Ökade kostnader för bilresor och lastbil för näringslivet. Utmaningen är att hitta styrmedel som har god effekt utan att det får stora negativa effekter
8 Summering av kostnader för målbilden och övriga scenarier
I detta avsnitt görs ett försök till att skatta kostnader för förverkligande av målbilden och övriga scenarier. Kostnadsskattningen är inte heltäckande utan täcker i första hand kostnader för fordon och drivmedel. Kostnader för trafikering med lokal och regional kollektivtrafik skattas. Däremot har det inte varit möjligt att bedöma infrastrukturkostnaderna.
Energieffektiviseringen innebär högre kostnader för fordonen, men detta kompenseras helt eller delvis av lägre bränsleförbrukning och körkostnader. Även byte till eldrift för personbilar kan långsiktigt ge så stor energieffektivisering att det helt kompenserar för högre kostnader för fordonen. Byte från fossila bränslen till förnybara drivmedel kommer att innebära en kostnad.
Det som är absolut svårast att beräkna kostnaderna för är ett transportsnålt samhälle. Att planera samhället så att behovet av bilresor minskar, handlar mer om att göra rätt från början än att det nödvändigtvis kostar mer. Kollektivtrafik, särskilt spårburen, innebär stora investeringskostnader liksom utbyggnad av järnvägsnätet för att kunna ta hand om de stora godsflödena som i flera av scenarierna flyttas över till järnväg. Att driva kollektivtrafik innebär även det kostnader. Samtidigt kan nyttorna av ett transportsnålt samhälle, och även för satsningar på kollektivtrafik och infrastruktur för att tillåta överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart, inte enbart värderas utifrån minskade koldioxidutsläpp. Man behöver även ta med de nyttor som redovisats i föregående avsnitt. I tabellerna nedan summeras kostnader för fordon och drivmedel. I tabell 36 ges merkostnaderna för fordonstekniken utan hänsyn till bränslebesparing. I tabell 37 ges de totala kostnaderna för drivmedel och i tabell 38 summeras slutligen fordons och drivmedelkostnader relativt referensscenariot. Det är bara scenario 1 och 6 som klarar målen både 2030 och 2050. Kostnaderna för fordonsteknik, kompenseras här med framförallt färre personbilar och lägre drivmedelskostnader genom
energieffektivisering och genom elektrifiering. Kollektivtrafiken som är dubbelt så stor som
referensscenariot och mer järnvägstransporter innebär en högre kostnad för scenario 1 och 6. Totalt sett bedöms fordons- och drivmedelskostnader bli lägre än i referensscenariot.
Scenario 2 innebär lägst kostnader av alla scenarier. Det bör dock påtalas att scenariot också ligger längst från målet 2030. De låga kostnaderna förklaras av lägre trafikmängder i framförallt vägtrafik. Scenario 3 innebär högst kostnader för fordon av alla scenarier. Målen klaras inte vare sig 2030 eller 2050. Orsaken är dels kostnaderna för elbilar och laddhybrider och annan avancerad fordonsteknik dels den i jämförelse med andra scenarier stora fordonsparken som krävs för att upprätthålla trafikvolymerna. De höga kostnaderna för fordonstekniken kompenseras delvis av hög
energieffektivitet jämfört med referensscenariot. Men även efter att vi lagt ihop kostnader för fordon och drivmedel är skillnaderna jämfört med referensscenariot mycket stora.
I scenario 4 skjuts elektrifiering av personbilar, stadsbussar och distributionslastbilar delvis på framtiden vilket håller ner kostnaderna jämfört med scenario 1 och 6. Målet klaras inte 2030, men möjligheterna att klara målet 2050 bedöms fortfarande goda.
155
I scenario 5 skjuts transportsnålt samhälle delvis på framtiden med följd att trafikvolymer, behovet av vägfordon och energianvändningen ökar jämfört med scenario 1 och 6 vilket ger ökade kostnader. Målet klaras inte 2030. Målet 2050 kan klaras med ett relativt begränsat tillskott av biodrivmedel eller elektrifiering.
Till kostnader för fordon och drivmedel ska läggas ökade kostnader för infrastruktur och trafikering av kollektivtrafik. För järnväg är dock trafikeringskostnaderna inkluderade i fordonskostnaden.
Merkostnaderna för trafikering av lokal och regional kollektivtrafik för scenario 1, 2, 4 och 6 bedöms till cirka 15 miljarder kronor per år. Det innebär att totalt sett blir kostnaderna för scenario 1 och 6 högre jämfört med referensscenariot. Samtidigt bedöms kostnaderna lägre än för scenario 3 med enbart teknisk utveckling.
För utveckling av kollektivtrafiken skulle en utökning av statlig medfinansiering till kollektivtrafik, gång, cykel och samordning av varutransporter i staden på 5-15 miljarder under perioden 2019 -2023 kunna vara en del av finansieringen. Det behövs dock ytterligare årlig finansiering såväl före som efter denna period. Hur denna finansiering skulle kunna se ut behöver utredas vidare. Med ökad beläggning kan biljettintäkter öka vilket minskar behovet av bidrag.
Ökade infrastrukturkostnader för järnväg och sjöfart är inte beräknade. I Kapacitetsutredningen konstateras att klimatpaketet innebär en högre kostnad än summan av de andra paketen.
Elektrifiering av vägnät, triangeln Stockholm, Malmö, Göteborg, Jönköping, har bedömts kosta 4-14 miljarder kronor. Detta ingår åtminstone delvis i paket för godstransporter och kommer även delvis att ligga efter 2030.
IEA gör Energy Technology Perspectives från juni 2012
xxvii. Scenariot inkluderar åtgärder för ett mer transportsnålt samhälle (avoid/ahift) och tekniska åtgärder för energieffektivisering och för att byta till förnybar energi. De tekniska åtgärderna är förhållandevis kostsamma i början av scenarierna. IEA:s slutats om det totala kostnaderna fram till 2050 är att de
253 en uppskattning av kostnaderna för olika scenarier transportsystemet och samhället fram till 2050. De lägsta sammanlagda kostnaderna för fordon, drivmedel och infrastruktur fås för ett scenario som kan klara 2 graders målet
minskade kostnaderna för färre fordon och mindre infrastruktur tillsammans med minskad energianvändning mer än väl kompenserar för tidiga investeringar i teknik. IEA diskuterar också konsekvenserna av den minskade bilanvändningen på tillgängligheten. Förutsatt satsningar på gång, cykel och kollektivtrafik tillsammans transportsnål samhällsplanering (smart growth) bör
tillgängligheten kunna förbättras samtidigt som kostnaderna för transportsystemet minskar. Totalt innebär detta enligt IEA avsevärda samhällsekonomiska nyttor254
Sammanfattningsvis kan sägas att jämfört med dagens transportsystem och referensalternativet flyttas kostnader från drivmedel till fordon och infrastruktur i samtliga scenarier. De totala kostnaderna, för fordon, drivmedel, infrastruktur och trafikering kommer troligen bli högre i de måluppfyllande scenarierna 1 och 6 jämfört med referensscenariot fram till 2030. Då är dock inte nyttorna utöver begränsad klimatpåverkan medräknade. Dessa är svåra att bedöma men skillnaderna är inte större, innan hänsyn tagits till dessa, än att den sammanlagda bedömningen måste bli att scenario 1 och 6 är samhällsekonomiskt lönsamma att genomföra. Om lägre ambitionsnivå väljs till 2030 bedöms scenario 4 med den långsammare tekniska utvecklingen vara det mest kostnadseffektiva alternativet
.
xxvii IEA räknar med sannolikhet på 50 procent att nå tvågradersmålet vilket är lägre än de 66 procent som den svenska klimatpolitiken bygger på. Det gör att behovet av utsläppsreduktioner blir lägre i IEA:s scenarier.
156
även med hänsyn till ökade kostnader för utbyggnad och trafikering av kollektivtrafik och infrastruktur för godstransporter på järnväg. Bedömning av kostnaderna efter 2030 har inte gjorts, men resultaten från IEA:s scenarier pekar på att kostnaderna för tekniken kommer sjunka. Detta gör att kostnaderna för de måluppfyllande scenarierna i ett 2050 kan bli lägre än för referensscenariot.
Tabell 36: Fordonskostnader för de olika scenarierna relativt referensprognosen för 2030, miljarder kronor255
1 2 3 4 5 6
Vägtrafik -2 -23 40 -10 19 -2
Järnväg 6 6 1 6 4 6
Fartyg 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1
Flyg 0,1 0 0,1 0,1 0,1 0,1
Totalt 4 -17 41 -4 23 4
Tabell 37: Drivmedelskostnader idag och 2030 för de olika scenarierna, miljarder SEK per år
Idag Referens 1 2 3 4 5 6
Vägtrafik 48 45 31 33 40 31 36 32
Järnväg 3 4 5 5 3 5 4 4
Fartyg 1 1 1 1 1 1 1 1
Flyg 1 1 1 1 2 1 1 1
Totalt 54 52 38 41 46 37 42 38
Tabell 38: Kostnader fordon och drivmedel 2030 relativt referens miljarder SEK per år