Visar undervisningen en pluralism av åsikter inom det politiska

Det inrikespolitiska kännetecknet att det finns en pluralism av åsikter inom det politiska systemet tycks i första hand framkomma genom att olika partiers åsikter redovisas och ställs mot varandra. Att olika politiska åsikter redovisas och ställs mot varandra framstår å andra sidan som en mycket central del av kunskapsområdet nationell politik.

Att en pluralism inom det politiska systemet är kännetecknande för ett demokratiskt system som vårt, framhålls av några lärare som en viktig insikt. Lärarna säger sig poängtera att det finns en anledning till att det finns olika partier att rösta på. Lärare 11 uttrycker till exempel att det ”absolut” viktigaste målet med kursen nationell politik är att:

[Eleverna] vet varför vi har olika partier att man förstår skillnaden mellan demokrati och diktatur. Att man vet att vi inte har ett enpartisystem utan att vi har olika partier för att det är folket, det är du när du är 18 år som skall få vara med och bestämma vem du tycker skall få vara med och styra (L11).

Ytterligare ett par lärare understryker sambandet mellan demokrati och att väljarna har olika politiska alternativ att ta ställning till. Lärare 5 betonar till exempel att det är viktigt att eleverna inser att ”det finns lite pluralism och att det sker en valdebatt.” Han uppmanar dem att i första hand stödja det alternativ som står för deras åsikter och om det inte finns ett sådant alternativ bör de i alla fall rösta blankt.

Det är endast några lärare som uttryckligen säger sig undervisa om att förekomsten av olika politiska alternativ är en viktig del av det svenska politiska systemet. Däremot berättar samtliga lärare att de i en eller annan form redovisar olika partiers politiska ståndpunkter. Lärare 4 säger till exempel att ”man kollar vilka partier som sitter i riksdagen. Lite ideologiskt var man står och vilka frågor man driver”. En översiktlig genomgång av vad som utifrån ett ideologiskt perspektiv skiljer riksdagspartierna åt, nämns av de allra flesta lärare som en del av kunskapsområdet. Däremot finns en skillnad i vilken utsträckning de ideologiska olikheterna betonas. Några lärare menar att de ideologiska rötterna inte säger så mycket om dagens parti och att de därför bara kort redogör för dem. Andra poängterar att de är måna om att eleverna får en förståelse för var partierna hör hemma ideologiskt. Det finns också lärare som uttrycker att det viktigaste är att eleverna kan skilja de två blocken åt. De poängterar att de i huvudsak undervisar om skillnader mellan de politiska blocken. Lärare 6 säger till exempel att hon ”tycker att det är viktigt att de vet skillnaden mellan blocken” och att hon alltid försöker ge eleverna kunskaper så de ”har en känsla för de röda och de blå [står för] samt de grönas miljöfrågor och extrema grupper utanför” (L6). En lärarledd genomgång som visar hur partierna skiljer sig utifrån ett höger-vänsterperspektiv nämns också av flera lärare som en del av undervisningen om nationell politik. Den mest använda undervisnings-metoden tycks vara att låta eleverna fördjupa sig i ett partis politiska ståndpunkter. Att det finns en pluralism av åsikter framkommer i dessa fall när eleverna ställs mot varandra i en partidebatt.

För att få en bild av hur central undervisningen om olika partiers politiska ståndpunkter är, ombads lärarna bedöma om genomsnittseleven efter området nationell politik har en uppfattning om hur de olika partiernas åsikter skiljer sig åt. De flesta lärare bedömer att eleverna efter kunskapsområdet har en uppfattning om var de olika partierna står politiskt. Lärarna kan till exempel besvara frågan med; ”Ja absolut”(L1), ”Ja det skulle jag nog vilja säga, grovt sett” (L2) eller ”Ja det är jag rätt så övertygad om även om det blivit svårare nu

när partierna närmat sig varandra åsiktsmässigt”(L3). Några av de lärare som svarar ja på frågan, garderar sig dock genom att nämna något förbehåll. De kan till exempel säga att eleverna har koll direkt efter arbetsområdet men kanske inte om man frågar dem senare (L4, L15) eller att även om de kan redogöra för skillnader så är bilden av partierna ganska svartvit (L4, L11).

Några lärare bedömer att snitteleven snarare har en uppfattning om vad de politiska blocken tycker och möjligtvis något ytterligare parti. Lärare 16 säger till exempel att eleverna inte har en uppfattning om alla partier men att:

Jag tror att de har klart för sig S och V och Moderaterna. Blockpolitiken som de har nu har de klart för sig. Framförallt S och M eller S och V och M. Men [eleverna har en] mer luddig uppfattning om Folkpartiet och Centern även om de historiskt har koll på att de var bondepartiet… lite så” (L16).

Lärare 17 uttrycker ungefär samma sak när hon säger att eleverna känner till de stora frågorna ”speciellt om man tänker sossar och moderater mot varandra. Sedan blir det lite lurigare om man kommer ut på kanterna att de inte riktigt har koll. Men jo en medelelev [har koll]”. Lärare 13 menar att eftersom de pratar om de politiska blocken har eleverna en känsla för vad som skiljer dem åt men utöver det kan de nog bara det parti de fördjupat sig i. Lärare som poängterar att eleverna i första hand kan skilja mellan de politiska blockens åsikter, kategoriseras som att de bara delvis instämmer i att eleverna har en uppfattning om hur partiernas åsikter skiljer sig åt.

Det finns också ett par lärare som bedömer att en genomsnittselev inte har en uppfattning. En uttrycker att ”De har inte koll partipolitiskt men att de lägger ett solidariskt perspektiv att det skulle vara mer mänskligt att rösta på ett visst parti” (L6). Den andre läraren svarar ”Nej det här är jättesvårt” (L10) och förtydligar att de mest engagerade har en viss koll direkt efter valen men att det förmodligen beror på att de tagit del av vad som sagts i medierna. Det sista citatet antyder att elevernas kunskaper om partiernas ståndpunkter beror på fler faktorer än undervisningen. Fler lärare relaterar dock svaret till undervisningsinnehållet. Till exempel att eleverna framförallt känner till blockens ståndpunkter eftersom de bara gått igenom blocken eller att de framförallt kan det parti de fördjupat sig i och att eleven har koll direkt efter kunskapsområdet men inte senare. Sammantaget bedömer jag att svaren på den direkta frågan tyder på att de politiska partiers uppfattningar är en relativt central del av kunskapsområdet.

5.1.3 Visar undervisningen att det finns en återkoppling från det politiska