Jag kommer att först presentera mina tre svenska informanter först och sedan mina tre eritreanska. Mina informanter med svensk etnicitet är uppväxta och har föräldrar som är uppväxta i Sverige och ser sig således som svenskar. Mina informanter av eritreansk etnicitet är alla svenska medborgare. Alla tre är dock uppväxta i Eritrea och har föräldrar som är uppväxta i Eritrea, dom ser inte sig själva som svenskar utan upplever sig själva som halvsvenskar det vill säga inte fullt ut accepterade svenskar. Alla tre pratar dom flytande svenska även fast den äldsta av informanterna Karim bryter kraftigt.
Min yngsta informant Ulf Bergström är runt 30 år och jobbar på en plaståtervinningsfabrik i Mellansverige. Där jobbar han skiftgång på ett jobb som han beskriver med orden slitsamt och stressigt. Ulf har jobbat på fabriken sedan fem år tillbaka och han beskriver arbetsplatsen som mångkulturell. Ulf huvudsakliga sysslor består utav att klyva plast i en maskin som han kallar för en skruvpressmaskin. Ulf jobbar där i samverkan med två andra arbetskamrater som båda är av chilenskt ursprung.
Min andra informant har jag valt att kalla för Örjan Seger. Örjan är runt 40 år och jobbar skiftgång på en pappersfabrik i en mindre bruksort i Mellansverige. Örjans jobb består utav att övervaka en process av massakokning och han beskriver sin arbetsplats som överlag lugn. Örjan jobbar där i samspel med sex andra personer som alla är av svenskt etniskt ursprung. Majoriteten av de anställda på fabriken där han jobbar har svenskt eller finskt etniskt ursprung. Örjan har jobbat på sin arbetsplats sedan 15 år tillbaka.
Min tredje informant har jag valt att kalla för Bengt Widholm. Bengt är runt 50 år och han jobbar skiftgång på samma fabrik som Örjan Seger. Bengts jobb består av att ta emot prover som han analyserar och skickar vidare till papperstillverkningsprocessen. Bengt beskriver sin arbetsplats som lugn och harmonisk utan stress. Bengt jobbar i interaktion med en annan person som är av svenskt etniskt ursprung. Bengt har jobbat på samma arbetsplats sedan 30 år tillbaka.
Min första informant av eritreanskt ursprung har jag valt att kalla Samuel Etafia. Samuel och hans familj kom som flyktingar till Sverige 1981 när Samuel var två år gammal. Samuel är idag runt
25 år och jobbar på ett ålderdomshem i Mellansverige. Samuel jobbar skiftjobb och har som arbetsuppgifter att se till och ta hand om äldre personer som han själv beskriver det. Samuel upplever jobbet till viss del stressigt. På Samuels arbetsplats är det blandat med nationaliteter, han uppskattar det till ungefär hälften av svenskt ursprung och hälften av utländskt ursprung. Samuel har jobbat på ålderdomshemmet sedan år 2003.
Min andra informant av eritreanskt ursprung har jag valt att kalla David Etafia. David är bror till Samuel Etafia och jobbar på samma ålderdomshem. David är runt 30 årsåldern och har samma sysslor som sin bror på jobbet. David upplever precis som sin bror arbetsplatsen som till viss del stressig. David har jobbat på ålderdomshemmet sedan 2001.
Min tredje informant med eritreanskt ursprung har jag valt att kalla Karim Obodo. Karim och hans fru kom som flyktingar till Sverige 1986. Karim är i 50 årsålder och jobbar idag som taxichaufför i en sydsvensk stad. Karim jobbar skift och upplever sitt jobb som överlagt lugnt men stressigt vid vissa tidpunkter.
Tidigare forskning
Cristina Josefsson och Ulla Kindenberg har tidigare forskat om integration på arbetsmarknaden i en studie som heter vi vill delta i samhällsbygget.83Studien belyser immigrerade kvinnor och deras
situation på den svenska arbetsmarknaden. Studien belyser vilken roll som etnicitet, kön och klass har spelat under socialiseringen till det nya arbetet och varför dessa kvinnor i högre grad än svenska kvinnor är sjukskrivna.
Två andra studier som jag har blivit influerad av i mitt projekt är de både sociologerna Hubert Blalock84och Peter Blaus85om minoritetsgrupper kontra majoritetsgrupper. Blalock och Blau har
undersökt relationer mellan olika grupperingar på arbetsplatser. Hubert Blalock menar i sin studie Towards a theory of minority-group relations att ju större som en minoritetsgrupp blir desto mera tillsluten och hotat kommer majoritetsgruppen att känna sig och desto mer ogästvänlighet kommer man bli gentemot minoritetsgruppen. Peter Blau däremot menar i sin artikel inequality and heterogentity att ju större en minoritetsgrupp blir desto mera olika blir medlemmarnas identiteter och desto svårare blir det för majoritetsgruppen att stereotypisera och ha fördomar mot minoritetsgruppen.
Teoretisk referensram
Jag har som teoretiska referensram till detta arbete valt att använda mig av teorier från sociologerna Erving Goffman, Richard Jenkins och Anthony Giddens.
83Cristina Josefson, Ulla Kindenberg, Vi vill delta I samhällsbygget,
http://ebib.arbetslivsinstitutet.se/ovrigt/2005/ovr2005_17.pdf, 2006-04-23)
84 Blalock Hubert, Towards a theory of minority-group relations, (New York 2004) s. 17
85Magnus Bygren, Being Different in the Workplace: Job Mobility into Other Workplaces and Shifts into Unemployment,
Stigmatisering är enligt Erving Goffmans86 teori är en process där det omgivande samhället
vänder sig bort från den som kraftigt avviker från normen, vilket för individen i fråga blir djupt misskrediterande. Den påverkan som stigmat har på individen medför att han/hon kan tro sig själv vara upphovet till stigmat. Stigma uppstår när en individ uppfattas som normbrytande på en eller flera punkter och hotar den kollektiva enhetens identitet. Ett stigma är inte permanent utan kontextbundet det vill säga förändras över tid och rum. Det är de som stigmatiserar som avgör vilka egenskaper som är misskerditabla. Exempelvis kan det uppfattas som positivt att vara kriminell inom vissa kretsar medan det är djupt misskrediterande i dom flesta andra. Det är sammanhanget och omgivningen som avgör vad som är stigmatiserande och inte.
Jag kommer även att använda mig av Anthony Giddens teorier om etnisk identitet. Giddens menar att etnicitet är kulturella normer och värden som ger en identifikation till en etnisk grupp samt känslan av tillhörighet till varandra som skiljer sig från andra grupper. En etnisk grupp är människor av samma ursprung och historia som innehar kulturella likheter såsom språk och religion.87 Vidare menar Giddens att minoriteter i samhället är grupper som är socialt
missgynnade. Med socialt missgynnade menar han att gruppen i fråga är systematiskt missgynnade från majoritetsgruppen, vilket i mitt arbete innebär av svenskarna. Minoritetsgrupper utvecklar ofta en solidaritetskänsla till varandra, en känsla av att man hör ihop med varandra beroende på den diskriminering som man utsätts för av majoritetsgruppen. Diskrimineringen i fråga leder till och förstärker de gemensamma intressen som gruppen innehar och formar gruppmedlemmarnas lojalitet gentemot varandra. Minoritetsgrupper upplever sig oftast som annorlunda gentemot majoritetsgrupper vilket ofta leder till avskiljning från varandra.88
Richard Jenkins89förklarar sociala identiteter på vilket sätt individer och kollektiv är urskilda
från varandra. Det handlar om identifieringen och särskiljandet av likheter och olikheter mellan de sociala identiteterna. Jenkins ser det som en process där den sociala identiteten formas i ett samspel mellan individen och kollektivet. Identitet är ofta något som finns hos betraktarens ögon och inte våra egna. Hur vi uppfattas av andra formar till stor del den uppfattning vi har om oss själva. Vidare anser Jenkins att sociala identiteter är en ständigt pågående dynamisk process det vill säga att vara tysk 1995 är inte samma sak som att vara tysk 2009. Vi lär oss att bli ett med vår tillhörighet och känna ingen den kollektiva gruppens likheter samt urskilja olikheter gentemot andra grupper.
86 Goffman, (Stockholm, 2001)
87 Anthony Giddens, Sociology, (Lund, 1998), s. 631 88 Ibid. s. 249