Palmes femte replikskifte Citat

En stor fråga på energipolitikens område var om det skulle satsas på olja eller kärnkraft. Denna fråga återkom både Palme och Fälldin ofta till i debatten. Palmes språk och ordval gentemot Fälldin är aggressiva.

Det är min övertygelse, absolut bergfasta övertygelse, att oljan medför mycket större risker för människors hälsa och för miljön än vad kärnkraften gör. Därför väljer vi en begränsad utbyggnad av kärnkraften. Det stöder moderaterna och folkpartiet i allt väsentligt. Ni säger att ni vill ta bort kärnkraften. Den svarar i dag för 20 procent av vår elförsörjning. Om en del år 30-40 procent. Ni påstår att det går att göra utan att få några konsekvenser i övrigt i samhället. Det skulle inte få några uppoffringar för medborgarna. Tvärtom, centern lovar större materiella förmåner än något annat parti.

D: Kärnkraften är nödvändig för vår välfärd och det finns större risker för människors hälsa och för miljön med olja som huvudsaklig energikälla än med kärnkraft.

W: Socialdemokraterna förespråkar en försiktig utbyggnad av kärnkraften. B: Moderaterna och folkpartiet stödjer det socialdemokratiska förslaget. B: Kärnkraften står för 20 procent av Sveriges elförsörjning.

R: Centern vill avskaffa kärnkraften, men detta är omöjligt då de dessutom lovar en massa extra på olika områden.

C: Centern ger orealistiska löften om kärnkraften, som de inte kan hålla, och är därför ett dåligt politiskt alternativ.

Palme tar till synes strid för kärnkraften, men det är inte hela sanningen. Framför allt är det en attack på centern och Fälldin för att komma med ohållbara löften, ”överbuden” igen alltså, även om ordet inte uttalas i citatet. Fälldin framställs som om han saknar täckning för vad han säger. Ändå är argumentationen inte genomgående inriktad på att misskreditera Fälldin. Det är också frågan om ett försvar av kärnkraften som framtidens energikälla från Palmes sida. Att Fälldin sedan kan sättas i skamvrån för att förespråka något så miljöförstörande som olja är ytterligare en angenäm effekt av Palmes argumentation. Palme utgår ifrån att oljan har fler negativa följder för människors hälsa och för miljön än kärnkraften, och utifrån denna utgångspunkt är resten av argumentationen utformad. Socialdemokraterna vill behålla och i viss mån utöka kärnkraften. De stöds i detta av de andra borgerliga partierna. Centern vill trots detta avskaffa kärnkraften, och därmed ta bort 20 procent av Sveriges elförsörjning. Någon alternativ claim är svårt att tänka sig. Fälldin attackeras, men det är knappast något huvudspår i argumentationen att centern för en, enligt Palme, dålig energipolitik. Den är inte dålig, den är fullkomligt ohållbar. På det hela taget är Palme inriktad på att göra det så svårt som möjligt för Fälldin att framföra motargument. Det är svårt att avgöra om det faktum att detta var Palmes sista debattinlägg, förutom slutordet, kan ha påverkat honom till att ta i hårdare, men omöjligt är det inte.

Citat 2

En politisk fråga som hade viss anknytning till energipolitiken var miljöfrågan. Denna hade blivit allt viktigare i 1970-talets politiska verklighet. Palme försöker i följande citat klargöra sin linje i frågan. Socialdemokraterna ställer sig på miljövännernas sida medan centerpartiet anklagas för att strunta i miljön.

Jag respekterar de här miljövännerna, för de säger: all right, vi får ta hårda konsekvenser, hård planhushållning, sänkt levnadsnivå. Allt detta ska vi planera fram. Vi tar konsekvenserna. Men ni gör det inte. Ni låtsas som om ingenting sker. Ni för bara våra sparåtgärder och låtsas att det skulle göra underverk. Bara en låtsaslek.

D: Palme står på miljövännernas sida.

W: Socialdemokraterna genomför en seriös miljöpolitik. B: Socialdemokraterna planerar denna politiks genomförande. W: Centern tar inte energi- och miljöpolitiken på allvar.

C: Socialdemokraterna tar miljöfrågan på allvar, till skillnad från centerpartiet.

Palme lierar sig med miljövännerna mot centern och understryker vikten av att ta ansvar för miljön. Hårda åtgärder krävs och socialdemokraterna backar inte för dessa beslut. Detta visar att socialdemokraterna är ansvarsfulla och ett parti att lita på. Centern däremot har inte ens orkat utveckla en egen miljöpolitik. De bara usurperar socialdemokraternas politik på

området. Följaktligen kan inte centerns politik tas på allvar. Palme däremot ser miljöpolitiken som viktig och respekterar miljövännerna. Tillsammans utgör dessa båda meningar claim. En alternativ claim skulle kunna vara att centern inte tar ansvar för miljön. Palme delar återigen upp socialdemokraterna och centern i ”vi” och ”ni”. ”Vi” representerar de

ansvarsfulla, de goda. ”Ni” omfattar de oansvariga, underförstått onda. Det är en polariserad framställning av Palme och tonen i citatet är hård. Det är både ett framläggande och ett försvar av den socialdemokratiska miljöpolitiken, samtidigt som det i första hand är en anklagelseakt mot centerns miljöpolitik. Möjligen skulle det också kunna vara frågan om en seriell argumentation. De båda warrant är relativt likartade och förefaller syfta åt att

framställa centern som inkapabla att skapa en egen miljöpolitik. De måste imitera socialdemokraterna på denna punkt.

Citat 3

Palme fortsätter resonemanget kring energipolitiken med att ställa centern till svars för deras förslag på detta område.

Säg till företagarna i små och medelstora företag och jordbruk: det är inte mycket lönt med alla förmåner vi erbjuder er, för vi kan inte svara för den elektriska ström som ni behöver för att bygga ut er produktion. Säg till landets hushåll: ni får räkna med hårda ransoneringar för uppvärmning, för belysning, för tvättmaskin och för andra hushållsmaskiner. Då skulle budskapet hänga ihop. Men det gör det inte.

D: Den elektriska ström som finns skulle inte täcka det energibehov som en utbyggd produktionsapparat för små och medelstora företag skulle kräva.

W: Landets hushåll kan drabbas av hårda energisparkrav.

B: Hushållen får räkna med hårda ransoneringar för uppvärmning, belysning och hushållsmaskiner.

C: Centerns energipolitik kan inte trygga landets energiförsörjning, i synnerhet inte de små och medelstora företagens.

Energin var alltså, delvis på grund av energikrisen, ett huvudämne i debatten. Utvecklingen efter andra världskriget hade lett till en avsevärd ökning av antalet industrier, i synnerhet små och medelstora företag. I takt med denna utveckling ökade också energibehovet. Data handlar om att detta energibehov är svårt att fylla. Produktionen i dessa företag skulle inte kunna byggas ut utan att det blir hårdare sparkrav på hushållens energiförbrukning. Palme försöker i det här citatet ställa centern som ansvariga för sina, enligt Palme, otillräckliga förslag på energiförsörjningsområdet. Centern anklagas för att inte kunna garantera energitillgången, i synnerhet för de små och medelstora företagen. Socialdemokraternas egen politik utelämnas helt av Palme i resonemanget. Det är centerns, av Palme påstådda, misslyckande på området som ska belysas. Om Palme i tillräckligt hög grad kan måla upp centerns politik som

Claim är närmast omöjlig att revidera. Hela citatet är en anklagelseakt mot centerns

energipolitik. Samtidigt är det kanske också ett försök att slippa undan att ta ett eget ansvar för energifrågan från Palmes sida. Socialdemokraterna antas underförstått kunna klara att ta ansvar för energipolitiken mycket bättre. Palme använder upprepningar av ”säg till” för att ytterligare förstärka den anklagande tonen.

Citat 4

Ibland tenderar Palme till att gå till angrepp mot Fälldin och borgarna på mer oklara grunder. I följande citat hämtar inte Palme ammunition från någon enskild politisk fråga, men ger sig ändå på att försöka framställa borgarna som splittrade.

Det är lätt att säga till era borgerliga bröder: böj knä för vår uppfattning. Men säg om de inte böjer knä. Det är lätt att säga till företrädare för företagsamheten i landet och till företrädarna för arbetarna och tjänstemännen i landet: böj knä för vår uppfattning. Men tänk om de inte… Hur kan ni då begära att de ska ha bevara framtidstron?

D: Centern säger sig bestämma den borgerliga politiken.

W: Moderaterna och folkpartiet förväntas böja sig för centerns vilja, liksom näringslivets företrädare och företrädare för arbetare och tjänstemän.

B: Om de inte gör det kommer det inte att fungera. C: Centern kan inte leda en borgerlig regering.

I egenskap av ledande parti inom det borgerliga blocket kan centern sägas var det parti som har störst inflytande över, och därmed också ansvar för, den borgerliga politiken. Palme stannar emellertid inte vid denna tolkning av situationen. Hans mål med detta uttalande är antagligen att så split i det borgerliga politiska blocket, och i detta avseende driver han

tolkningen av centerns roll till sin spets. Warrant är att alla, från de borgerliga partikollegerna till arbetsmarknadens parter, ska böja sig för centerns vilja. Claim är visserligen inte direkt uttalad men ändå påtaglig. Palme målar upp centerpartiet som dominant och egensinnigt. Alla ska, enligt Palme, rätta sig efter centerns (och Thorbjörn Fälldins) pipa. Det handlar om att skapa tvivel om den borgerliga politikens hållbarhet, vilken nära sammanlänkas med det borgerliga politiska samarbetet. Palmes övergripande mål är att skapa splittring, men även att belysa redan existerande motsättningar, i det borgerliga blocket.

Linjen är att de borgerliga partierna antas ha tre olika inriktningar på sin politik. Dessa tre inriktningar kan inte jämkas samman, åtminstone inte under någon längre tid. Varje individuell riktning utmålas också av Palme som ohållbar och grundad på överdrivna

förhoppningar och osäkra kalkyler. Hela den borgerliga politiken underkänns därmed. Palmes grund för detta underkännande är inte enskilda fel och oklarheter, eller ens uppenbara

motsägelser i den borgerliga politiken. Palme är ideologiskt övertygad om att en borgerlig politik aldrig kan vara riktig, hållbar eller inriktad på medborgarnas bästa. I citatet anger Palme inga som helst skäl för sitt antagande om den borgerliga splittringen. Dess existens

förutsätts. Palmes förhoppning är sannolikt att tillräckligt många väljare också ska se denna splittring som självklar och onödig att ytterligare bevisa. Palmes ordval i citatet gör att tonen blir närmast hotfull. Centern framställs som despotiskt krävande lydnad. Alla andra ska ”böja knä”, till och med de borgerliga bröderna. Centern kommer antagligen, antyder Palme, att i slutändan beröva medborgarna deras framtidstro, med detta beteende.

Citat 5

Energipolitiken återkommer i följande citat. Denna gång är det inte en attack på centerns politik som Palme iscensätter, utan han riktar sig direkt till väljarna med sin syn på energipolitiken.

Energipolitiken är svår. Jag förstår tveksamhet, oro. Jag har brottats själv med detta i 20 år, sysslat med den frågan. Och jag är beredd att säga att bland de alternativ som finns är detta den säkraste vägen att trygga sysselsättningen för medborgarna i landet. Att trygga en rimlig levnadsnivå för pensionärerna och för alla andra medborgare i landet. Vi har en enig partikongress ställde sig bakom vår energipolitik.

D: Den energipolitiska frågan är svår.

W: Energipolitiken är ett svårt politiskt område på grund av de många alternativ som finns. B: Palme har själv kämpat med energipolitiska frågor.

W: En tryggad energipolitik tryggar även sysselsättningen. B: Pensionärer och alla andra medborgares tillvaro tryggas.

B: En enig partikongress stöder den socialdemokratiska energipolitiken.

C: Det är den socialdemokratiska energipolitiken som är vägen mot en tryggad sysselsättning för medborgarna.

Palme inleder med att ställa sig på publikens sida och instämma i svårigheterna med att förstå energipolitiken. Med detta utgångsläge kan han förklara att socialdemokraternas alternativ är det bästa bland de alternativ som finns. Energipolitiken framställs också som liggande till grund för en tryggad sysselsättning. Palmes uppbackning av detta uttalande är inte direkt anknuten till ämnet. I stället talar han om att pensionärernas levnadsstandard kan säkras med hjälp av energipolitiken. Mer logiskt hade varit att exemplifiera vilka jobb som kan skapas med hjälp av en socialdemokratisk energipolitik. Tillägget att alla andra medborgares ekonomiska förutsättningar också tryggas känns som en nödlösning från Palmes sida. ”Alla andra” är en något svepande formulering. Här är det frågan om en direkt uttalad claim. Den socialdemokratiska politiken är den linje som bäst kan garantera medborgarnas trygghet och sysselsättning.

Palme stöder också sitt argument på en enig socialdemokratisk partikongress, vilket fungerar som en backing. I övriga delen av citatet finns ett starkt inslag av pathos insprunget i

argumentationen. Palme försöker fånga upp människors engagemang för att skapa enighet. Han erkänner att han själv har svårt att ta ställning i energifrågan. På detta sätt visar han dels sin mänsklighet, dels att han förstår människors svårighet att ta till sig energiproblematiken. Han försöker skapa en identifikation hos publiken, så att dessa kan komma fram till samma slutsats som han själv gjort, nämligen att det är det socialdemokratiska programmet som utgör det bästa alternativet på området. På detta sätt skapar Palme också vad Brockriede och

Ehninger skulle kalla för ”motivational”, en warranttyp som anger känslor och värderingar som underbygger claim.

Sammanfattande kommentarer om det femte replikskiftet

Toulminmodellen visar upp en tydlig struktur i detta debattinlägg. Här är det energi- och miljöfrågor som avhandlas. Palmes mål är uppenbarligen att framställa centern som

ansvarslösa och slarviga i utformandet av sin politik på dessa områden. Som kontrast till detta ställs i sista citatet socialdemokraterna upp som ett ansvarstagande och moget politiskt parti, fullt kapabelt att regera. I de två första citaten framställs centern som ett parti som lovar mycket men kanske inte kan hålla det de lovar. Socialdemokraterna framställs däremot som tagandes miljöpolitiken på allvar. Centerns energipolitik underkänns eftersom de inte kan garantera energiförsörjningen. Dessutom plockas den borgerliga splittringen fram som

ytterligare en förlamande omständighet. Centern framställs till och med som despoter som vill tvinga ner andra politiska aktörer på knä. Det sammanfattande intrycket är att linjen i Palmes argumentation är att centern är oansvariga och slarviga, till skillnad från socialdemokraterna. De tre första citaten visar upp centerns position i miljö- och energifrågor som ohållbar. I det fjärde citatet vidgas detta till att centern inte klarar av att leda en regering. I det femte och sista citatet visas socialdemokraternas betydligt större kapacitet på detta område upp som en kontrast. Warrant är uttalat i samtliga fall, med en viss modifikation i det femte citatet, där kopplingen mellan energi och sysselsättning inte uttalas fullt ut. Samtliga claim är implicita, medan data är uttalat i både det första och det sista citatet, men inte i de tre däremellan. Det övergripande målet med Palmes argumentation förefaller återigen vara att genom

kontrastverkan få socialdemokraterna att framstå som ett bättre regeringsalternativ än borgarna.

3.2.7 Palmes slutanförande