Visar undervisningen ett inflöde av preferenser till det politiska

Inflödet till det politiska systemet framträder som en mycket central del av undervisningen om nationell politik. I intervjuerna framkommer tre olika sätt

Det politiska systemet

Pluralism

Medborgarnas vardag

Återkoppling Inflöde

som lärarna använder sig av för att visa inflödet till det politiska systemet. För det första visar undervisningen att det finns en länk mellan medborgarna och det politiska systemet. För det andra tar undervisningen upp hur vi som medborgare kan påverka det politiska systemet. För det tredje poängteras i undervisningen att det är önskvärt med ett inflöde av preferenser till det politiska systemet.

Undervisning om nationell politik fokuserar i stor utsträckning på att synliggöra kopplingen mellan medborgarna och det politiska systemet. Att medborgarnas partipreferenser avspeglar sig i antalet riksdagsmandat och att politikerna därför representerar medborgarna, framhålls av flera lärare som centralt för kunskapsområdet. ”Hur man gör i Sverige för att alla röster skall bli hörda” som lärare 7 uttrycker det. Lärare 1 säger att hon ”försöker få dem [eleverna] att känna sig representerade” och förklarar att det innebär att:

Man får prata om det där med representationen. Riksdagen är en liten bild av Sverige och med valkretsar och så. Där får man repetera mycket och förklara. Jag känner ändå att de greppar det efter ett tag (L1).

Flera lärare uttrycker att det är viktigt att betona hur en representativ demokrati fungerar. Lärare 8 säger till exempel att det är viktigt att förstå ”det här med ombud. Att vi röstar fram politiska ombud som skall utföra vårt arbete”. Att Sveriges proportionella valsystem dessutom syftar till att få hela folket representerat i det politiska systemet, framhålls i flera fall. Ett par lärare nämner också att de även poängterar att politikerna representerar ett landskap och inte bara ett parti (L6, L7).

Hur man som medborgare kan påverka det politiska systemet tycks också utgöra en betydande del av undervisningen. Vi ”tittar på hur sker val? När sker valen i Sverige? Hur går det till?” uppger till exempel lärare 10. Flera lärare betonar att de verkligen försöker ge eleven en konkret bild av hur man röstar. Lärare 15 säger till exempel att hon undervisar om:

Valprocessen. Hur går ett val till? Vilka val är det man gör? När gör man dem? Vad är det man väljer? Hur går det till? Och då gör vi det verkligen så vi traskar omkring och vi har papperslappar. Jag tar dem genom ett val verkligen. Det gör jag för det tycker jag är viktigt. Det tycker jag är jätteviktigt (L15).

Näst intill samtliga skolor låter dessutom eleverna genomföra ett skolval i samband med riksdagsvalet. Några lärare menar att röstandet i skolvalet utgör en viktig del i undervisningen om nationell politik. Lärare 5, som alltid bedriver sin undervisning i samband med riksdagsvalet, framhåller just känslan av att ha deltagit i ett val som en av de viktigaste sakerna eleverna skall ha med sig från kursen. Han säger att det viktigaste med kunskapsområdet nationell politik är:

Att undervisa om demokrati och att fostra dem till demokratiska medborgare. Att de skall uppleva det som att de har deltagit i ett val. En förberedelse för kommande att de ska …det är lite så vi motiverar ibland, att nästa gång är det eran tur. Och det är nästan som lite prao eller vad vi skall kalla det. En förberedelse för det som kommer och lite grand också att de skall känna sig trygga om de går in i vallokalen och vet hur det går till (L5).

Valdeltagande är den form av politisk påverkan som genomgående framträder som en viktig del i undervisningen. Andra sätt att påverka politiken, än själva röstningsförfarandet, tycks också förekomma men i mindre utsträckning. Att skriva insändare, att lobba för något på nätet och att gå med i partier eller organisationer kan också tas upp som exempel på politisk påverkan. Lärare 16 undervisar till exempel om:

Lite av vad som krävs för att kunna bli vald men framförallt individens eget engagemang. Vad krävs om man vill vara med och påverka. Kan du hamna på riksdagsnivå? Vad krävs av dig då? Vad behöver du göra då? Man får engagera sig i partier, de medborgerliga rättigheterna. Den biten (L16).

Att få eleverna att förstå att det är viktigt att man som medborgare engagerar sig politiskt eller åtminstone röstar i valen är något som flera lärare trycker hårt på. Lärarna motiverar i flera fall kunskapsområdet nationell politik för eleverna genom att påtala att de när de blir vuxna bör vara delaktiga i politiken. Lärare 13 uttrycker till exempel att hon motiverar eleverna med ”att det är viktigt att veta hur landet styrs eftersom ni så småningom kommer att få vara delaktiga i det här” och lärare 16 betonar vikten av att eleverna ”känner att de har medborgerliga rättigheter att vara med och påverka”. Lärare 3 försöker motivera eleverna med ett liknande resonemang. Han påpekar att ”Vi har makten vart fjärde år. De säger ju att makten utgår från folket i en representativ demokrati och det är ju just den gången vi har makt. Att man måste vara lite insatt och att det är viktigt att rösta” (L3). Flera lärare framhåller att de verkligen brukar uppmana eleverna att gå och rösta. Om det inte finns ett parti

eleverna samtycker med så uppmanas de, i ett par fall, att åtminstone rösta blankt (L5, L7).

Att det som individ är viktigt att tillvarata rätten att rösta är ett argument för valdeltagande. Ett annat argument för att delta i valet är att valdeltagandet har betydelse för det politiska systemet. Flera lärare betonar just att röstdeltagandet är viktigt för hela det politiska systemet. Lärare 12 säger till exempel ”jag brukar motivera det [kunskapsområdet nationell politik] med att det är så viktigt att man röstar. Att demokrati inte är givet utifrån en stor aspekt, att det är något man får gratis.” En annan lärare betonar att ”det viktigaste tycker jag är att veta att demokrati måste försvaras” och hon brukar poängtera att det är ”deras demokratiska skyldighet att rösta”(L9). Lärare 6 framhåller att det är viktigt att eleverna förstår ”vad det innebär att vara medborgare i Sverige” och att de därför behöver delta i valen för att inte andra odemokratiska krafter skall kunna ta över. Provfrågor där eleverna ska argumentera för att ett ökat antal soffliggare (L1) eller ett minskat antal riksdagsledamöter kan vara ett hot mot demokratin förekommer också (L7).

5.1.2 Visar undervisningen en pluralism av åsikter inom det politiska