Omvärdering av beskattningsunderlag

En konsekvens av målet Gåsabäck är att en skattskyldig person kan undvika uttagsbeskatt- ning genom att ta ut en symbolisk ersättning för transaktionen.454 _{1 januari 2007 infördes en}

ny regel, artikel 80 i mervärdesskattedirektivet, för att förhindra skatteflykt och skatteun- dandragande. Artikeln innebär att en skattskyldig person inte skall kunna undgå beskattning genom att prissätta transaktioner till ett värde som understiger marknadsvärdet. Det bör dock poängteras att den nya artikeln endast är tillämplig när en ersättning utgår för en transaktion. Utgår däremot ingen ersättning gäller reglerna om uttagsbeskattning.455

För att förhindra skattundandragande eller skattflykt får medlemsstaterna enligt artikeln vidta åtgärder för att omvärdera beskattningsunderlaget till marknadsvärdet.456 _{Regeln är så-}

ledes ett avsteg från den grundläggande principen om att beskattningsunderlaget alltid skall utgöras av det värde som den skattskyldiga personen faktiska erhåller för transaktionen.457 En förutsättning för omvärdering av beskattningsunderlaget för en transaktion är att par- terna är förbundna med varandra genom familjeband eller andra nära personliga band, or- ganisatoriska band, äganderättsliga band, band på grund av medlemskap, finansiella band eller juridiska band.458 Relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare och relationen mel-

449 _{Se avsnitt 3.2 för vidare beskrivning av konsumtionsneutralitet.} 450 _{Jämför avsnitt 3.3.4 med avsnitt 4.5.}

451 _{Se bland annat case C-230/94 Renate Enkler v Finanzamt Homburg [1996] ECR I-04517, p. 33 och 35,}

mål C-258/95 Julius Fillibeck Söhne GmbH & Co. KG mot Finanzamt Neustadt [1997] REG I-05577, p. 25 och mål C-48/97 Kuwait Petroleum (GB) Ltd mot Commissioners of Customs & Excise [1999] REG I- 02323, p. 21. Se vidare avsnitt 6.2.3.

452 _{Se avsnitten 5.2.1 och 5.3.1.} 453 _{Se avsnitten 5.2.2 och 5.3.4.} 454 _{Se avsnitt 6.2.}

455 _{Artiklarna 16 och 26.1 i mervärdesskattedirektivet.} 456 _{Artikel 80.1 i mervärdesskattedirektivet.}

457 _{Artikel 73 i mervärdesskattedirektivet. Se vidare avsnitt 3.3.4.} 458 _{Artikel 80.1 i mervärdesskattedirektivet.}

Kan uttagsbeskattning ske vid användning av en vara i rörelsen till underpris?

lan arbetsgivaren och arbetstagarens familj eller andra personer som står arbetstagaren nära får betraktas som juridiska band.459 _{En annan förutsättning är att mottagaren av varan eller}

tjänsten inte har full avdragsrätt.460 _{Förutsättningen torde innebära att alla mottagare som}

inte har avdragsrätt kan omfattas av regeln.

Artikel 80 i mervärdesskattedirektivet är inte tvingande utan medlemsstaterna får välja om bestämmelsen skall införlivas i nationell rätt.461 _{Den nya regeln påminner om de underkän-}

da svenska uttagsbestämmelserna, att uttagsbeskatta underpristransaktioner.462 _{En skillnad}

är dock att regeln medför en hårdare beskattning eftersom beskattningsunderlaget skall omvärderas till marknadsvärdet och inte, såsom vid uttag, fastställas till självkostnadspri- set.463 _{En annan skillnad är att regeln endast är tillämplig när mottagaren av varan eller}

tjänsten inte har full avdragsrätt. Ytterligare en skillnad är att tillämpningsområdet för den nya regeln är mer begränsad eftersom regeln endast kan tillämpas vid underpristransaktio- ner mellan förbundna parter.464 _{I en proposition från år 2007}465 _{föreslår Regeringen att in-}

föra en motsvarande bestämmelse i mervärdesskattelagen.466 _{Förslaget förelås träda i kraft 1}

januari 2008.

Tillhandahåller en skattskyldig person en vara eller en tjänst mot ett symboliskt belopp istället för att gratis tillhandahålla varan eller tjänsten kan uttagsbeskattning inte ske.467

Dock sker beskattning på grundval av marknadsvärdet om förutsättningarna i artikel 80 i mervärdesskattedirektivet är uppfyllda. Införlivar Sverige motsvarande regel i mervärdes- skattelagen kan situationer, såsom i förhandsbeskedet från år 2007, då en skattskyldig per- son låter de anställda använda företagets tillgångar mot en symbolisk ersättning omfattas av bestämmelsen. Regeln bli tillämplig i en sådan situation eftersom parterna är förbundna med varandra och arbetstagaren inte har någon avdragsrätt. Detta innebär att beskattning sker på grundval av marknadsvärdet och inte på den symboliska ersättningen som erhålls för användandet.

6.4

Sammanfattning

Det finns flera omständigheter i målet Gåsabäck som talar för att uttagsbeskattning varken kan ske enligt artikel 26.1 a eller artikel 26.1 b i mervärdesskattedirektivet när en ersättning utgår för en transaktion. Målet Gåsabäck torde därför även hindra en nationell lagstiftning att uttagsbeskatta en skattskyldig person när denne för sitt eget eller personalens privata bruk använder en vara, som ingår i rörelsens tillgångar, mot en ersättning. Beslutet som Skatterättsnämnden tar i förhandsbeskedet från år 2007 strider därmed mot EG-rätten.

459 _{Artikel 80.1 andra stycket i mervärdesskattedirektivet.} 460 _{Artikel 80.1 a i mervärdesskattedirektivet.}

461 _{I artikel 80.1 i mervärdesskattedirektivet anges uttryckligen får.} 462 _{Se avsnitten 5.2.2 och 5.3.4.}

463 _{Jämför med avsnitt 5.4.}

464 _{Jämför med avsnitten 5.2.1, 5.3.1, 5.3.2 och 5.3.3.} 465 _{Proposition 2007/08:25.}

466 _{Proposition 2007/08:25, s. 122.}

Kan uttagsbeskattning ske vid användning av en vara i rörelsen till underpris?

En omständighet som gör att uttagsbeskattning inte kan aktualiseras i något fall vid under- pristransaktioner är att när en ersättning utgår skall det faktiska vederlaget alltid utgöra be- skattningsunderlag. Det finns således ingen möjlighet att uppskatta beskattningsunderlaget på grundval av objektiva kriterier när transaktionen sker till underpris.468 _{En annan omstän-}

dighet är att EG-domstolen i målet Gåsabäck ger stöd för att det redan av inledningen till artikel 26.1 i mervärdesskattedirektivet går att utläsa att vissa angivna transaktioner skall lik- ställas med tillhandahållande av tjänster mot ersättning.469 _{Det är således endast vederlags-}

fria transaktioner som går att likställa med transaktioner mot ersättning. Ytterligare en omständighet är att det av rättspraxis framgår att hänsyn endast tas till syftet med uttagsbe- skattning när en skattskyldig person för privat ändamål tar ut en vara eller en tjänst utan er- sättning. I målet Gåsabäck gör EG-domstolen inte en annan bedömning när transaktionerna sker till underpris.470

Enligt EG-domstolen i målet Gåsabäck skall underpristransaktioner inte uttagsbeskattas trots att ersättningen är symbolisk. Då transaktioner som sker till underpris inte beskattas enligt uttagsbestämmelserna torde inte konsumtionsneutralitet upprätthållas. Den skatt- skyldiga personen skulle kunna företa transaktioner för privat ändamål mot ett symboliskt belopp och på så vis undvika en högre beskattning. En slutkonsument har däremot inte en sådan möjlighet när denne förvärvar en liknande vara eller tjänst.471 _{För att förhindra skat-}

teundandragande eller skatteflykt har en ny regel införts, artikel 80 i mervärdesskattedirek- tivet, som innebär att medlemsstaterna får vidta åtgärder för att avvika från grundprincipen om att beskattningsunderlaget alltid skall utgöras av det som den skattskyldiga personen er- håller. Enligt artikeln skall beskattningsunderlaget för tillhandahållande av varor och tjäns- ter mellan närstående i vissa fall omvärderas till marknadsvärdet. Noteras bör dock att arti- keln endast är tillämplig när en ersättning utgår för en transaktion. När däremot ingen er- sättning utgår för en transaktion kan uttagsbestämmelserna bli tillämpliga.472

468 _{Se avsnitt 6.2.1.} 469 _{Se avsnitt 6.2.2.} 470 _{Se avsnitt 6.2.3.} 471 _{Se avsnitt 6.3.1.} 472 _{Se avsnitt 6.3.2.}

Slutsatser

7

Slutsatser

Syftet med uppsatsen är att analysera om uttagsbeskattning enligt EG-rätten kan aktualise- ras vid underpristransaktioner och hur den svenska rätten står sig i förhållande till EG- rätten på detta område. En följdfråga är om förhandsbeskedet från år 2007 strider mot EG-rätten.

Uttagsbeskattning kan endast aktualiseras enligt artiklarna 16 och 26.1 b i mervärdesskatte- direktivet när en skattskyldig person för privat ändamål tar ut en vara eller en tjänst utan er- sättning.473 _{Mervärdesskattelagen har ett vidare tillämpningsområde eftersom uttagsbeskatt-}

ning även kan ske vid underpristransaktioner. I förarbeten till mervärdesskattelagen anges att det inte strider mot syftet med uttagsbeskattning att uttagsbeskatta underpristransaktio- ner. Det anges inte någon motivering i förarbetena till varför det inte strider mot syftet att uttagsbeskatta underpristransaktioner. Att även beskatta underpristransaktioner torde vara ett sätt att säkerställa att konsumtionsneutralitet upprätthålls på så vis att en skattskyldig person inte i någon situation skall erhålla fördelar jämfört med en slutkonsument. Det svenska synsättet inom mervärdesskatterätten torde grundas på inkomstskatterättsligt syn- sätt att uttagsbeskatta transaktioner som sker till underpris.474 _{I detta sammanhang är det}

viktigt att notera att nationella myndigheter och domstolar inte kan tillämpa inkomstskatte- rätten vid tolkning av mervärdesskatterättens bestämmelser eftersom inkomstskatterätten inte är harmoniserad inom EG. Mervärdesskatten är strikt harmoniserad inom EG varför mervärdesskatterättsliga bestämmelser skall tolkas EG-konformt. Detta medför att svensk mervärdesskatterätt skall tolkas i ljuset av EG-rätten.475

I målet Gåsabäck från år 2005 underkänner EG-domstolen de svenska uttagsbestämmelser- na att uttagsbeskatta en skattskyldig persons tillhandahållande av varor eller tjänster som sker till underpris.476 _{Konsekvensen av domen är att nuvarande svenska uttagsbestämmel-}

ser, att uttagsbeskatta underpristransaktioner, inte är förenliga med EG-rätten.477 EG-rätten är en egen rättsordning som har företräde framför den nationella rätten. Vid utformandet av svensk lagstiftning måste således hänsyn tas till EG-rätten. Sverige har en skyldighet att ändra lagen eftersom den svenska lagen strider mot EG-rätten.478 _{I en proposition från år}

2007 föreslås en ändring av mervärdesskattelagen så att uttagsbeskattning endast kan bli ak- tuellt om ingen ersättning utgår för en transaktion. Träder föreslagna ändringar i kraft torde de svenska uttagsbestämmelserna överensstämma med EG-rätten. Det krävs dock att dom- stolar och myndigheter även tillämpar och tolkar mervärdesskattelagen EG-konformt.479

Målet Gåsabäck medför en stor omställning för svensk rätt vad avser tillämpningsområdet för uttagsbeskattning, eftersom uttagsbeskattning av underpristransaktioner alltid har skett inom såväl mervärdesskatterätten som inkomstskatterätten.

473 _{Se avsnitten 4.3.1 och 4.4.1.} 474 _{Se avsnitten 5.2.1 och 5.3.1.} 475 _{Se kap. 2.} 476 _{Se avsnitt 4.2.} 477 _{Se avsnitten 5.2.2 och 5.3.4.} 478 _{Se kap. 2.} 479 _{Se avsnitten 5.2.2 och 5.3.4.}

Slutsatser

Att EG-domstolen i målet Gåsabäck förhindrar en nationell lagstiftning att uttagsbeskatta underpristransaktioner är inte förvånande. Eftersom EG-domstolen resonerar utifrån tidi- gare rättspraxis förändras egentligen inte rättsläget genom domen utan domen förtydligar endast vad som gäller vid underpristransaktioner.480 _{Det framgår av tidigare rättspraxis att}

när en ersättning utgår för tillhandahållande av en vara eller tjänst är artikel 2.1 a och c i mervärdesskattedirektivet tillämplig. En förutsättning är dock att det föreligger en direkt koppling mellan den tillhandahållna varan eller tjänsten och ersättningen.481_{Således kan en}

skattskyldig persons tillhandahållande av en vara eller en tjänst till underpris inte uttagsbe- skattas om det finns en direkt koppling mellan den tillhandahållna varan eller tjänsten och ersättningen. Föreligger det däremot ingen direkt koppling kan uttagsbeskattning aktualise- ras. Det framgår även av tidigare rättspraxis att beskattningsunderlaget vid tillhandahållande av varor och tjänster alltid utgörs av den faktiska ersättningen som den skattskyldiga perso- nen erhåller för tillhandahållandet.482 _{Således kan beskattningsunderlaget vid underpris-}

transaktioner inte uppskattas på grundval av objektiva kriterier, såsom enligt uttagsbe- stämmelserna, när en ersättning utgår.483

Fastän de svenska uttagsbestämmelserna, att uttagsbeskatta tillhandahållanden av en vara eller en tjänst som sker till underpris, underkänns av EG-domstolen beslutar Skatterätts- nämnden i ett förhandsbesked från år 2007 att uttagsbeskattning kan aktualiseras när en skattskyldig person låter de anställda använda företagets personbilar mot ett symboliskt be- lopp om en krona. En fråga som dyker upp i samband med förhandsbeskedet är om beslu- tet strider mot EG-rätten. Skatterättsnämnden anser att beslutet inte strider mot EG-rätten eftersom det inte är fråga om samma slags tjänster som i målet Gåsabäck. I förhandsbeske- det är det fråga om användning av en vara i rörelsen enligt artikel 26.1 a mervärdesskattedi- rektivet medan det i målet Gåsabäck är fråga om tillhandahållande av en tjänst enligt 26.1 b i mervärdesskattedirektivet.484 _{Flera omständigheter i målet Gåsabäck tyder på att uttagsbe-}

skattning varken kan ske enligt artikel 26.1 a eller artikel 26.1 b i mervärdesskattedirektivet när en ersättning utgår för en transaktion.485

Enligt EG-domstolen i målet Gåsabäck finns det ingen möjlighet att uppskatta beskatt- ningsunderlaget när tillhandahållandet av varan eller tjänsten sker till underpris. Beskatt- ningsunderlaget fastställs därmed även, när en skattskyldig person använder en vara i rörel- sen till underpris, utifrån det som erhålls.486 _{Applicerat på förhandsbeskedet från år 2007}

innebär det att beskattningsunderlaget skall utgöras av det erhållna beloppet om en krona. Eftersom det uttryckligen i inledningen till artikel 26.1 i mervärdesskattedirektivet anges att vissa transaktioner skall likställas med tillhandahållande mot ersättning är det endast transaktioner utan ersättning som går att likställa med transaktioner mot ersättning. Uttagsbeskattning kan så- ledes varken ske enligt artikel 26.1 a eller artikel 26.1 b i mervärdesskattedirektivet när en 480 _{Se avsnitt 6.2.1.} 481 _{Se avsnitt 3.3.3.} 482 _{Se avsnitt 3.3.4.} 483 _{Se avsnitt 6.2.1.} 484 _{Se avsnitt 5.3.3.} 485 _{Se avsnitt 6.2.} 486 _{Se avsnitt 6.2.1.}

Slutsatser

ersättning utgår.487 _{Det framgår av målet Gåsabäck och tidigare rättspraxis att EG-}

domstolen endast tar hänsyn till syftet med uttagsbeskattning, att en skattskyldig person som för privat ändamål tar ut en vara eller en tjänst skall behandlas som en slutkonsument, när ingen ersättning utgår. Därmed kan uttagsbeskattning endast ske enligt artikel 26.1 a i mervärdesskattedirektivet om ingen ersättning utgår för användning av varan som ingår i rörelsens tillgångar.488

Av de omständigheter som framgår i målet Gåsabäck och även tidigare rättspraxis är slutsat- sen således att då en ersättning utgår kan uttagsbeskattning varken ske enligt artikel 26.1 a eller artikel 26.1 b i mervärdesskattedirektivet. Därmed har det inte någon betydelse att det inte är fråga om samma slags tjänster i förhandsbeskedet som i målet Gåsabäck. Beslutet i förhandsbeskedet strider därmed mot EG-rätten.489 _{Utifrån vår slutsats finns det inget som}

tyder på att Regeringsrätten kommer att fastställa förhandsbeskedet.

Medges en skattskyldig person avdragsrätt och sedan för privat ändamål tar ut en vara eller en tjänst, skall denne behandlas som en slutkonsument och uttagsbeskattas. Konsumtions- neutralitet upprätthålls inte då en skattskyldig person inte uttagsbeskattas eftersom denne kan konsumera varor eller tjänster utan att betala mervärdesskatt. Konsumenter som för- värvar en liknande vara eller tjänst måste däremot betala mervärdesskatt vid förvärvet. Än- damålet med uttagsbeskattning är således att en skattskyldig person inte skall erhålla förde- lar jämfört med konsumenter.490 _{Målet Gåsabäck får till följd att en skattskyldig person inte}

behandlas som en slutkonsument när denne för privat ändamål tar ut en vara eller en tjänst mot en ersättning och detta oavsett om ersättningen är symbolisk.491

Konsumtionsneutralitet torde inte upprätthållas när EG-domstolen inte behandlar en skatt- skyldig person som en slutkonsument när denne för privat ändamål företar transaktioner till underpris. En skattskyldig person erhåller nämligen en fördel, jämfört med en slutkon- sument, genom att företa transaktioner till underpris. Den skattskyldiga personen undviker en högre beskattning eftersom beskattning sker på den erhållna ersättningen och inte, så- som vid uttag, självkostnadspriset. En slutkonsument som förvärvar en liknande vara eller tjänst har inte någon möjlighet att undvika en högre beskattning. Ändamålet med uttagsbe- skattning, att en skattskyldig person inte skall erhålla fördelar jämfört med en slutkonsu- ment, upprätthålls således inte. EG-domstolen tar inte hänsyn till konsumtionsneutralitet utan hänsyn tas mer till att mervärdesskatten inte skall belasta den skattskyldiga personen.492

Det svenska synsättet att även uttagsbeskatta underpristransaktioner leder till ett mer än- damålsenligt resultat eftersom konsumtionsneutralitet upprätthålls på så vis att en skatt- skyldig person inte i någon situation erhåller fördelar jämfört med en slutkonsument. Den nya regeln som har införts i artikel 80 i mervärdesskattedirektivet ger medlemsstaterna möjlighet att förhindra att en skattskyldig person undviker beskattning genom att företa transaktioner till ett värde som understiger marknadsvärdet. Enligt artikeln skall beskatt- 487 _{Se avsnitt 6.2.2.} 488 _{Se avsnitt 6.2.3.} 489 _{Se avsnitt 6.2.} 490 _{Se avsnitt 3.2.} 491 _{Se avsnitt 6.3.1.} 492 _{Se avsnitten 6.2.1 och 6.3.1.}

Slutsatser

ningsunderlaget för tillhandahållande av varor och tjänster i vissa fall omvärderas till mark- nadsvärdet. Artikeln kan dock endast tillämpas i ett begränsat antal fall eftersom köpare och säljare måste vara förbundna med varandra och köparen inte får ha full avdragsrätt. Ef- tersom underpristransaktioner inte längre kan uttagsbeskattas finns det uppenbarligen en risk att rättsläget kommer att utnyttjas. En skattskyldig person kan nämligen välja att ta ut ett lågt pris för tillhandahållande av en vara eller en tjänst för att uppnå skattefördelar. I en proposition från år 2007 föreslås att en bestämmelse, motsvarande den i artikel 80 i mer- värdesskattedirektivet, skall införas i mervärdesskattelagen.493 _{Fastän underpristransaktioner}

inte beskattas såsom uttag finns det således en möjlighet att genom reglerna om omvärde- ring av beskattningsunderlaget förhindra att en skattskyldig person, om än i ett begränsat antal fall, uppnår skattefördelar genom att företa underpristransaktioner.

Referenslista

Referenslista

EG-rätt

Offentligt tryck

Konsoliderad version av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

Akt om villkoren för Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen

Rådets första direktiv 67/227/EEG av den 11 april 1967 om harmonisering av medlemssta- ternas lagstiftning om omsättningsskatter

Rådets andra direktiv 67/228/EEG av den 11 april 1967 om harmonisering av medlemsstater- nas omsättningsskatter

Rådets tredje direktiv 69/463/EEG av den 9 december 1969 om harmonisering av med- lemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter - Införande av mervärdeskatt i medlems- staterna

Rådets sjätte direktiv 77/338/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstater- nas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund

Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt

Rättsfall

EG-domstolen

Mål 26/62 NV Algemene Transport – en Expeditie Onderneming van Gend & Loos mot Nederländska skatteförvaltningen [1963] REG svensk specialutgåva 00161

Mål 6/64 Flaminio Costa mot E.N.E.L. [1964] REG svensk specialutgåva 00211

Mål 30/77 Régina mot Pierre Bouchereau [1977] REG 01999 svensk specialutgåva 00459 Mål 154/80 Staatssecretaris van Financiën mot den kooperativa föreningen ”Coöperatieve Aardappelenbewaarplaats GA” [1981] REG 00445 svensk specialutgåva 00023.

Mål 8/81 Ursula Becker mot Finanzamt Münster-Innenstadt [1982] REG 00053 svensk specialutgåva 00285

Mål 283/81 Srl CILFIT och Lanificio di Gavardo SpA mot Ministero della santà [1982] REG 03415 svensk specialutgåva 00513

Mål 14/83 Sabine von Colson och Elisabeth Kamann mot Land Nordrhein-Westfalen [1984] REG 01891 svensk specialutgåva 00577

Referenslista

Mål 268/83 D.A. Rompelman och E.A. Rompelman-Van Deelen mot Minister van Finan- ciën [1985] REG 00655 svensk specialutgåva 00083.

Case 235/85 Commission of the European Communities v Kingdom of the Netherlands [1987] ECR 01471

Case 102/86 Apple and Pear Development Council v Commissioners of Customs and Ex- cise [1988] ECR 01443

Case 230/87 Naturally Yours Cosmetics Limited v Commissioners of Customs and Excise [1988] ECR 06365

Case 50/88 Heinz Kühne v Finanzamt München III [1989] ECR 01925

Case C-126/88 Boots Company plc v Commissioners of Customs and Excise [1990] ECR I-01235

Mål C-320/88 Staatssecretaris van Financiën mot Shipping and Forwarding Enterprise Safe BV [1990] REG I-00285 svensk specialutgåva 00295

Case C-372/88 Milk Marketing Board of England and Wales v Cricket St. Thomas Estate [1990] ECR I-01345

Mål C-202/90 Ayuntamiento de Sevilla mot Recaudadores de Tributos de las Zonas prime- ra y segunda [1991] REG I-04247 svensk specialutgåva I-00385

Case C-20/91 Pieter de Jong v Staatssecretaris van Financiën [1992] ECR I-02847 Case C-193/91 Finanzamt München III v Gerhard Mohsche [1993] ECR I-02615

Case C-10/92 Maurizio Balocchi v Ministero delle Finanze dello Stato [1993] ECR I-05105 Mål C-291/92 Finanzamt Uelzen mot Dieter Armbrecht [1995] REG I-02775

Case C-16/93 R.J. Tolsma v Inspecteur der Omzetbelasting Leeuwarden [1994] ECR I- 00743

Case C-38/93 H.J. Glawe Spiel- und Unterhaltungsgeräte Aufstellungsgesellschaft mbH & Co. KG v Finanzamt Hamburg-Barmbek-Uhlenhorst [1994] ECR I-01679

Mål C-62/93 BP Soupergaz Anonimos Etairia Geniki Emporiki – Viomichaniki kai Anti- prossopeion mot grekiska staten [1995] REG I-01883

Mål C-4/94 BLP Group plc mot Commissioners of Customs & Excise [1995] REG I- 00983

Case C-230/94 Renate Enkler v Finanzamt Homburg [1996] ECR I-04517

Mål C-231/94 Faaborg-Gelting Linien A/S mot Finanzamt Flensburg [1996] REG I-02395 Mål C-288/94 Argos Distributors Ltd mot Commissioners of Customs & Excise [1996] REG I-05311

Mål C-258/95 Julius Fillibeck Söhne GmbH & Co. KG mot Finanzamt Neustadt [1997] REG I-05577

Referenslista

Mål C-349/96 Card Protection Plan Ltd (CPP) mot Commissioners of Customs & Excise [1999] REG I-00973

Mål C-48/97 Kuwait Petroleum (GB) Ltd mot Commissioners of Customs & Excise [1999] REG I-02323

Mål C-134/97 Victoria Film A/S [1998] REG I-07023

Mål C-23/98 Staatssecretaris van Financiën mot J. Heerma [2000] REG I-00419

Mål C-98/98 Commissioners of Customs and Excise mot Midland Bank plc [2000] REG I- 04177

Mål C-384/98 D. mot W. [2000] REG I-06795

Mål C-408/98 Abbey National plc mot Commissioners of Customs & Excise [2001] REG I-01361

Mål C-415/98 Laszlo Bakcsi mot Finanzamt Fürstenfeldbruck [2001] REG I-01831

Förenade målen C-322/99 och C-323/99 Finanzamt Burgdorf mot Hans-Georg Fischer

In document Kan uttagsbeskattning ske på mervärdesskatteområdet vid underpristransaktioner? : Svensk rätt i förhållande till EG-rätt (Page 66-77)