• infrastrukturens klimatpåverkan inkluderad i modeller och verktyg för planering och projektering
• riktlinjer för när och hur livscykelanalyser ska genomföras och hur resultat används för att styra och förbättra energianvändning och klimatpåverkan i hela livscykeln
• funktionella krav på entreprenörer som styr på minskad klimatpåverkan och energianvändning
• ökad samverkan med branschen för innovativa lösningar för högre energieffektivitet och mindre klimatpåverkan
• tekniska regelverk och standarder revideras med hänsyn till energianvändning och klimatpåverkan
• förbättrad användning av livscykelkostnadsanalyser (LCC) i infrastrukturhållning • fyrstegsprincipen ett krav i all planering
Forskning och innovation
34
1 Bakgrund
Transportsektorn står inför mycket stora utmaningar när det gäller att bidra till klimatmål och att anpassas till minskade oljetillgångar.
Förväntningarna på fordonens tekniska utveckling och utvecklingen av alternativa bränslen och transportkoncept är stora. Den tekniska utvecklingen av fordon och drivmedel både kan och måste ge ett mycket stort bidrag, men det räcker inte. För att nå klimatmålen och göra transportsektorn mindre beroende av fossila bränslen krävs en ny inriktning i utvecklingen av samhället och transportsystemet – en utveckling mot ett mer transportsnålt samhälle. Detta är den viktigaste slutsatsen i Trafikverkets planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Slutsatsen stöds även av EU:s vitbok för
transportområdet som kom ut under 2011. När det gäller klimatmål bygger den på EU:s färdplan för en konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi till 2050. Även andra betydande aktörer såsom International Energy Agency (IEA) och Europeiska miljöbyrån (EEA) drar slutsatsen att de tekniska åtgärderna inte räcker.
Utgångspunkten för planering av ett framtida hållbart transportsystem bör därför vara en kombination av energieffektivisering, förnybar energi och ett transportsnålt samhälle för att nå klimatmålen och minska transportsektorns beroende av fossila bränslen.
1.1 Uppdragets genomförande
Syftet med delrapport transporter är att det ska kunna utgöra underlag för hur det svenska transportsystemet kan utvecklas så att de bidrar till uppsatta klimatmål inom miljö- och
transportpolitiken. I delrapporten redovisas en målbild för ett framtida samhälle och transportsystem där klimatmålen nås och där sektorn har anpassats till minskade oljetillgångar. Utöver denna målbild redovisas även alternativa scenarier samt åtgärder och styrmedel som behövs för att förverkliga målbilden.
Naturvårdsverket fick i juli 2011 i uppdrag av regeringen att ge underlag till en svensk färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Uppdraget skulle genomföras i samråd med Energimyndigheten och Konjunkturinstitutet och efter samråd med ett stort antal myndigheter, däribland Trafikverket. Uppdraget slutredovisas senast december 2012. Under hösten 2011 tillfrågades Trafikverket av Naturvårdsverket om att hålla i delprojekt Transporter inom uppdraget. Kort därefter träffades även en överenskommelse om att Trafikverket utöver detta även skulle ta fram underlag om arbetsmaskiner för samtliga sektorer. Arbetsmaskinerna redovisas i en separat rapport. Bidragande till att Trafikverket fick förfrågan om att hålla i delprojekt Transporter var att Trafikverket redan påbörjat ett arbete med att ta fram underlag till ett klimatscenario inom Kapacitetsutredningen, ett regeringsuppdrag som Trafikverket fått i början av 2011. Klimatscenariot redovisas dels som ett kapitel i
Kapacitetsutredningens huvudrapport dels i underlagsrapporten Målbild för ett transportsystem som uppfyller klimatmål och vägen dit29. Framtagningen av underlagsrapporten till
Kapacitetsutredningen och delrapport Transporter har samordnats och i praktiken genomförts som ett projekt med två delleveranser, underlagsrapporten till Kapacitetsutredningen i april 2012 och denna delrapport till Naturvårdsverket i juni 2012. Denna delrapport kan ses som en slutrapport och kan läsas fristående från underlagsrapporten till Kapacitetsutredningen. Vad gäller utrikes transporter berör även underlagsrapporten till Kapacitetsutredningen det medan denna delrapport bara behandlar inrikes transporter. I Naturvårdsverkets projekt att ta fram underlag till färdplan 2050 behandlas utrikes transporter i ett eget delprojekt som Naturvårdsverket hållit i.
35
En viktig utgångspunkt för framtagning av underlagsrapport och delrapport har varit Trafikverkets samlade planeringsunderlag för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan (se avsnitt 2.6). Detta har också uppdaterats parallellt och utkom i juni 2012 i sin andra reviderade version30
Till arbetet har Trafikverket knutit en referensgrupp bestående av representanter från Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Transportstyrelsen, Trafikanalys, Vinnova, Boverket, Sjöfartsverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, LFV och Swedavia. Referensgruppen har delvis fungerat även som arbetsgrupp då bland annat. Energimyndigheten och Naturvårdsverket bidragit med underlag.
. Planeringsunderlaget fokuserar mer på Trafikverkets interna arbete och samarbeten med externa aktörer medan underlagsrapporten och delrapporten fokuserar på vad som behövs göras inom transportsektorn nationellt och internationellt för att nå klimatmålen.
För att få fram bättre underlag för konkretisering av målbilden, men framför allt vägen fram till målbilden, genomförde Trafikverket med stöd av WSP Analys & strategi ett projekt under 201131
Som en del i framtagningen och förankringen av underlagsrapporten till Kapacitetsutredningen men även det senare arbetet med delrapporten till Naturvårdsverket skickades underlagsrapporten ut på remiss över årsskiftet 2011–2012 till såväl arbetsgruppen för transporter inom Färdplan 2050 som till samliga deltagare i ovan nämnda workshop. En gemensam redovisning av resultatet från det projekt som WSP genomförde samt remissversionen av rapporten genomfördes också under Transportforum i Linköping 2012. Utöver detta har ett antal mindre dragningar genomförts, bland annat i samband med några av de workshoppar som länsstyrelserna genomfört inom ramen för Färdplan 2050. Generellt kan sägas att det har varit ett stort intresse för delrapporten och att det samtidigt har varit stor öppenhet för att ta emot synpunkter på den.
. Inom projektet genomfördes även en stor workshop hösten 2011. Deltagare var ett fyrtiotal representanter från myndigheter, offentlig sektor, näringsliv, forskare och ideella organisationer. Deltagarna delades in i fokusgrupper utifrån kompetens, och de fick sedan pricka in på en tidsaxel när olika åtgärder skulle genomföras fram till 2030. Utgångspunkten var att alla tekniska lösningar redan beslutats, så arbetet fokuserade på minskad transportefterfrågan och energieffektiv användning av
transportsystemet. En del åtgärder var gemensamma för flera grupper, såsom politisk konsensus kring klimatfrågan, målinriktad planering och bindande sektorsvisa klimatmål. Gemensamt var också att kraftfulla åtgärder vidtogs redan 2012–2017.
Viktiga underlag för rapporten har utöver det nämnda planeringsunderlaget varit EU:s vitbok för transporter och underlag från IEA, bland annat Energy Technology Perspectives, Transport Energy and CO2 och World Energy Outlook. För bedömning av kostnader och potentialer har den rapport som Trafikanalys lät Profu ta fram om teknikskiften kommit väl till användning. Nämnda underlag är sådana som återkommer på flera ställen i rapporten, i övrigt har ett stort antal olika underlag använts för enskilda styrmedel och åtgärder.
Elforsk och Svensk energi har parallellt genomfört ett arbete med stöd av Profu, vilket ska resultera i en färdplan för en fossiloberoende transportsektor 2030. Detta arbete ska redovisas i slutet av 2012. Under arbetets gång har det funnits ett utbyte av idéer och underlag med detta projekt.