Undervisning om nationell politik

Bromsjös undersökning är den studie som mest utförligt redovisar vilket innehåll lärare på högstadiet prioriterar i sin samhällskunskapsundervisning.22 667 lärare för årskurserna 7 till 9 har besvarat enkäter om vilket innehåll de prioriterar i undervisningen. Lärarna har bedömt hur de fördelar tiden mellan 19 olika förslag på ämnesinnehåll. Undersökningen visar att innehåll som förts till rubriken ”staten” och som tar upp statsförfattningen, riksdag och regering, centrala statsförvaltningen och länsstyrelsen prioriteras högst, näst innehåll som tar upp frågor om yrkesval.23 ”Rösträtt och val” som innefattar hur vi väljer våra förtroendemän och de politiska partierna, hör också till de mer prioriterade kunskapsområdena. Undervisning om nationell politik24 förefaller, under Bromsjös tid, ha prioriterats högt i undervisningen på högstadiet (1965:100 ff, 316 ff).

Under 90-talet gjorde Vernersson två mindre studier av innehållet i samhällskunskapsundervisningen. 1999 års studie omfattar 19 lärare utspridda över grundskolans årskurser och 1994 års studie, som är gjord före införandet av 1994 års läroplan, omfattar 15 högstadielärare och 7 gymnasielärare. I enkätundersökningarna har lärarna i en öppet formulerad fråga besvarat vilka moment/kunskapsområden de brukar prioritera. Svaren har ”med ledning av politik och EU. Frågorna som använts handlar om generella demokratiska principer och inte om kunskaper knutna till den politiska ordningen i ett särskilt land (se Almgen 2006:52, Ekman 2007:77). Dessutom är det exakta innehållet i de flesta frågorna hemligt (Skolverket 2010a:41).

22

Kursplanerna gav inte heller vid denna tid några anvisningar om hur lärarna bör fördela sin undervisningstid till olika delar av ämnet (1965:99). Bromsjö undersöker bland annat Folkskolan (år 7 och 8) och Enhetsskolan (år 7-9). Övriga årskurser som Bromsjö undersöker har exkluderats från redovisningen.

23 Kategorin ”Skolor, yrken och yrkesval” innehåller frågor om ”Studieorientering, Anlagsorientering. Om olika yrken och utbildningsvägar. Arbetsförmedlingen” (Bromsjö 1965:100).

24

Innehåll som tar upp kommunal och landstingsnivå omfattas ej, utan utgör en egen kategori (Bromsjö 1965:100).

dess betydelseinnehåll” grupperats i olika kategorier. ”Sveriges politiska liv” 25 är i båda undersökningarna en av de kategorier som får flest omnämnanden.26 Till ”Sveriges politiska liv” räknar Vernersson även undervisning om kommunen och massmedier men däremot inte undervisning om demokrati och ideologier (Vernersson 1999b:78 ff, Vernersson 1994:34 ff). Vernersson menar att resultaten sammanfattningsvis ger en förhållandevis splittrad bild av innehållet i samhällskunskapsämnet men att det inom den påvisade variationen finns en relativ samstämmighet om vad som utgör ämnets kärna. Han konstaterade 1994 att ”tonvikten på samhällsstudierna på grundskolans högstadium – enligt här gjorda lärarprioriteringar – klart ligger på våra inhemska politiska och ekonomiska förhållanden” (Vernersson 1994:37). I undersökningarna framgår också att svensk politik och ekonomi i första hand omnämns av lärare för de senare årskurserna. Lärare för de tidigare årskurserna tycks i högre utsträckning prioritera undervisning om ”Aktuella samhällsfrågor”27 (Vernersson 1999b:81 ff). Att mycket tid ägnas till det svenska politiska systemet är också en slutsats som dragits av Skolverkets stora utvärdering NU03 (Skolverket 2004:116) och i en senare utvärdering hävdas att det är en självklarhet för lärare att undervisa om svenskt statsskick (Skolverket 2008:32). Även i några nyare studier av gymnasielärares urval av innehåll framkommer att politik tillsammans med ekonomi utgör kärnan i samhällskunskapsundervisningen (Bernmark-Ottosson 2009, Karlefjärd 2011). De finns få undersökningar om hur innehållet i undervisningen om nationell politik är organiserad och vilket konkret innehåll som tas upp.28 Riksdagens och regeringens uppgifter, valsystemet, politiska partier och ideologier förefaller dock vara centrala delar av innehållet (Vernersson 1999b, Wikman 2003, Karlefjärd 2011, Odenstad 2010). Undervisning om ideologier tycks i första hand ta upp konservatism, liberalism och socialism (Odenstad 2010:115 ff, Karlefjärd 2011:57).

25 Sveriges politiska liv är Vernerssons benämning på huvudkategorin men också ett svar som 4 + 5 lärare uppgett.

26

Varje svar räknas som ett omnämnande och är därför inte liktydigt med antalet lärare.

27 ”Aktuella samhällsfrågor” tar upp innehåll om bl a arbetsmarknad, prao, droger, trafik, mobbing, miljöfrågor.

28

I Skolverkets rapporter om de samhällsorienterade ämnena är kategorierna för vida för att säga något om det konkreta innehållet. Exempel på kategorier är ”Demokratisk fostran”

”Omvärldskunskap” och ”Analysförmåga” (Skolverket 1998:21) eller ”Demokrati och att vara demokratisk”, ”Frågor om vad som är rätt och orätt och gott och ont” och ”Vad som gör att samhällen förändras” (Skolverket 2005:53).

Odenstads studie visar att den överlägset största andelen provfrågor på svensk politik rör Sveriges statsskick på nationell nivå. Frågor om begrepp, regler och institutioner är vanliga. De kan till exempel handla om att förklara begrepp som proposition eller utskott och att redogöra för när man får rösta eller för riksdagens uppgifter. Utöver frågor kopplade till själva statsskicket efterfrågas även kunskaper om de svenska riksdagspartierna och ideologier. Att para ihop parti med partiledare och partisymbol kan förekomma. Vilka partier som samarbetar eller hur förmågan att styra landet påverkas av om vi har en minoritets- eller majoritetsregering, är också exempel på provfrågor (Odenstad 2010:109 ff). En placering av riksdagspartierna längs en höger-vänsterskala tycks förekomma även i högstadieundervisningen (Bjessmo 1991:32) och högstadieelever kan i stor utsträckning placera in partierna på en höger-vänsterskala (Myndigheten för skolutveckling 2008:17).

Det finns flera studier som antyder att undervisning om nationell politik är nära förknippad med undervisning om demokrati (Bernmark-Ottosson 2009, Odenstad 2010, Wikman 2003). Odenstad skriver att ”dessa kunskapsområden hänger nära samman i de skriftliga prov som ingår i studien” men att det också finns ett antal prov där kunskapsområdena separerats (Odenstad 2010:109). I en studie av högstadie- och gymnasieelevers demokratiuppfattningar framgår också att eleverna, utan ledande frågor, relaterar sina samtal om demokrati till den nationella nivån (Eriksson 2006:188). Elevernas diskussioner visar också att valdemokrati uppfattas som den självklara formen av demokrati för de flesta ungdomar (Eriksson 2006:229). I de fall demokratifrågor av lärare associeras till andra beslutsnivåer än den nationella tycks framförallt demokrati på lokal nivå uppmärksammas (Wikman 2003).29 Undervisningen om nationell politik förefaller också i flera fall ta upp den regionala och kommunala nivån även om fokus är på den nationella nivån (Odenstad 2010:112). Att undervisning om nationell politik kan ske i samband med att allmänna val hålls, framkommer i ett par studier (Karlefjärd 2011:59, Svingby m fl 1989:63 ff).30

Sammantaget förefaller nationell politik vara en central del av innehållet i undervisningen om samhällskunskap. Exakt vad undervisningen består av förefaller mindre tydligt. Kunskaper om statsskick, val och partier samt

29

I Wikmans studie uttrycker lärarna en syn på demokrati som har inslag av både

deltagardemokratiska ideal och deliberativa ideal men i den praktiska undervisningen framkommer ett funktionalistiskt ideal som ligger nära ett valdemokratiskt ideal (2003:107 ff).

30 Svingby m fl undersökning visar att ”valet 88” var ett av de vanligaste arbetsområdena på mellanstadiet.

ideologier verkar ingå i flera fall. Av intresse för den här studien är också att det finns en del som tyder på att undervisning om demokratikunskaper till stor del sker i samband med undervisning om nationell politik. Undervisning om politik på kommunal- och landstingsnivå tycks i flera fall integreras med undervisningen om nationell politik och i vissa fall tycks undervisningen ske i samband med valen vart fjärde år.