla undervisning om EU till politiska frågor och till individens möjligheter att påverka.78 Ett par nedslag i tysk didaktisk forskning skulle kunna vara till hjälp för att hantera dessa utmaningar.

Exemplarisk undervisning kan vara ett sätt att tydliggöra att Sveriges och EU:s politiska system idag är sammanflätade. Fördelar med exemplarisk undervisning är att EU:s förmedlingsproblem blir mindre påtagliga och att undervisningen möjliggör för eleverna att förstå att politik i EU kännetecknas av ‟multi-level-governance‟. Med multi-level-governance avses att det inte på förhand är givet vilken beslutsnivå som formar politiken och att både offentliga och privata nätverk är inblandade i den politiska processen (Müller 2006).79 Kännetecknen är centrala ur didaktiskt hänseende om man vill förstå hur EU fungerar (Detjen 2004:133 ff).

Figur 6.1 visar den danske samhällsdidaktikern Torben Spanget Christensens didaktiska modell som kan användas för planering av exemplarisk undervisning. Modellen kan hjälpa lärare att belysa olika politiska dimensioner och samtidigt visa att olika politiska beslutsnivåer samverkar. Christensen har inspirerats av Gagels idéer om hur undervisningssammanhanget har betydelse för vilka politikdimensioner som belyses i undervisningen (Christensen 2010).

77

I februari 2011 var kursplanen ännu ej officiellt tagen.

78 Att eleven skall kunna ge exempel på hur den kan påverka samhället är ett kunskapskrav i årskurs 9 för samtliga betygsnivåer (Skolverket 2011).

79

Politiken i EU kännetecknas i hög grad av multi-level-governance (se t ex Warleigh-Lack 2009 och Montin 2010).

Figur 6.1 Exemplarisk undervisning

Källa: Christensen 2010: Något bearbetad. Exemplet är författarens eget.⁸⁰ Siffrornas position visar hur undervisningsinnehållet kan kategoriseras utifrån variablerna politikdimension och beslutsnivå.

1. Människor i områden med mycket varg kräver att vargstammen begränsas. Initiativ tas i fyra kommuner till en folkomröstning om att kommunen skall verka för en förändring av jaktförordningen. Några kommunmedborgare anmäler initiativet till förvaltningsdomstolen. De menar att folkomröstningen är olaglig eftersom jaktförordningen inte är en kommunal angelägenhet.

2. a) Förvaltningsdomstolens bedömer att en folkomröstning inte är lagvidrig då kommunen har rätt att framföra åsikter i ämnet. b) En folkomröstning hålls i fyra kommuner i samband med allmänna val 2006.

3. Utslaget i folkomröstning visar att en klar majoritet röstar för att kommunerna skall verka för en förändring av jaktförordningen.

4. I en statlig utredning, där bland annat resultatet från folkomröstningen poängteras, föreslås att beslut om licensjakt på varg skall kunna tas. Efter remissrundor och debatt beslutar riksdagen om förändringar av rovdjurspolitiken. Naturvårdsverket tar därefter beslut om att i januari 2010 inleda licensjakt på varg.

5. Fyra frivilligorganisationer menar att beslutet om licensjakt på varg är oförenligt med EU:s art och habitat direktiv. De anmäler regeringen till EU-kommissionen.

6. EU:s art och habitat direktiv kräver att medlemsländerna skall garantera att hotade arter kan fortleva i livskraftiga populationer.

7. EU-kommissionen kräver att regeringen besvarar hur de kan anse att licensjakten på varg är förenlig med direktivet.

Möjlig fortsättning:

a) EU-kommissionen godkänner regeringens svar.

b) EU-kommissionen är inte nöjd med regeringens svar och kräver rättelse och om det inte sker anmäls Sverige till EU-domstolen. Domstolen kan fria eller fälla Sverige.

80

Uppgifterna bygger på uppgifter i SOU 2007:89, Sveriges radio 2006, EU-upplysning 2010b.I verkligheten är de olika turerna i frågan om licensjakt på varg mer komplicerade än exemplet visar.

Politics Policy Polity Lokal nivå Nationell nivå EU- nivå Besluts- nivå Politikdimensioner 1 3 2b 2a 4 5 7 6

Undervisningsexemplet illustrerar att utgången i en politisk fråga kan vara svårbedömd eftersom ett politiskt beslut på en nivå kan påverkas av regler eller handlingar på en annan nivå. Modellen kan fungera som ett planerings-instrument för undervisning vars syfte är att visa att Sveriges och EU:s politiska system är sammanflätade.81

Studiens resultat tyder på att EU-undervisning i mycket liten utsträckning fokuserar på att EU-frågor går att påverka. Att eleverna själva, med hjälp av kunskaper, skall kunna ta politisk ställning och handla i syfte att påverka politiken är centralt för didaktiken inom politische Bildung.82 Det finns olika uppfattningar om vad politikundervisning bör prioritera men tre principer har sedan 1976 ansetts grundläggande för politikundervisning. Principerna är kända som ”Beutelsbachers Konsens”83 och kan ses som allmänna kriterier för undervisning om politik (Breit & Massing 2006:10 ff, Detjen 2007b:187 ff).84

 Eleven får inte påtvingas en särskild uppfattning.

 Politiskt eller vetenskapligt kontroversiella frågor måste behandlas som kontroversiella i undervisningen.

 Elever skall få öva sig i politiskt tänkande och handlande i tre steg: a) Få tillfälle att analysera en politisk fråga. b) Få tillfälle att bedöma vad de själva tycker i frågan c) Få tillfälle att fundera över hur de kan handla i enlighet med det egna intresset.

Undervisningen om EU förefaller leva upp till det första kriteriet men inte fullt ut till de andra två.85 Beutelsbacher Konsens tre principer kan tjäna som en checklista vid planering av undervisning i politik vars syfte är att öka det politiska deltagandet. Exempel på konfliktdimensioner som skulle kunna framträda i EU-undervisningen är förespråkandet av överstatlighet kontra krav på bibehållen nationell suveränitet och om EU skall verka för offentlig reglering eller marknadsliberalism. Konfliktdimensionerna har präglat Europasamarbetet sedan starten (Østerud 1997:387).

81 Studiens resultat tyder också på att policy- och politicsdimensionen hamnar i skymundan av politydimensionen i EU-undervisningen och att kopplingen mellan de tre beslutsnivåerna i Sverige och den fjärde EU-nivån är otydlig.

82 Det tyska begreppet ’Bildung’ har ingen bra motsvarighet på svenska då det både avser ett formande av eleven utifrån normativa ideal och en fri utveckling styrd inifrån eleven (Liedman 1997:231). Bildung skiljer sig därför från begreppet ’Erziehung’ som ligger närmare vårt begrepp fostran, vilket avser att lära sig något av en som vet mer (Detjen 2010:1, Tønnessen 1992:50 ff).

83

Namnet härrör från en kongress 1976, i staden Beutelsbach.

84 För en översättning av Beutelsbacher Konsens till engelska, franska och spanska, se http.//www.lpb-bw/beutelsbacher-konsens.pdf

85

Undervisning om att EU-medlemskapet är kontroversiellt förekommer men för de frågor som avgörs på EU-nivå tycks det i liten utsträckning framgå att svenska partier kan ha olika inställning.

Kanske skulle även arrangerandet av ett skolval till Europaparlamentet kunna bidra till att inkludera partipolitiken i undervisningen om EU vilket skulle kunna leda till en förskjutning av undervisningens fokus från allmänbildande kunskaper till kunskaper som är mer relevanta för ett politiskt deltagande. Inom ett par år gäller den nya kursplanens kunskapskrav för samtliga av högstadiets årskurser och år 2014 ges ett ypperligt tillfälle till en didaktisk omorientering av EU-undervisningen:

Under ‟supervalåret‟ 2014 kommer för första gången ett svenskt Europa-parlamentsval anordnas mycket nära, drygt tre månader före, ett nationellt riksdagsval. Det finns all anledning att tro att EUP-valrörelsen i juni kommer att flätas samman med de samtidiga riks-, region-, och kommunal-valrörelserna i augusti-september. Det är sannolikt att valtemperaturen inför riksdagsvalet 2014 kommer att ha en positiv inverkan på valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2014 (Oscarsson H. & Hedberg 2010:59).

Att fläta samman kunskapsområdena EU och nationell politik och att låta valrörelserna präglar båda kunskapsområdena, kan vara ett sätt att möta de krav som den nya kursplanen ställer på undervisningen i samhällskunskap. Det skulle förmodligen också medföra ett urval av innehåll som ligger närmare studiens idealtyp, än vad dagens EU-undervisning gör.