Av 4 kap. 1 § och § PL följer att patientens självbestämmande och integritet ska respekteras och att hälso- och sjukvård bara får ges utan patientens samtycke enligt vad som följer av lag. Inom ramen för frivillig hälso- och sjukvårdsverksamhet har patienten rätt att återkalla sitt samtycke även om det innebär att utsätta sig för medicinska risker. Som beskrivits av Johnsson saknar det faktum att patienten potentiellt utsätter sig för risker, genom att t.ex.
lämna sjukhuset, ur ett rättsligt perspektiv betydelse för frågan om fortsatt vård.159 Att en patient avstår från vård väcker dock ofta svåra etiska frågor och som uttalades i propositionen till PL är det angeläget att hälso- och sjukvårdspersonalen har tillgång till vägledning i form av förskrifter och allmänna råd i sådana situationer.160
154 Prop. 2013/14:106, s. 79, prop. 1998/99:4, s. 30.
155 Prop. 2013/14:106, s. 81, prop. 1998/99:4, s. 48.
156 Prop. 2013/14:106, s. 81.
157 Prop. 2013/14:106, s. 80.
158 Sverne Arvill & Johnsson (2012), s. 45.
159 Johnsson (2015), s. 90.
160 Prop. 2013/14:106, s. 56.
42
Kravet på samtycke i patientlagstiftningen utgör en förutsättning för att det grundlagsstadgade skyddet mot påtvingat kroppsligt ingrepp och frihetsberövande enligt 2 kap. 6 § och 8 § RF ska ges effekt även i hälso- och sjukvårdens verksamhet. De grundlagsstadgade rättigheterna får dock enligt 2 kap. 20 § och 21 § RF begränsas genom lag för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Under begreppet kroppsligt ingrepp faller enligt förarbetena dels ingrepp som innebär våld mot kroppen och dels ingrepp som innebär någon form av kroppsbesiktning.161 Som våld mot kroppen räknas bl.a.
kirurgiska ingrepp samt medicinering, och som kroppsbesiktning räknas normalt sett olika typer av läkarundersökningar.162 Ordet ingrepp ska även förstås som att det handlar om ett konkret positivt handlande och att en underlåtenhet att vidta en viss åtgärd därmed inte utgör ett ingrepp.163 Var och ens rätt till personliga frihet och säkerhet stadgas även i art. 5 EKMR och under art. 5(e) anges vilka intressen som medger begränsning av individens frihet i vårdkontexten. Individens frihet får begränsas då någon är lagligen berövad friheten för att förhindra spridning av smitta, för att personen lider av psykisk sjukdom eller är drog- eller alkoholmissbrukare.
I vårdkontexten sker inskränkning av individens rättigheter enligt 2 kap. 6 § och 8 § RF och art. 5 EKMR genom tvångsvård med stöd i tvångsvårdslagstiftningen. Principen om autonomi och tolkningsföreträde i fråga om det egna vårdbehovet är central inom den svenska hälso- och sjukvårdsrättsliga reglering men får i tvångsvårdsfallen stå tillbaka för intresset av hänsyn till andra människors rättigheter och solidaritet med patienter som inte kan se till sitt eget bästa.164 I förarbetena till LPT anges t.ex. att lagen motiveras av principen om att samhället bär gemensamt ansvar för att hjälpa den som saknar förmåga att se till sitt eget bästa eller som utsätter andra för risker till liv eller hälsa.165 Att psykiska åkommor kan motiverar tvångsvård förklaras dels av kopplingen mellan psykisk sjukdom och benägenheten att begå brott eller utsätta andra för risk och dels av uppfattningen om att vårdvägran kan utgöra ett symptom på psykisk sjukdom.166 Vård som är förenad med frihetsberövande eller annat tvång ska bara ges om mindre ingripande åtgärder bedömts otillräckliga och bara i den omfattning som krävs för att sätta patienten i stånd att frivilligt medverka till vård.
161 SOU 1975:75, s. 365, prop. 1975/76:209, s. 147
162 SOU 1975:75, s. 365, prop. 1975/76:209, s. 147.
163 SOU 1975:75, s. 199, Rynning (1994), s. 103.
164 Hartlev i Toebes mfl. (2012), s. 125.
165 Prop. 1990/91:58 s. 64 f.
166 Kindström Dahlin i Erhag mfl. (2018), s. 301.
43
5.6 Avslutande kommentar
Kapitel 5 har beskrivit några särskilt centrala principer och bestämmelser som definierar patientens rättsliga ställning i hälso- och sjukvårdsverksamheten. En särskilt betydelsefull grundprincip som genomsyrar de bestämmelser som beskrivits ovan är vårdpersonalens ansvar för att ge vård i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Kravet på att den medicinska professionen genomför sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet är avgörande för bedömningen av vårdens kvalitet, för tillämpningen behovsprincipen vid prioritering och för betydelsen av begreppet vård på lika villkor. Skyldigheten att respektera patientens rätt till inflytande över vårdens utformning och omfattning begränsas av kravet på endast åtgärder i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet ska vidtas och samma sak gäller i fråga om patientens rätt att välja mellan olika behandlingsalternativ.
Kravet på vård i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet fråntar dock inte patienten rätten att fatta det avgörande beslutet i fråga om att acceptera eller avstå hälso- och sjukvård för somatiska tillstånd. Gällande sådana psykiska åkommor som gör tvångsvårdslagstiften tillämplig råder en annan ordning där solidaritet med patienten ges företräde i förhållande till respekt för rätten till självbestämmande. Somatiska tillstånd anses dock i dagsläget inte påkalla samma behov av solidaritet med patienten och legitimerar inte att vårdåtgärder vidtas utan samtycke som enligt en medicinsk bedömning ansetts främja patientens egen hälsa och livskvalitet.
44
6 Tillämpning av patientlagstiftningen vid den blivande moderns begäran om kejsarsnitt
6.1 Introduktion
Vård i samband med graviditet och förlossning tillhör den del av sjukvården som är inriktad på reproduktiv och sexuell hälsa och som beskrivits av Cook m.fl. kan vissa speciella överväganden pekas ut som särskiljer denna del av sjukvården från övriga vård. Som exempel nämns av Cook m.fl. att sådan vård i större utsträckning än annan riktar sig mot friska människor. Det är ofta fråga om att ta hänsyn till mer än en individs intressen, utöver den gravida kvinnans intressen beaktas ofta det blivande barnets och i vissa fall även kvinnans partners intressen.167
Med utgångspunkt i de bestämmelser som beskrevs i det föregående kapitlet syftar detta kapitel till att analysera hur bestämmelsernas tillämpning vid begäran om kejsarsnitt definierar den blivande moderns rättsliga ställning. Patientens rättsliga ställning inom övriga delar av hälso- och sjukvården används som jämförelse för att belysa de överväganden som särskiljer den del av sjukvården inom vilken begäran om kejsarsnitt förekommer.
Inledningsvis undersöks tillämpningen av kravet på god vård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Därefter analyseras betydelsen av målsättningen om en vård på lika villkor för hela befolkningen, utifrån aspekterna geografisk jämlikhet och socioekonomiska faktorers påverkan på utfallet av förlossningsvård. Sedan tillämpas etiska grundprinciper för prioritering på den blivande moderns situation vid begäran om kejsarsnitt och avslutningsvis undersöks lagstiftningens skydd för hennes integritet och rätt till inflytande.
167 Cook mfl. (2003), s. 37 f.
45