• No results found

2. Retoriska teoribildningar

3.1 Den retoriska situationen

3.1.4 Socialdemokraternas program inför valet

Socialdemokraterna skapade ett nytt program inför den kommande valrörelsen. Detta program antogs vid partikongressen 1975 och var det första nya partiprogrammet som lanserats sedan 1960. Programmet är inriktat på två saker, att visa på socialdemokratins bedrifter och

förtjänster samt att peka på nya åtgärder för att ytterligare förbättra samhället, i enlighet med partiets grundvärderingar.

Programmet innehåller fem huvudpunkter: ”En stark ekonomi”, ”Arbete åt alla”, ”Förnyelse av arbetslivet”, ”Trygghet för alla och gemenskap mellan generationerna” och ”En god miljö”. Socialdemokratin betonar, enligt programmet, de demokratiska värderingarna och anser att arbetet är grunden för all välfärd. Socialdemokratins främsta krav är därför arbete åt alla. Därefter följer en längre redogörelse för världsläget, med tonvikt på energikrisen. Denna redogörelse fungerar som en motivering för programmets existens.156

Den första punkten, ”En stark ekonomi”, inleds även den med en beskrivning av läget i världsekonomin. Full sysselsättning ses närmast som en mänsklig rättighet. En aktiv

arbetsmarknadspolitik krävs för att uppnå detta. Bland de konkreta förslagen återfinns bland annat lokaliseringspolitiska och regionalpolitiska åtgärder, samt ekonomiska satsningar på främst AP-fonder. De sociala klyftorna ska minskas genom en rättvis fördelning av

välståndet. I samband med detta arbete hyllas också ”ansvarskännande fackföreningar”. De har tillsammans med socialdemokraterna verkat för trygghetsåtgärder på arbetsplatserna. Samhälleliga åtgärder i form av lagen om anställningsskydd, lagerstöd, frisläppande av

155 Hadenius (2003): Sid. 165.

156 Socialdemokraternas partiprogram, antaget 1975, presenteras utförligt i Palme, Olof (1976): Tillsammans kan

arbetsmiljöfonder och investeringsfonder, tidigareläggande av statliga beställningar, stöd till utbildning är exempel på detta.157

En annan nödvändig åtgärd är att den offentliga sektorn måste expandera för att öka livskvaliteten i det moderna samhället. Vidare ska företagsklimatet förbättras genom att underlätta avtalsrörelsen och skapa enighet om de grundläggande målen, nämligen att stärka det svenska näringslivet, och därmed också samhället i stort.158

Punkt nummer två är ”Arbete år alla”. Arbetet förefaller ses av socialdemokraterna som samhällets grundstomme och de politiska beslut som tas inom detta område blir därför extra viktiga. Samhället kräver både viljan och resurserna att ställa upp för människor. Att sakna arbete ses som ett socialt handikapp. Men detta ska, återigen med benäget bistånd från

fackföreningsrörelsen, motarbetas.159 Tre grundläggande utgångspunkter utgör resonemangets bas på denna punkt: energin, löntagarnas medverkan i och inflytande över kapitalbildningen och kopplingen mellan välfärd och sysselsättning. Energipolitiken ska i framtiden eftersträva hushållning och effektivitet. Löntagarna måste få ett större inflytande över företagens

kapitaltillväxt. De anställda är en viktig anledning till ett företags välgång, och måste därför också få del av denna välgång. Välfärd och sysselsättning hänger intimt samman och förutsätter varandra.160

Den tredje punkten i programmet lyder ”Förnyelse av arbetslivet”. Den genomgående frågan under denna punkt berör arbetarnas och tjänstemännens inflytande på sina arbetsplatser. Inflytandet konstateras ha ökat. Demokratiseringen av arbetslivet hade annars halkat efter utvecklingen i det övriga samhället. Under 1970-talet startades därför ett reformarbete, baserat på tre punkter: införandet av demokrati på alla nivåer inom det ekonomiska systemet, dialog kring konkreta frågor samt demokratiskt grundade beslut. Därefter påpekas det att

socialdemokraterna genomfört en omfattande lagstiftning på arbetsrättens område: lagen om skyddsombud, lagen om anställningstrygghet, lagen om anställningsfrämjande åtgärder, förtroendemannalagen, lagen om rätt till ledighet för studier samt lagen om

styrelserepresentation.161

”Trygghet för alla och gemenskap mellan generationerna” är punkt nummer fyra. Demokratin är tillgänglig för alla i det socialdemokratiska samhället. Barnvänlighet, jämställdhet mellan könen och möjlighet att kombinera barn med förvärvsarbete är några mål att sträva efter. Fler kvinnor på arbetsmarknaden är en önskvärd följdverkan.162 Kontakter mellan generationerna är ett annat av socialdemokraternas mål.163

”En god miljö” är den femte och sista punkten på programmet. Samhällsutvecklingen har krävt en ny syn på miljön och naturens tillgångar. Industrialismen betraktade ursprungligen naturen som en källa till råvaror och produktionsmedel. De tidigast uppmärksammade negativa konsekvenserna av industrisamhället rörde främst arbetskraftens situation och villkor. Effekterna på naturen uppmärksammades inte. Dessa effekter ska nu motarbetas med hjälp av en ny miljölagstiftning och instiftandet av miljövårdande institutioner, exempelvis

157 Palme, Olof (1976): Tillsammans kan vi göra ett bra land bättre – Olof Palme om socialdemokraternas

politik inför valet 1976. Tiden, Stockholm. Sid. 24 ff.

158 Palme (1976): Sid. 29 f. 159 Palme (1976): Sid. 40 ff. 160 Palme (1976): Sid. 48. 161 Palme (1976): Sid. 60 ff. 162 Palme (1976): Sid. 80 ff. 163 Palme (1976): Sid. 89 f.

Naturvårdsverket. Resurser satsades också på att rena industrin.164 Miljöproblemen ska lösas med teknik, forskning, lagar och bidrag. Som de stora miljöproblemen utpekas främst

svavelutsläpp och försurning.165 Energiproduktionen och elkraften är två fält som är nära knutna till miljön. Oljekrisen har ytterligare aktualiserat miljöfrågan. En satsning på olja eller kärnkraft är det val som socialdemokratin och samhället ställs inför. För socialdemokratin innebär kärnkraften minst negativa effekter, och är därför det som bör satsas på. Bilismen och kemiskt avfall är andra problem som uppmärksammas.166

Bitzers begreppsapparat är kanske inte absolut nödvändig för att kunna genomföra en analys av det aktuella forskningsobjektet. Men den är ett hjälpmedel för att sätta namn på fenomen i den retoriska situationen och för att blottlägga den retoriska situationens beståndsdelar. Partiprogrammet fungerar som en constraint, i enlighet med Bitzers definition av detta begrepp. Programmet är uppbyggt kring socialdemokratiska traditioner och värderingar. I grunden finns en syn på demokratin som styrsystem för samhället och arbetet som

förutsättning för välfärd. Partiprogrammet ligger till grund för valrörelsen. Det är utformat för att återge partiets åsikter och värderingar, men även för att fungera som stöd för partiets representanter. Palme kan alltså använda programmet, men måste samtidigt ta hänsyn till innebörden i det. Till exempel borde det vara frågor och ämnen som förekommer i partiprogrammet som också förekommer i debatten. Nu ska Palmes ställningstaganden i debatten lyftas fram.