Den hypotes som ställs i uppsatsens inledning är att samlokalisering av medborgarkontor och folkbibliotek gör samhällsinformationen mer tillgänglig. Hypotesen bygger på antagandena att samlokalisering synliggör medborgarkontoret för bibliotekets breda kundkrets och att verksamheterna kan komplettera varandra och på så sätt ge medborgarna tillgång till ett större utbud av samhällsinformation. Analysen av undersökningsresultatet visar att hypotesen stämmer under
förutsättning att verksamheterna har ett fungerande samarbete så att
samlokaliseringens möjligheter tillvaratas. Om denna förutsättning uppfylls får verksamheternas besökare tillgång till ett större utbud av samhällsinformation och personalkompetens än om de skulle besöka verksamheterna var för sig. Jag menar att Robert A. Dahls demokratiteori kan användas för placera in de slutsatser som dras i analysen i ett större sammanhang, nämligen den upplysta förståelsens betydelse för demokratin.
I uppsatsens intervjuundersökning tillfrågades informanterna vad de ansåg att tillgången till samhällsinformation betyder för demokratin. Samtliga anser att samhällsinformationen är mycket viktigt för ett demokratiskt samhälle. Åsikter som framkom var att tillgången till samhällsinformation bör vara fri, öppen och mångsidig så att medborgarna själva kan bilda sig en uppfattning och påverka beslut.178 Robert A. Dahl nämner inte begreppet samhällsinformation när han ställer upp fem kriterier som
76
kännetecknar en demokratisk process, men samhällsinformation är enligt mig en förutsättning för Dahls kriterium upplyst förståelse. Enligt Dahl uppfyller de flesta politiska system inte detta kriterium till fullo, och det svenska demokratirådets rapport från 1995 visar att den svenska demokratin uppvisar klara brister på området.179
Upplyst förståelse innebär att varje medborgare har lika möjligheter att ”upptäcka och begrunda det val som bäst tjänar hans eller hennes intressen”.180
Medborgarna måste i olika valsituationer kunna förstå konsekvenserna av olika alternativ, så att de kan välja det alternativ som bäst tjänar deras intressen.181 Vägar till den upplysta förståelsen är utbildning och lättillgänglig och relevant information.182
Samhällsinformation är i högsta grad relevant information för medborgarna och kan därför ses som ett medel till upplyst förståelse. Då både bibliotek och medborgarkontor tillgängliggör saklig och relevant information kan en samlokalisering av dessa verksamheter ha en positiv påverkan på medborgarnas upplysta förståelse.
Enligt Dahl kan mycket göras för att de samhällen som idag kallas demokratiska ska kunna uppfylla de demokratiska kriterierna bättre. Särskilt viktigt är detta med tanke på den utveckling som Dahl kallar den tredje demokratiska omvandlingen. Denna utveckling innebär att internationella institutionerna får allt större makt och att medborgarnas möjligheter att kontrollera den demokratiska processen minskar. Ett sätt att förhindra att en sådan utveckling får medborgarna att känna sig maktlösa är att förstärka den lokala demokratin.183 I intervjuundersökningen framhålls samhällsinformationens betydelse för just den lokala demokratin. Lättillgänglig samhällsinformation kan vara ett sätt att förstärka denna.
Dahl ser även den politiska ojämlikheten hos medborgarna som ett hinder för en starkare demokrati. Ojämlikheten beror på ojämnt fördelade resurser när det gäller ekonomi, kunskap och information.184 När den demokratiska beslutsprocessen blir allt mer invecklad är det en förutsättning för demokratin att medborgarna har tillgång till lättförståelig, saklig information. Dahl menar att det behövs institutioner som kan garantera tillgång till denna typ av information.185 Både medborgarkontor och bibliotek ger medborgare möjligheter att, oavsett resurser, ta del av lättillgänglig
179
Dahl, 2002, s. 175, Rothstein, Bo (red), 1995, s. 124 f. 180 Dahl, 2002, s. 175. 181 Dahl, 2002, s. 175, 474. 182 Dahl, 1998, s. 79. 183 Dahl, 2002, s. 489 ff. 184 Dahl, 2002, s.494 ff. 185 Dahl, 2002, s. 511 ff.
77
samhällsinformation. En samlokalisering, som genom verksamheternas samarbete ökar tillgången till samhällsinformation, kan därför ha en positiv inverkan på den demokratiska processen.
Genom anknytningen av undersökningsresultaten till Robert A. Dahls demokratiteori har undersökningen placerats in i ett större, demokratiskt sammanhang. Slutsatsen av analysen är att samlokalisering av medborgarkontor och bibliotek har potential att öka medborgarnas tillgång till samhällsinformation. Samhällsinformation kan ses som en förutsättning för upplyst förståelse och upplyst förståelse är enligt Dahl en förutsättning för demokratin. Denna kedja förutsätter dock att samlokaliseringen fungerar på ett sådant sätt att dess möjligheter, i form av kompletterande resurser, tillvaratas. I analysen av undersökningsresultatet presenteras vissa faktorer som man bör ha i åtanke vid samlokalisering. Då varje samlokalisering är unik utifrån lokala omständigheter är det svårt att ge generella rekommendationer om hur en samlokalisering bör se ut, men faktorer som verkar vara av stor betydelse för samarbetet mellan verksamheterna är lokalen, verksamhetsmålen, typen av medborgarkontor och personalens attityd. Om man har dessa faktorer i åtanke vid samlokalisering kan de möjligheter som finns bättre tas tillvara, och samlokaliseringen får en positiv inverkan på medborgarnas tillgång till samhällsinformation. Undersökningsresultatet bör därför vara av intresse för den/de som planerar att samlokalisera medborgarkontor och bibliotek, men även för dem som är involverade i en pågående samlokalisering.
78
Sammanfattning
Medborgarkontor och folkbibliotek har en viktig uppgift gemensam – att tillhandahålla samhällsinformation. Syftet med denna uppsats är att undersöka dels hur samlokalisering av medborgarkontor och folkbibliotek påverkar medborgarnas tillgång till samhällsinformation, dels hur en samlokalisering bör fungera för att öka tillgången till samhällsinformation. Uppsatsen har sin utgångspunkt i medborgarnas behov av lättillgänglig samhällsinformation och möjligheter till deltagande i den demokratiska processen. Undersökningskapitlet består av en flerfallsstudie, där medborgarkontor och folkbibliotek i Gävle, Mariefred och Högdalen ingår, och en enkätundersökning som har utförts på stadsbiblioteken i Uppsala och Gävle. I flerfallsstudien ingår en jämförelse av måldokument/verksamhetsplaner från de tre fallen, och en intervjuundersökning i vilken personal på medborgarkontor och bibliotek har besvarat frågor om sina erfarenheter av samlokalisering. I enkät-undersökningen har slumpvis utvalda biblioteksbesökare besvarat frågor om medborgarkontor och bibliotek.
I analysen av undersökningsresultatet dras slutsatsen att samlokalisering av medborgarkontor och folkbibliotek har potential att öka medborgarnas tillgång till samhällsinformation, under förutsättning att verksamheterna samarbetar och tillvaratar de möjligheter som samlokaliseringen har. Dessa möjligheter består i att medborgarkontor och folkbibliotek kan komplettera varandra då de förmedlar olika typer av samhällinformation och då verksamheternas personal besitter skilda kompetenser. Då varje samlokalisering är unik utifrån lokala omständigheter är det svårt att ge generella rekommendationer om hur en samlokalisering bör se ut, men faktorer som verkar vara av stor betydelse för samarbetet mellan verksamheterna är lokalen, verksamhetsmålen, typen av medborgarkontor och personalens attityd. Om man har dessa faktorer i åtanke vid samlokalisering kan de möjligheter som finns bättre tas tillvara, och samlokaliseringen får en positiv inverkan på medborgarnas tillgång till samhällsinformation. I slutdiskussionen knyts dessa slutsatser till Robert A. Dahls demokratiteori och undersökningen inplaceras i ett större demokratiskt sammanhang.
79