6. AVSLUTNINGSKAPITEL
6.3 Slutord
” [F]orskning innebär inte sällan att man uttrycker sig så att tolkningen visar en negativ kritisk framställning” (Trost 2002:13). Föreliggande studie utgör inget undantag. När undervisningen om EU jämförs med undervisningen om nationell politik visar det sig genomgående att undervisningen om EU svarar betydligt sämre mot den idealtyp som ligger till grund för undersökningen. Det innebär å andra sidan att undervisningen om nationell politik svarar mycket bättre mot denna idealtyp. Faktum är att undervisningen om nationell politik i hög utsträckning tycks behandla innehåll som är relevant för ett politiskt deltagande
I intervjuerna framkommer att lärarna är väl medvetna om att eleverna får en betydligt mer omfattande undervisning om nationell politik än om EU. Att olika typer av innehåll betonas för kunskapsområdena förefaller däremot inte
vara lika självklart.86 Lärare kan uttrycka att de gör ”ungefär lika” i undervisningen om EU, som i undervisningen om nationell politik, fast inte lika mycket. Utifrån det perspektiv som används i studien är det dock tydligt att kunskapsområdena behandlar olika typer av innehåll.En didaktisk förhoppning är att det jämförande upplägg som använts i studien kan visa hur undervisningen om EU kan utvecklas. Min uppfattning är att undervisningen om EU har mycket att vinna om den görs mer lik undervisningen om nationell politik.
86
Intervjuerna visar också att lärarna har lättare för att redogöra för hur de undervisar om ett kunskapsområde än vilket innehåll de valt att behandla. Särskilt svårt är det att uppge vad som valts bort.
Sammanfattning
I studien undersöks vilket innehåll som tas upp i undervisningen om EU och nationell politik. Resultaten bygger på enkätsvar av och intervjuer med so-lärare på högstadiet.
Problemformulering
Studien tar sin utgångspunkt i att politik på EU-nivå har stor betydelse för den svenske medborgaren. Därför bör innehållet i samhällskunskapsundervisningen utformas för att bidra till utvecklandet av kompetenser för politiskt deltagande på europeisk nivå. Politiska kunskaper och systemtilltro anses vara två viktiga kompetenser för politiskt deltagande (Jarl 2004:52 ff).
I tysk politikdidaktik används begreppet ‟den reflekterande åskådaren‟ som en allegori för att illustrera en miniminivå av politiska kunskaper. Medborgaren behöver likt en fotbollsåskådare förstå spelets regler (polity), vad man spelar om (policy) och de taktiska strategier som ligger bakom lagens/partiernas spelsätt (politics). Om någon eller några av politikdimensionerna inte framgår i undervisningen ges en ofullständig bild av politik (Gagel 2000:67, Tønnessen R. & Tønnesssen M. 2007:22). Dessutom bör medborgaren kunna analysera och bedöma politiska skeenden (Detjen 2000:14). Ett undervisningsinnehåll som behandlar polity-, policy- och politicsdimensionen kan underlätta för politiska analyser och bedömningar. I studien bedöms i vilken utsträckning innehåll kopplat till de olika politikdimensionerna behandlas i undervisningen.
Systemtilltro handlar om att det politiska systemet upplevs som påverkbart (Jarl 2004:53). Flera forskare menar att politik i EU bör förstås som inrikespolitik snarare än utrikespolitik (Blomgren & Bergman 2005:178, Hix 2008:5). Om EU uppfattas som inrikespolitik kan ha betydelse för om medborgarna upplever att de kan och bör påverka politiken (Goldmann 1986:5 ff). I studien har tre kännetecken använts för att bedöma i vilken utsträckning innehållet i undervisningen framställs som inrikespolitik: att det finns ett inflöde av preferenser från medborgarna till det politiska systemet, att det finns en pluralism av åsikter inom det politiska systemet och att det finns en återkoppling från det politiska systemet till medborgarnas vardag.
I vilket sammanhang undervisningen sker kan ha betydelse för om kunskapsområdet framställs som inrikespolitik och om samtliga politikdimensioner framträder (Weiβeno 2004b:113 ff). För att kunna bedöma
om innehållet i EU-undervisningen är väl utformat för ett politiskt deltagande på europeisk nivå, används en referenspunktsstrategi. EU-undervisningen jämförs med undervisningen om svensk politik på nationell nivå (nationell politik).
I studien undersöks således om EU-undervisningen skiljer sig från undervisning om nationell politik avseende undervisningssammanhang, innehåll kopplat till respektive politikdimension samt i vilken utsträckning kunskapsområdet framställs som inrikespolitik.
Metod
Hösten 2009 genomfördes intervjuer med sjutton so-lärare på tretton olika högstadieskolor. Till grund för urvalet låg en webbenkät som gått ut till strax över 70 so-lärare i sex olika kommuner i västra Mellansverige. De intervjuade lärarna utgjorde ett strategiskt urval där följande faktorer beaktades; kön, utbildning, år som verksam lärare, tid till kunskapsområdena EU och nationell politik samt vilken typ av slutbetyg som sätts. I intervjuerna användes öppet formulerade frågor för att lärarna med egna ord skulle beskriva undervisningen om EU och nationell politik. I dessa så kallade tematiska frågor har lärarna fått svara på vad de undervisar om, hur de undervisar, när undervisningen sker, vilket material som används etcetera. Intentionen har varit att få en allsidig beskrivning av undervisningen vilket kan bidra till att ge en mer fullständig bild av undervisningen (Magnusson 1998:77 ff). Dessutom har lärarna i tre så kallade direkta frågor fått besvara mer slutet formulerade frågor relaterade till respektive forskningsfråga. De direkta frågorna har fungerat som en form av triangulering där lärarnas bedömning jämförts med författarens tolkning av svaren i de tematiska frågorna.
Resultat
För det första avsätter lärarna betydligt mer tid till undervisningen om nationell politik än till EU. I vilket sammanhang undervisningen sker ser olika ut för de två kunskapsområdena. EU kan behandlas som både ett fast och ett flytande kunskapsområde. I de fall EU behandlas som ett fast kunskapsområde sker undervisningen i samband ett särskilt arbetsområde. De som behandlar EU som ett flytande kunskapsområde menar att de inte har avsatt ett särskilt arbetsområde för att undervisa om EU. EU-frågor kommer istället in i olika kunskapsområden som till exempel Europas länder och efterkrigstiden. Nationell politik behandlas genomgående som ett fast kunskapsområde. Politik
på kommunal och regional nivå samt allmänna demokratifrågor är i flera fall en del av kunskapsområdet. EU-frågor förefaller inte i någon större utsträckning integreras med undervisning om politik på andra beslutsnivåer eller med allmänna demokratikunskaper. Undervisningen om kunskapsområdena kan i samband med valrörelser utformas lite annorlunda än annars. Särskilt tydligt är det för undervisningen om nationell politik.
Kunskapsområdena skiljer sig också avseende vilka politikdimensioner som betonas i undervisningen. Politydimensionen tycks i stor utsträckning dominera EU-undervisningen. Innehåll kopplat till policydimensionen förekommer i viss utsträckning medan innehåll kopplat till politicsdimensionen knappt förekommer överhuvudtaget. I undervisningen om nationell politik förefaller samtliga tre dimensioner framgå i undervisningen även om politicsdimensionen betonas i mindre utsträckning än de två andra.
Vad som betonas inom respektive politikdimension skiljer också mellan kunskapsområdena. Polityinnehåll i undervisningen om EU tycks i första hand ta upp Europasamarbetets tillkomst efter andra världskriget och utvidgningen från ursprungliga sex till dagens 27 medlemsländer. En översiktlig genomgång av EU:s centrala institutioner samt EU:s fyra friheter betonas också som viktiga delar i undervisningen. För kunskapsområdet nationell politik förefaller undervisning om valsystemet samt riksdagens och regeringens uppgifter stå i fokus tillsammans med grundläggande fakta om riksdagspartierna och deras ideologiska ursprung. Innehåll kopplat till policydimensionen domineras i EU-undervisningen av argument för och emot ett svenskt EU-medlemskap. I undervisningen diskuteras i första hand argumenten i sig och i mindre utsträckning vilket parti som framför argumenten. I nationell politik är det tvärtom politiska partiers ståndpunkter i olika frågor som prioriteras, även om sakfrågor kan diskuteras utan att koppla åsikterna till riksdagspartiernas ståndpunkter. Exemplen på politicsinnehåll i EU-undervisning är få och gäller i första hand utomparlamentariska metoder för politisk påverkan. I undervisning om nationell politik betonas den enskilde medborgarens möjligheter att påverka politiken tillsammans med hur och varför riksdagspartier samarbetar.
Undersökningen visar att EU-frågor framställs som inrikespolitik i betydligt mindre utsträckning än nationell politik. Av de tre kännetecknen på inrikespolitik är det endast återkopplingen från det politiska systemet till medborgarnas vardag som framgår tydligt. Att det förekommer ett inflöde av
preferenser till det politiska systemet och att det finns en pluralism av åsikter inom det politiska systemet betonas i mycket liten utsträckning. Olika länders skilda uppfattningar, i några politiska frågor, kan framgå i undervisningen. I undervisningen om nationell politik förefaller samtliga tre kännetecken på inrikespolitik framkomma. Att medborgarna har möjligheter att påverka och bör påverka det politiska systemet framhålls som en viktig del av undervisningen och samtliga lärare menar att en central del av kunskapsområdet är att visa hur de olika politiska partiernas åsikter skiljer sig åt. En återkoppling från det politiska systemet till elevernas vardagsliv tycks i första hand framkomma genom att lärarna i undervisningen använder exempel som ligger nära eleverna.
Slutsats
Sammantaget framstår innehållet i EU-undervisningen som betydligt sämre utformat för en deltagarkompetens på europisk nivå än vad innehållet i undervisningen om nationell politik är för en deltagarkompetens på nationell nivå. EU-undervisningen domineras av en av politikdimensionerna (polity), jämfört med nationell politik där samtliga politikdimensioner tycks framkomma i undervisningen. Ett av tre inrikespolitiska kännetecken (återkopplingen) är framträdande i undervisningen om EU jämfört med undervisningen om nationell politik där minst två betonas och ett tredje framkommer indirekt. Undervisningen om EU tycks inte heller ske i samband med val eller undervisning om demokrati, vilket däremot förefaller vara vanligt för undervisningen om nationell politik. EU-undervisningen kan, om den jämförs med undervisning om nationell politik, karaktäriseras som endimensionell och präglad av ett utrikespolitiskt perspektiv. Slutsatsen är därför att innehållet i EU-undervisningen inte kan betecknas som väl utformat för att bidra till politiskt deltagande.
Referenser
Enkät
Enkätundersökning (våren 2009)
Intervjuer
Intervju med lärare nr 1 (hösten 2009) Intervju med lärare nr 2 (hösten 2009) Intervju med lärare nr 3 (hösten 2009) Intervju med lärare nr 4 (hösten 2009) Intervju med lärare nr 5 (hösten 2009) Intervju med lärare nr 6 (hösten 2009) Intervju med lärare nr 7 (hösten 2009) Intervju med lärare nr 8 (hösten 2009) Intervju med lärare nr 9 (hösten 2009) Intervju med lärare nr 10 (hösten 2009) Intervju med lärare nr 11(hösten 2009) Intervju med lärare nr 12 (hösten 2009) Intervju med lärare nr 13 (hösten 2009) Intervju med lärare nr 14 (hösten 2009) Intervju med lärare nr 15 (hösten 2009) Intervju med lärare nr 16 (hösten 2009) Intervju med lärare nr 17 (hösten 2009) Intervju med lärare nr 18 (hösten 2009)
Litteratur och internetkällor
Almgren, Ellen (2006) Att fostra demokrater: Om skolan i demokratin och demokratin i skolan. Uppsala University Library. Uppsala.
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008) Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ
metod. Studentlitteratur. Lund.
Andersson, Therese & Bergman, Torbjörn (2005) ”Unionens byråkrater: kommissionen och de svenska statstjänstemännen”. Blomgren, Magnus & Bergman, Torbjörn (red). EU och Sverige – ett sammanlänkat statsskick. Liber. Malmö.
Arfwedson, Gerd & Arfwedson, Gerhard (1995) Didaktik för lärare. HLS Förlag. Stockholm. Bache, Ian & George, Stephen (2006) Politics in the European Union. Oxford University Press. (2 uppl.) Oxford.
Berg, Bruce L. (2009) Qualitative Research Methods for the Social Sciences. Pearson Education (7 uppl.). Boston.
Bergman, Torbjörn & Blomgren, Magnus (2005) ”Ett sammanlänkat statsskick!”. Blomgren, Magnus & Bergman, Torbjörn (red). EU och Sverige – ett sammanlänkat statsskick. Liber. Malmö. Berliner, David C. (2004) “Expert Teachers: Their characteristics, development and
accomplishments”. Berliner David (red). De la teoria? A l’aula: Formacio del professorat ensenyament
de las ciéncies socials. Department de Didáctica de la Llengua de Literatura I de les Ciéncies
Socials. Barcelona.
Bernmark-Ottosson, Ann (2005) Demokratins stöttepelare – En studie av lärarstuderandes
demokratiuppfattningar. Karlstad University Studies. Karlstad.
Bernmark-Ottosson, Ann (2009) ”Samhällskunskapslärare”. Schüllerqvist, Bengt & Osbeck, Christina (red). Ämnesdidaktiska insikter och strategier. Karlstad University Press. Karlstad. Bjessmo, Lars-Erik (1991) Att förbereda sig för undervisning. HSL Förlag. Stockholm. Bjessmo, Lars-Erik (1994) Elevens samhällsbild. HSL Förlag. Stockholm.
Bjessmo, Lars Erik, Peter Fowelin & Lars Nohagen (2003) SO-Direkt Samhälle 1. Bonniers. Malmö.
Bjessmo, Lars Erik, Peter Fowelin, Anders Johnsson & Lars Nohagen (2004) SO-Direkt
Samhälle 2. Bonniers. Malmö.
Bjessmo, Lars Erik, Peter Fowelin, Anders Johnsson & Lars Nohagen (2005) SO-Direkt
Samhälle 3. Bonniers. Malmö.
Blomgren, Magnus (2005) ”Riksdagen och EU”. Blomgren, Magnus & Bergman, Torbjörn (red). EU och Sverige – ett sammanlänkat statsskick. Liber. Malmö.
Blomgren, Magnus & Bergman, Torbjörn (2005) ”Demokratin i det sammanlänkade statsskicket”. Blomgren, Magnus & Bergman, Torbjörn (red). EU och Sverige – ett sammanlänkat
statsskick. Liber. Malmö.
Breit, Gotthard (2007) “Gut gemeint ist nicht gut gemacht”. Breit, Gotthard & Massing, Peter (red). Politik im Politikunterricht. Wieder den inhaltsleeren Politikunterricht. Wochenschau Verlag. Schwalbach.
Breit, Gotthard & Massing, Peter (2006) “Einfürung: Zur Verwendung der Unterrichtseinheiten“ Breit, Gothard & Massing, Peter (red). Politikunterricht geplant. Wochenschau Verlag. Schwalbach.
Breit, Gotthard & Weiβeno, Georg (2008) Planung des Politikunterrichts. Eine Einfürung. Wochenschau Verlag. Schwalbach.
Broman, Anders (2009) Att göra en demokrat? Demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskolan. Karlstad University Studies. Karlstad.
Bromsjö, Birger (1965) Samhällskunskap som skolämne. Målsättningar, kursinnehåll och arbetssätt på
den grundläggande skolans högstadium. Svenska Bokförlaget. Stockholm.
Bronäs, Agneta (2000) Demokratins ansikte. En jämförande studie av tyska och svenska
samhällskunskapsböcker på gymnasiet. HLS Förlag. Stockholm.
Bronäs, Agneta & Selander, Staffan (2002) ”Samhällskunskap som skolämne”. Falkevall, Björn och Selander, Staffan (red). Skolämne i kris. HLS Förlag. Stockholm.
Bronäs, Agneta (2003) ”Demokrati i samhällsundervisningen – kunskap eller fostran?” Selander, Staffan (red). Kobran, nallen och majen – Tradition och förnyelse i svensk skola och
skolforskning. Forskning i fokus nr 12. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm. Liber.
Bäck, Hanna & Giljam, Mikael (2006) Valets mekanismer. Liber. Malmö.
Bäck, Henry & Larsson, Torbjörn (2006) Den svenska politiken: struktur, processer och resultat. Liber. Malmö.
Christensen, Torben Spanget (2009) En diagnose af didaktikken, som den i praksis udfolder sig i
samfundsfag i Danmark. Paper vid samhällskunskapsdidaktisk konferens. Karlstad Universitet
20090317.
Christensen, Torben Spanget (2010) Comments on the presentation about Citizen Education . Paper vid International Conference: Social Science Didactics. Karlstad Universitet 20101129. Detjen, Joachim (2000) Die Demokratiekompetenz der Bürger.
http://www.bpb.de/publikationen/7FDXBG.html utdrag 090610. [2009-06-10]
Detjen, Joachim (2001) Leitbilder der Demokratie-Erziehung: Reflektierte Zuschauer –
interventionsfähige Bürger – Aktivbürger.
http://bpd.de/veranstaltungen/P9KG4D,0,0,Leitbilder_der_DemokratieErziehung%
[2009-09-07]
Detjen, Joachim (2004) ) ”„Europäische Unübersichtlichkeiten„– Wie soll die politische Bildung mit der Komplizierheit und Intransparenz der Europäischen Union umgehen?”. Weiβeno, George (red). Europa verstehen lernen – Eine Aufgabe des Politikunterrichts. Wocheschau Verlag. Schwalbach.
Detjen, Joachim (2007a) ”Politik in der politischen Bildung”. Breit, Gotthard & Massing, Peter (red). Politik im Politikunterricht. Wieder den inhaltsleeren Politikunterricht. Wochenschau Verlag. Schwalbach.
Detjen, Joachim (2007b) Politische Bildung. Oldenbourg. München.
Detjen, Joachim (2010) The German ,Politische Bildung’ tradition: Development, organizational forms,
objectives and research. Paper vid International Conference: Social Science Didactics. Karlstad
Ekbom, Dennis (1989)”‟Varför gråter sälarna?‟ eller Integration som ett sätt att förstå”. Svingby, Gunilla (red). SO i fokus” Utbildningsförlaget. Borås.
Eklund, Niklas & Larsson, Anna (2009) Samhällskunskap och disciplinfrågan. Om utbildning av lärare
i samhällskunskap. Utbildning & Demokrati 2009. Vol 18. Nr 1.
Ekman, Joakim & Todosijević, Sladjana (2003) Unga demokrater. En översikt av den aktuella
forskningen om ungdomar, politik och skolans demokrativärden. Forskning i fokus, nr 11. Myndigheten
för skolutveckling. Stockholm.
Ekman, Tiina (2007) Demokratisk kompetens. Om gymnasiet som demokratiskola. Statsvetenskapliga institutionen. Göteborgs universitet. Studier i politik 103. Göteborg.
Elgström, Ole & Jönsson Christer (2005) “Conclusions” Elgström, Ole & Jönsson, Christer (red). European Union Negotiations. Routledge. New York.
Eriksson, Cecilia (2006) ”Det borde vara folket som bestämmer”. En studie av ungdomars föreställningar
om demokrati. Örebro Studies in Political Science 16. Örebro.
Englund, Tomas (1997) ”Undervisning som meningsbjudande”. Uljens, Michael (red).
Didaktik. Studentlitteratur. Lund.
Englund, Tomas (2004) ”Inledning”. Englund, Tomas (red). Skillnad och konsekvens. Mötet lärare
– studerande och undervisning som meningsbjudande. Studentlitteratur. Lund.
Englund, Tomas (2005) Läroplanen och skolkunskapens politiska dimension. Daidalos. Göteborg. Esaiasson, Peter & Westholm, Anders (2006) Deltagandets mekanismer. Liber. Malmö. Esaiasson, Peter, Mikael Giljam, Henrik Oscarsson & Lena Wägnerud (2007) Metodpraktikan. Nordstedts Juridik AB (3 uppl.). Stockholm.
EU-upplysningen (2010a) www.eu-upplysningen.se/EU-upplysningen/ [2010-12-08] EU-upplysningen (2010b)
http://www.eu-upplysningen.se/Aktuellt/Nyheter/EU-utreder-svensk-vargjakt/[2010-12-08]
EU-upplysningen (2010c) http://www.eu-upplysningen.se/Institutioner
Forsberg, Åsa (2011) Folk tror ju på en om man kan prata. Deliberativt arrangerad undervisning på
gymnasieskolans yrkesprogram. Karlstad University Press. Karlstad.
Fritzell, Christer (2003) Pedagogisk praktik som demokratiska samtal. Några steg mot en
praktisk-pedagogisk deliberationsmodell. Institutionen för pedagogik. Växjö.
Gagel, Walter (2000) Einfürung in die Didaktik des Politischen Unterrichts. Leske-Budrich (2 uppl.). Opladen.
Gagel, Walter (2005) Geschichte der politischen Bildung in der Bundesrepublik Deutschland 1945-1990. VS Verlag (3 uppl.). Wiesbaden.
Gagel, Walter (2007) Drei didaktische Konzeptionen: Giesecke, Hilligen, Schmiederer. Wochenschau Verlag. Schwalbach.
Giljam, Mikael & Hermansson, Jörgen (2003) Demokratins mekanismer. Liber. Malmö. Giljam, Mikael & Hermansson, Jörgen (2003) “Demokratins ideal möter verkligheten”. Giljam, Mikael & Hermansson, Jörgen. Demokratins mekanismer. Liber. Malmö. Goldmann, Kjell. (1986) “Democracy is incompatible with international politics:
reconsideration of a hypothesis”. Goldmann, Kjell, Sten Berglund & Gunnar Sjöstedt (red).
Democracy and Foreign Policy. Gower Publishing Company Limited. Brookfield
Goldmann, Kjell (2003) Övernationella idéer – EU som ideologiskt projekt. SNS Förlag. Stockholm. Hedengren, Uriel (2003) I händelsernas centrum. Falköping. Almqvist & Wiksell
Hegeland, Hans (2006) Nationell EU-parlamentarism. Riksdagens arbete med EU-frågorna. Santérus Förlag. Stockholm.
Henkeborg, Peter (2008) ”Kategoriale Bildung und kompetenzorientierte politische Bildung.” Weiβeno, Georg (red). Politikkompetenz. VS Verlag. Wiesbaden.
Hermansson, Jörgen, Christer Karlsson, & Henry Montgomery (2008) Samtalets mekanismer. Liber. Malmö.
Hildingson, Kaj, Lars Hildingson, Lennart Husén & Stig Gustafsson. (1995) Samhälle idag 7. Natur och kultur. Stockholm.
Hildingson, Kaj, Lars Hildingson, Leif Berg, Swen-Ingvar Ekberg, Lars Eriksson & Lennart Husén (1999) Samhälle idag 9. Natur och kultur. Stockholm.
Hildingson, Kaj, Lars Hilding, Lennart Husén & Swen-Ingvar Ekberg, (2000) Samhälle idag 8. Natur och kultur. Stockholm.
Hix, Simon (2008) What’s wrong With the European Union & How to Fix it? Polity Press. Cambridge.
Hopmann, Stefan (1997) ”Wolfgang Klafki och den tyska didaktiken”. Uljens, Michael (red).
Didaktik. Studentlitteratur. Lund.
Imsen, Gunn (1997) Lärarens värld. Introduktion till allmän didaktik. Studentlitteratur. Lund. Jarl, Maria (2004) En skola i demokrati? Föräldrarna, kommunen och dialogen. Göteborg Studies in Politics, Göteborgs Universitet. Göteborg.
Johannesson, Christina (2005) ”EU:s inflytande över lagstiftning i Sveriges riksdag”.
Statsvetenskaplig tidskrift 2005 nr 1.
Jönsson, Christer, Ole Elgström & Magnus Jerneck (1992) Internationell politik. Studentlitteratur (2 uppl.). Lund.
Jönsson, Christer (1997) ”utrikespolitik”. Goldmann, Kjell, Morgens N Pedersen & Øyvind Østerud (red) Statsvetenskapligt lexikon. Universitet Förlaget. Stockholm.
Karlefjärd, Anna (2011) Att rymmas inom sitt friutrymme. Om samhällskunskapslärares tolkning,
anpassning och undervisning. Karlstad University Studies. Karlstad.
Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Lund.
Larsson, Kent (2004) Demokratiska dimensioner i skolans samhällsundervisning. En didaktisk studie. Pedagogiska institutionen Örebro universitet. Örebro.
Larsson, Kent (2007) Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet – överväganden kring en deliberativ
Lendahls, Birgit (1989) ”Har arbetssättet någon betydelse?”. Svingby, Gunilla (red). SO i fokus. Utbildningsförlaget. Borås.
Liedman, Sven-Eric (1997) I skuggan av framtiden. Modernitetens historia. Albert Bonniers Förlag. Stockholm.
Linde, Göran (1986) Yrket som livsform. En studie av gymnasielärares arbetsförhållanden. HSL Förlag. Stockholm.
Liljestrand, Johan (2002) Klassrummet som diskussionsarena. Örebro universitet. Örebro. Lpo 94 (1994) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet . Utbildningsdepartementet. Stockholm. Magnette, Paul (2005) What is the European Union? Nature and Prospects. Palgrave Macmillan. Houndmills.
Magnusson, Anders (1998) Lärarkunskapens uttryck: en studie av lärares självförståelse och
vardagspraktik. Linköpings Univiersitet. Linköping.
Marklund, Sixten (1987) Skolsverige 1950-1975. Utbildningsförlaget. Stockholm. Massing, Peter (2004) ”Bürgerleitbilder – Anknüpfungspunkte für eine europazentrierte Didaktik des Politikunterrichts”. Weiβeno, Georg (red). Europa verstehen lernen. Wochenschau Verlag. Schwalbach.
McCormick, John (2002) Understanding the European Union. Palgrave (2 uppl.). New York. Montin, Stig (2010) ”Kommunerna och flernivåstyrningen i EU. Inflytande, anpassning eller inbäddning?” Tallberg, Pontus & von Bergmann-Winberg, Marie-Louise (red). Flernivåstyrning
– framgångsfaktor för kommuner, regioner och staten. Sveriges kommuner och Landsting. Stockholm.
Myndigheten för skolutveckling (2008) Samhällsorienterade ämnen. En samtalsguide om kunskap,
arbetssätt och bedömning. Stockholm.
Müller, Ragnar (2006) Wie kann man komplexe Themen wie Globalisierung oder europäische Intergration
vermittlen. http://www.online-dissertation.de/globalisierung/vermittlungsprobleme.htm [2009-06-10]
Måhl, Per (1999) Vad krävs nu? En bok om hur skolan kan se ut och fungera. HLS Förlag. Stockholm.
Nie, Norman & Hillygus, Sunshine (2001) ”Education and Democratic Citizenchip”. Ravitch, Diane & Viteritti, Joseph P. (red) Making Good Citizen. Education and Civil Society. University Press. Yale.
Nilsson, Erik, Sture Långström & Göran Swanelid (2000) Samhällskunskap Kompakt. Gleerups. Malmö.
Nilsson, Lennart (2010) Värmland i Sverige och Europa. SOM-Institutet. Göteborgs Universitet. Göteborg.
Nyberg, Linda (2010) EU i lokalpolitiken – En undersökning av dagordningar från kommuner och