Begreppet tillgänglighet kan ha olika dimensioner beroende på vad det är som ska tillgängliggöras. När det gäller medborgarkontor har begreppet fyra dimensioner, nämligen geografisk, tidsmässig, innehållsmässig och attitydmässig tillgänglighet.162
Dessa dimensioner är applicerbara även på den tillgänglighet som undersöks i denna uppsats. Den geografiska tillgängligheten innebär att samhällsinformationen bör finnas där människor rör sig. Den tidsmässiga betyder att lokalen där samhällsinformationen
162 Inför integrerade medborgarkontor: En liten bok om erfarenheter av verksamhet vid kommunala
68
finns bör ha generösa öppettider som passar besökarna. Den innehållsmässiga har att göra med utbudet av samhällsinformation. Den attitydmässiga gäller den förmedlande personalens attityd till förmedling av samhällsinformation.
I en debattartikel i Biblioteksbladet 1997 förklarar bibliotekarien Christina Persson varför medborgarkontor bör lokaliseras i bibliotek. Persson anser att samlokalisering effektiviserar förmedlingen av samhällsinformation. Detta genom delade samlingar och ökad kvalitet på informationsförmedlingen. Bibliotek är dessutom strategiskt placerade, har hög besöksfrekvens och generösa öppettider, vilket kan gynna medborgarkontoret. På biblioteket finns informationsspecialister som medborgarkontorets personal kan hänvisa till för mer avancerade informationssökningar, och biblioteket kan fungera som ett stöd och ett komplement till medborgarkontoret. Hon tror även att medborgarkontoret kan uppfattas som enklare att besöka om det ligger i ett bibliotek istället för i ett förvaltningshus, som av medborgarna sammankopplas med byråkrati.163 Christina Persson använder ovanstående argument för att förklara hur samlokalisering kan effektivisera förmedlingen av samhällsinformation. Samma argument kan även användas för att förklara hur samlokalisering gör samhällsinformation mer tillgänglig.
För att ta reda på om samhällsinformationen blir mer innehållsmässigt och attitydmässigt tillgänglig vid samlokalisering frågade jag samtliga informanter vilka skillnader/likheter de anser finns mellan förmedlingen av samhällsinformation på medborgarkontor och bibliotek. Om det hade visat sig att verksamheterna förmedlar samma typ av samhällsinformation på ett likartat sätt skulle samlokalisering troligen inte göra samhällsinformationen mer tillgänglig. Verksamheterna skulle då inte komplettera varandra utan snarare vara konkurrenter. Resultatet av intervjuundersökningen visar dock att flertalet informanter anser att medborgarkontor och bibliotek kan komplettera varandra. Den samhällsinformation som biblioteket förmedlar är översiktlig, faktamässig och objektiv, medan medborgarkontoret förmedlar specifik och ingående information om närsamhället och det vardagliga livet. Även de frågor som ställs av besökarna skiljer sig mellan verksamheterna. De frågor som ställs på medborgarkontoret är ofta mer tidskrävande än de som ställs på biblioteket.164
163 Persson, Christina, 1997, “Citizens adivice bureaux and public libraries: Joint siting provides better service”, s. 15 f.
69
I avsnittet ”Centrala begrepp” definierades samhällsinformation som en tvåvägskommunikation. Det kan konstateras att bibliotek i de allra flesta fall inte kan erbjuda samma möjligheter till återkoppling som medborgarkontoret. Biblioteket strävar efter att vara en politiskt neutral institution, medan medborgarkontoret kan fungera som en länk mellan lokala politiker och medborgare. Detta innebär att samlokalisering av medborgarkontor och folkbibliotek samlar olika typer av samhällsinformation på ett ställe, vilket ökar den innehållsmässiga tillgängligheten.
I intervjuerna framkommer två olika sätt att se på skillnaden mellan bibliotekariers och samhällsvägledares kompetens. Bibliotekarie A i Gävle menar att bibliotekarier är bättre lämpade än samhällsvägledare att besvara frågor om samhällsinformation då bibliotekarier har en mer gedigen utbildning i informationsfrågor.165 Bibliotekarien i Högdalen, däremot, skriver att biblioteks personal gärna hänvisar till medborgarkontoret när en fråga kräver specialistkompetens.166 Att åsikterna om samhällsvägledarnas kompetens går isär är inte förvånande med tanke på att det inte finns någon särskild utbildning för yrket. Samtliga informanter är dock överens om att bibliotekarier och samhällsvägledare besitter skilda kompetenser. Jag menar därför att ett väl fungerande samarbete mellan dessa yrkeskategorier kan påverka tillgången till samhällsinformation positivt. Vid ett sådant samarbete går det lätt att hänvisa mellan verksamheterna så att varje fråga besvaras på bästa sätt av personal med lämplig kompetens. Detta kan kopplas till den attitydmässiga tillgängligheten, då de skilda kompetenserna innebär skilda sätt att förmedla samhällsinformation.
Den geografiska dimensionen av samhällsinformationens tillgänglighet innebär att den bör finnas där människor rör sig. Den tidsmässiga dimensionen betyder att samhällsinformationen bör vara tillgänglig när människor har möjlighet att ta del av den. Folkbibliotek har ofta ett centralt läge, en hög besöksfrekvens och generösa öppettider, vilket jag tog fasta på när jag ställde hypotesen att samlokalisering ökar medborgarnas tillgång till samhällsinformation. Jag utgick då ifrån antagandet att samlokalisering skulle synliggöra medborgarkontorets existens och resurser för bibliotekets breda kundkrets.
Min enkätundersökning i Uppsala och Gävle indikerar att kännedomen om medborgarkontorsverksamheten är låg bland biblioteksbesökarna. I Uppsala sade sig endast 15 procent veta vad ett medborgarkontor är. I Gävle var siffran 39 procent. Kommentarer visar att många respondenter är besvikna över att kommunerna inte
165 Intervju med bibliotekarie på Gävle stadsbibliotek, 2003-02-03. 166 E-post från bibliotekarie i Högdalen till uppsatsförfattaren, 2003-03-28.
70
har varit bättre på att informera om medborgarkontoren.167 Detta resultat kan sättas i relation till två andra enkätundersökningar. Peder Björks och Göran Bostedts omfattande enkätundersökning 1999, där 5718 invånare i kommuner med medborgarkontor tillfrågades om de kände till att det i deras kommun fanns medborgarkontor, visar att medvetenheten om medborgarkontor då var relativt god. Hela 63 procent av de tillfrågade kände till att det fanns medborgarkontor i kommunen.168 I en enkätundersökning i Gävle 2001 svarade 48 av 100 slumpvis utvalda personer att de kände till att det fanns ett medborgarkontor i centrala Gävle.169 Att resultaten från denna uppsats enkätundersökning och den i Gävle från 2001 skiljer sig åt kan delvis bero på att min enkät endast delades ut till biblioteksbesökare, medan enkäten 2001 delades ut till ett stickprov av befolkningen i allmänhet. En anan trolig förklaring är enkätundersökningarnas ringa storlek och det slumpvisa urvalet av respondenter. Den slutsats som ändå kan dras utifrån dessa resultat är att vetskapen om medborgarkontor kan bli bättre. Trots att medborgarkontoret i Gävle centrum under en tid var samlokaliserat med biblioteket indikerar enkätundersökningarna att vetskapen om medborgarkontoret där är låg.
Min enkätundersökning visar vidare att en stor majoritet av respondenterna i Uppsala, och samtliga respondenter i Gävle, tror att lokaliseringen har betydelse för hur många som besöker medborgarkontoret. Detta kommenteras med att fler skulle bli intresserade av medborgarkontorets verksamhet om det hade en central lokalisering.170 I intervjuundersökningen framkom delade meningar om hur samlokalisering påverkar medborgarkontorens besöksfrekvens. Informanterna i Mariefred tror att fler besöker medborgarkontoret för att det ligger i ett bibliotek, medan besökssiffrorna för medborgarkontoret i Högdalen initialt sjönk vid samlokaliseringen och medborgarkontoret i Gävle fick fler besök när det flyttade från biblioteket.171 Utifrån dessa motsägelsefulla resultat drar jag slutsatsen att lokaliseringen har betydelse för vetskapen om medborgarkontorens existens, men att samlokalisering med bibliotek inte nödvändigtvis har större betydelse än en central lokalisering i allmänhet. Samlokalisering kan dock påverka medborgarkontorets
167
Enkätundersökning på Uppsala stadsbibliotek, 2002-12-18, enkätundersökning på Gävle stadsbibliotek, 2003-01-22.
168
Björk & Bostedt, 2003, s. 117. 169
Gerdin, Eva m.fl, 2001, s. 13.
170 Enkätundersökning på Uppsala stadsbibliotek, 2002-12-18, enkätundersökning på Gävle stadsbibliotek, 2003-01-22.
71
tidsmässiga tillgänglighet genom bibliotekets generösa öppettider, och samhällsinformationens geografiska tillgänglighet påverkas positivt då ett större material samlas på en lättillgänglig plats.
Samlokalisering av medborgarkontor och bibliotek kan alltså påverka medborgarnas tillgång till samhällsinformation i samtliga dimensioner av begreppet tillgänglighet:
• Geografiskt (lättillgänglig plats)
• Tidsmässigt (en av verksamheterna får utökade öppettider) • Innehållsmässigt (större material)
• Attitydmässigt (skilda personalkompetenser som kompletterar varandra)
Några informanter påpekar dock att samlokaliseringens möjligheter när det gäller kompletterande resurser inte kan tillvaratas om inte samarbetet mellan verksamheterna fungerar väl.172 Vid beaktande av de åsikter som framkom i intervjuerna och enkätundersökningen drar jag därför slutsatsen att samlokalisering har potential att öka medborgarnas tillgång till samhällsinformation, men att detta förutsätter att verksamheterna samarbetar och tillvaratar de möjligheter som samlokaliseringen har. Nedan analyseras hur samarbetet mellan medborgarkontoret och biblioteket bör fungera för att dessa möjligheter ska komma medborgarna till godo.