Påverkan på andra mål

Målbilden innebär stora förändringar av transportsystemet men även samhället i övrigt. Det innebär därför att även andra mål i samhället kommer påverkas. Till största delen handlar det om positiv påverkan. Genom att vara medveten om effekterna kan också eventuell negativ påverkan tas om hand och minimeras. Nedanstående genomgång fokuserar därför på möjligheter och utmaningar. I

huvudsak handlar det om en kvalitativ genomgång.

Möjligheter

Minskad energianvändning och en ökad andel förnybar energi innebär att transportsystemet blir mindre sårbart för minskade tillgångar på och potentiellt höga priser på olja och drivmedel. Förtätningen innebär också möjligheter till minskad energianvändning för uppvärmning av bostäder244

Den minskade biltrafiken innebär minskad trängsel genom att kollektivtrafiken, gång och cykel är mycket mer yteffektiva. Utsläppen av luftföroreningar och buller minskar både genom minskad trafik men också genom elfordon och lägre hastigheter.

.

Minskat anspråkstagande av grönområden för ny bebyggelse och infrastruktur är positivt även för den biologiska mångfalden. Genom kraftigt reducerat behov av energi till transportsystemet kan också

151

behovet av biodrivmedel begränsas och därmed även markanspråk för odling av biomassa till dessa. Flera andra miljömål påverkas också positivt av minskade emissioner till luft och vatten.

Den stora ökningen av gång och cykel som sker i målbilden innebär ökad fysisk aktivitet och förbättrad hälsa för befolkningen. Målbilden innebär också ett kraftigt ökat utbud av kollektivttrafik vilket ger förbättrad tillgänglighet. En tillgänglighet som kan utnyttjas av alla inte bara de som har tillgång till bil. Minskad biltrafik och lägre hastighet gör också att oskyddade trafikanter får en säkrare och tryggare miljö att röra sig i. Det ökar barns möjligheter att på ett säkert sätt ta sig till skolan och andra aktiviteter. Det är viktigt att barn och unga redan från börjar får uppleva möjligheterna i den mer transportsnåla staden. En bra kollektivtrafik innebär också att man kan utnyttja restiden på ett annat sätt än när man kör bil.

Den lägre hastigheten i såväl staden som på landsbygd tillsammans med mindre biltrafik och en överflyttning av lastbilstrafik till järnväg och sjöfart bör kunna förbättra trafiksäkerheten. När fler åker kollektivt blir det fler som delar på kostnaderna. Samtidigt krävs investeringar i kollektivtrafiken och ett ökat utbud för att locka till sig resenärer. Styrmedel kommer göra att

bilanvändningen blir dyrare relativt kollektivtrafik. Den sammanlagda bedömningen är att underlaget ökar och reskostnaderna minskar inom kollektivtrafiken.

En förtätning av staden och minskade kapacitetsbehov och markanspråk för biltrafik och parkering kommer minska behovet av utbyggnad av vägar och gator. Även behovet av annan infrastruktur såsom VA, el och tele minskar i en tät stad. Likaså blir samhällsservice såsom post, sophämtning,

hemsjukvård m.m. effektivare med kortare avstånd. Sammanlagt ger detta minskade kostnader för samhället245

Män kör idag mer bil och åker mindre kollektivt än vad kvinnor gör .

246. En utveckling mot ett mer transportsnålt samhälle bedöms utjämna dessa skillnader. De faktorer som utpekas som viktiga för att minska den socioekonomiska segregationen i samhället samverkar också med faktorerna för minskad biltrafik och ökad tillgänglighet med gång, cykel och kollektivtrafik247. Funktionsblandningen kräver en större blandning mellan gammalt och nytt i staden med olika kostnadslägen. Detta, tillsammans med ökat kollektivt resande och en mer levande stad, kommer göra att fysiska möten mellan människor från olika sociala samhällsgrupper kommer öka i staden vilket kommer vara positivt för jämställdhet och social integration. Ökad social mix och fler människor som är i rörelse leder också till minskat antal våldsbrott248

Mycket talar också för att städer med minskad biltrafik och ökad tillgänglighet med gång, cykel och kollektivttrafik ökar städernas attraktivitet. Det handlar bland annt om de värden som lyfts upp ovan. På så sätt kan städerna både behålla sina invånare och locka till sig nya invånare och besökare. I en skrift från Sveriges Arkitekter

.

249

Utmaningar

skriver man ”en radikal minskning av privatbilar i staden och

motsvarande utbyggnad av kollektivtrafiken skadar inte stadens värden – det ökar stadens attraktivitet och värde för den som bor och vistas där”.

Man bör komma ihåg att de städer som vi idag lever i har sedan slutet av 50 talet till stor del planerats för bilen. I dessa strukturer har bilen varit en rationell transportlösning för hushållens transporter och en för hushållen bra relation mellan kostnad och nytta250. Bilens flexibilitet för en hel reskedja är många gånger svårslagen. En tätare mer funktionsblandad stad, med effektiv kollektivtrafik och goda

152

möjligheter att gå och cykla måste kunna erbjuda något som är tillräckligt attraktivt. Syftet är inte att få bort bilarna utan att förändra staden och transportsystemet så att det i större grad känns naturligt att välja att gå, cykla, åka kollektivt framför att ta bilen. Bilen kommer dock även i framtiden att ibland vara det bästa valet, men inte lika ofta som idag.

Transportsystemet ska enligt det transportpolitiska målet utformas så att det är användbart för personer med funktionshinder. Funktionshinder är av mycket olika grad och sådant som inte innebär begränsningar för vissa funktionshinder kan innebära ett hinder för användning av andra. Målet innebär en stor utmaning för utvecklingen av transportsystemet. Kollektivtrafiken måste anpassas så att fler kan använda den och det kan i sin tur även underlätta för andra. Exempelvis är en lösning utan trappsteg en nödvändighet för en rullstolsburen samtidigt som det underlättar när man kommer med barnvagn.

De strukturer i samhället som har byggts upp sedan 1950-talet kommer ta lång tid att förändra. Även om det skett en förändring på många håll redan idag mot ökat fokus på gång, cykel, kollektivtrafik så sker fortfarande mycket planering med bilen i fokus. Samhällsplaneringen måste bli mycket mer konsekvent i riktningen mot ett mer transportsnålt samhälle.

Förtätning av staden kan leda till högre exponering för luftföroreningar och buller genom att trafiken kommer närmare bostäder, arbetsplatser och skolor. Samtidigt minskar trafik och utsläpp, vilket skapar möjligheter. Har man med luftkvalitet och god ljudmiljö i planeringen kan förtätningen ske på ett sätt som inte ökar exponeringen för buller och luftföroreningar.

När cykling och gång fördubblas ökar riskerna för olyckor. Återigen genom att vara medveten om detta och satsa långsiktigt för att minska riskerna kan de hanteras. Erfarenheter från städer i Europa där cyklingen har ökat kraftigt visar att allvarliga olyckor inte behöver öka251. Lägre hastigheter för

biltrafiken, minskad biltrafik, ökad cykelhjälmsanvändning och det faktum att bilister blir mer vana av att oskyddade trafikanter rör sig kring dem (safety by numbers) verkar dämpande på mängden

olyckor. Singelolyckor utgör hela 70 procent av alla cykelolyckor och i 40 procent av fallen kan olyckan relateras till bristande drift och underhåll av infrastrukturen252

Även i ett mer transportsnålt samhälle kommer bilen vara ett viktigt transportmedel. I glesbygd kommer den många gånger vara det enda färdsättet. En högre kostnad för transporter i glesbygd genom exempelvis en högre drivmedelsskatt innebär då inte att man väljer något annat alternativ eftersom ett sådant inte finns. Samtidigt betyder mängden resor och transporter i glesbygd inte speciellt mycket för de totala utsläppen av klimatgaser från transportsystemet i Sverige.

Infrastrukturavgifter istället för drivmedelsskatt innebär här möjligheten att inte ta ut så hög avgift eller skatt i glesbygd som man gör i delar av landet där det finns alternativ till bilen. Vad gäller åtgärden sänkta hastighetsgränser undantar den också glesbygden. Det handlar alltså om att använda styrmedel där de har effekt.

. Det visar på vikten av bra drift och underhåll av infrastrukturen också för oskyddade trafikanter inte bara cykelvägar utan även gångvägar och busshållplatser.

Utbyggnad, underhåll och drift av infrastrukturen för gång, cykel kollektivtrafik och för person- och godstransporter på järnväg kommer innebära stora kostnader. Samtidigt kommer motsvarande behov i vägtrafiken i övrigt att minska genom att biltrafiken minskar och att lastbilstrafiken inte ökar. Under en övergångsperiod kommer det dock bli större totala investeringar.

Tabell 35: Möjligheter och utmaningar för ett transportsnålt samhälle

Möjligheter Utmaningar

Minskad energianvändning för transporter och därmed mer uthållig