Policyinnehåll i undervisningen om nationell politik

Det policyinnehåll som framkommer i intervjuerna kan grovt sett delas in i två kategorier: politiska ståndpunkter och sakfrågor. Undervisning om politiska ståndpunkter går ut på att lära sig vem som tycker vad medan undervisning om sakfrågor handlar om att belysa argument för och emot i en viss sakfråga, ofta för att eleven därefter själv ska kunna ta ställning i frågan. Av de tematiska frågorna att döma fokuserar de allra flesta lärare på en typ av policyinnehåll – politiska ståndpunkter. Belysande av eller debatterande av sakfrågor som är frikopplade från partiernas åsikter tycks förekomma i mindre utsträckning. Ett vanligt sätt att arbeta med kunskapsområdet nationell politik är att låta eleverna fördjupa sig i vad ett av de sju riksdagspartierna tycker i några politiska frågor. Alla lärare nämner att de använt sig av undervisningsmetoden. Några lärare påpekar att metoden används ibland men inte alltid. Ett utdrag ur intervjun med lärare 11 ger en förklaring av hur det kan gå till.

Vi håller oss till riksdagspartierna och det innebär att en klass som kanske är 21 [elever], då blir det tre i varje grupp. Och sedan får de i uppdrag att ta reda på, vad anser Vänsterpartiet om hur sjukvården skall bedrivas, flyktingmottagning och skolan? Vad skall man satsa pengar på i skolan? Hur skall betygen sättas? Hur skall man satsa på fritidsgårdar? Sådana saker (L11).

Precis som citatet visar avgränsar lärarna ofta fördjupningsuppgiften till att omfatta vissa politikområden. En lärare förklarar att man måste avgränsa uppgiften för att det skall bli möjligt för eleverna att debattera med varandra:

Det kan ju bli hur stort som helst så man avgränsar det. Jag brukar ta tre frågor som jag vet att alla partierna har material om. Det kan vara hur de ser på något som är relevant för dem här, betyg till exempel. Skolan brukar vara en fråga och miljö och så att man fördelar det så att det inte blir gigantiskt. Om de skall kunna diskutera med varandra måste de ju diskutera samma saker (L7).

Politikområden som skall behandlas i fördjupningsarbetet är i flera fall skolfrågor, miljöfrågor, skatter och invandring. Några lärare preciserar att

skolfrågor särskilt handlar om betygsfrågor och att skatter ofta handlar om låg eller hög skatt. Frågor som rör försvar (L2), jämlikhet (L5), internationalisering (L8), sjukvård (L11) och kungahuset (L9) nämns som obligatoriska politikområden av några enstaka lärare. När eleverna fördjupar sig i ett parti får de ofta använda sig av material från riksdagspartiernas eller deras ungdomsförbunds hemsidor. Under valår förekommer också att eleverna får söka upp valstugor för att få information om partierna. Den generella bilden är att fördjupningsarbetet fokuserar på vilka frågor partierna driver i dagsläget. Partiernas framtidsvisioner kan också tas upp i undervisningen, menar ett par lärare. Lärare 15 har till exempel en uppgift där eleverna, utifrån det de vet om sitt parti, får spekulera i vad partiet vill om tjugo år.

Eleverna får ta del av samtliga riksdagspartiers ståndpunkter genom debatter eller muntliga redovisningar. Några lärare har dessutom provfrågor där eleverna översiktligt skall kunna redogöra för vad olika partier tycker. Det kan handla om vad som är partiernas hjärtefrågor (L8) eller att de skall kunna ge en typisk åsikt för vart och ett av de sju riksdagspartierna (L2).

I vilken utsträckning andra partiers åsikter än riksdagspartiernas behandlas i undervisningen verkar variera. I intervjuerna framkommer särskilt att det finns olika förhållningssätt till vilket utrymme Sverigedemokraternas åsikter bör få. En mindre del av lärarna nämner att de brukar diskutera vad Sverigedemokraterna står för. I flera fall är det eleverna som introducerar ämnet. Lärare 7 förklarar:

En sådan fråga som det här med Sverigedemokraterna. Eftersom det är en het potatis men som sagt eftersom det är lite förbjudet inom citationstecken så är det ju intressant och då kommer det ju mycket frågor om det. Och det kan man ju verkligen inte ducka för det är verkligen något som diskuteras. Men då gäller det ju även om jag inte sympatiserar med dem så gäller det att precis som när man beskriver de andra partierna att jag måste stå vid sidan av och får inte ge för mycket av varken den ena sidan eller den andra sidan (L7).

Lärare 4 uttrycker att ”Sverigedemokraterna brukar jag ta upp ganska mycket”, och föra en diskussion med klassen om var Sverigedemokraterna står i olika frågor. En annan lärare anger att hon med tanke på opinionsläget nog måste börja ta upp Sverigedemokraterna inför valet 2010 (L9). Diskussionerna om Sverigedemokraterna tycks i första hand vara inriktade på policyfrågor. Vid fördjupningsarbeten om ett parti tilldelas eleverna normalt ett riksdagsparti.

”Det är riksdagspartierna vi koncentrerar oss på för att ibland känner man att man kanske inte vill väcka den björn som sover” (L8), motiverar till exempel en lärare. I undantagsfall kan dock eleverna fördjupa sig i partier som är nära att komma in i riksdagen.

Metoder för att diskutera sakfrågor utifrån elevens egna åsikter, nämns också i intervjuerna. Lärare 10 säger till exempel att hon de senaste åren till stor del övergivit partidebatterna till förmån för vanliga diskussioner där elevernas egna åsikter tillåts komma fram. Det har varit nödvändigt, menar hon, på grund av att eleverna inte haft tillräckliga ”förkunskaper” om vad partierna står för. En annan lärare menar att så kallade värderingsuppgifter, där eleverna får argumentera för vad de själva tycker i en politisk fråga, är vanliga (L4). Lärare 17 använder andra metoder för att få eleverna att ta ställning i sakfrågor. Hon låter eleverna vara ”statsminister för en dag” och argumentera för vad de skulle göra eller så ger hon dem en gruppuppgift där eleverna får bilda ”egna partier och komma på ett partiprogram”.

I rangordningsuppgiften (se Bilaga 2) framträder policydimensionen tillsammans med politydimensionen som prioriterad i undervisningen om nationell politik. Exemplen på policyinnehåll som lärarna hade att ta ställning till löd:

C) Viktiga sakfrågor som riksdag eller regering har att ta ställning till E) Politiska partiers uppfattningar i olika frågor, partiers hjärtefrågor

Lärarnas rangordning av alternativen visar att de överlag prioriteras ganska högt. Samtliga lärare menar att båda exemplen på policyinnehåll hinns med i undervisningen. Intressant är också att policyinnehåll inte i något fall prioriteras lägst av de sex alternativ lärarna fått ta ställning till.

Svaren på de direkta frågorna antyder att alternativ E är något mer prioriterat än alternativ C. Det innebär att flertalet lärare avsätter mer tid till ”politiska partiers uppfattningar i olika frågor, hjärtefrågor” än de gör för ”viktiga sakfrågor som riksdag och regering har att ta ställning till”.52 Några lärare har också kommenterat att partiers uppfattningar och hjärtefrågor är en stor del av undervisningen.”Partiers uppfattning i olika frågor och hjärtefrågor är alltid med” kommenterar till exempel lärare 16 och anser likt lärare 15 att alternativ E

52

tillsamman med alternativ A, ”Riksdagens och regeringens uppgifter och hur valen går till”, är grundstenarna i kursen.

De tematiska frågorna – där lärarna med egna ord får berätta om sin undervisning – styrker helt klart bilden av att politiska partiers uppfattning i olika frågor får större utrymmer än undervisning där själva sakfrågan står i fokus. Flera lärare påpekar också att de avsätter rätt mycket tid till att låta eleverna fördjupa sig i vad ett parti tycker i olika frågor.

Sammantaget tycks policydimensionen utgöra en betydande del av kunskapsområdet nationell politik. En central del av undervisningen om nationell politik handlar om att lära sig vilka politiska ståndpunkter riksdagspartierna har inom ett par politikområden. Det klart vanligaste arbetssättet tycks vara att eleverna får fördjupa sig i vad ett riksdagsparti vill driva för politik inom ett par politikområden. Exempel på politikområden som eleverna bör undersöka, är enligt flera lärare, skolfrågor, miljö, invandring och skatter. Utöver riksdagspartiernas politiska ståndpunkter kan även Sverigedemokraternas politiska ståndpunkter tas upp i undervisningen. Att undervisa om sakfrågor frikopplat från partiernas ståndpunkter framträder också som en del av innehållet men tycks inte utgöra en lika stor del av kunskapsområdet.