Syftet med mitt projekt är att studera den multikulturella arbetsplatsen betydelse för en individs identitet och livsvillkor. Hur fungerar samarbetet, kommunikationen och trivseln i integrerade arbetslag där människor med olika bakgrund möts? Vilka problem som individen kan tänkas ställas inför under socialiseringen till det nya arbetet? Det är mina informanters upplevelser av mångkultur och integration i arbetslivet som ligger till grund för min studie. Syftet med studien är inte att ge en generell bild av hur det ser ut på arbetsplatserna utan den bygger på ett fåtal personers upplevelser.
Metod
Jag har som underlag för min studie valt att använda mig av två stycken deltagande observationer och sex på minidisk inspelade intervjuer, vilket jag kommer att redogöra för mera utförligt senare under arbetet. För att analysera mina insamlade data har jag sedermera använt mig av grundad teori. Grundad teori är en metod speciellt framtagen för att analysera och studera ett kvalitativt material systematiskt. Syftet med analysverktyget grundad teori är att tyda gemensamma drag och
71 Statistiska centralbyrån, (http://www.scb.se/statistik/AM/UF0516/2000I02/AM78ST0201.pdf, 2006-04-22), s.
68 ff
72 Mats Hellander, (http://www.ostsam.se/html/data/files/188_Vargen%20kommer!.pdf, 2006-04-28) 73 Näringsdepartementet, (http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/28/62/c0ecb152.pdf, 2006-04-22)
särskiljande information. Metoden är utmärkt när det kommer till att studera fenomen av olika slag samt bearbeta kvalitativa textmaterial såsom intervjuer, biografier eller fältobservationer.74
För att i största mån värna om mina informanters integritet har jag valt att använda mig av de fyra etiska grundprinciper som Vetenskapsrådet har satt upp för forskare.75Detta innebär att jag
innan intervjuerna upplyste mina informanter om vilka rättigheter de hade, att de var anonyma och att de när som helst de ville kunde avbryta sin medverkan i min studie. Jag har även valt att använda mig av fiktiva namn på platser och personer i mitt arbete för att mina informanter ska känna sig trygga och inte bli igenkända. Namnen på informanterna har jag slumpmässigt valt ut, de har ingen anknytning till informanten i fråga förutom att jag har försökt att få ett passande namn till den etniska tillhörigheten.
Jag valde att utföra mina observationer på två öppna och offentliga arbetsplatser i en sydsvensk stads centrum som deltagande observatör eller dold observatör beroende på hur man tolkar begreppen och utförandet. Att utföra en dold observation ger en del etiska problem. I boken samhällsvetenskapliga metoder skriver Alan Bryman att en dold observation bryter mot två fundamentala etiska regler, deltagaren kan inte ge sitt samtycke till att medverka och att man kränker en persons rätt till privatliv.76 Då många individer rör sig den på arbetsplats som jag
observerade kunde jag dock omöjligtvis informera alla berörda om deras medverkan i observationen. De norska sociologerna Bente Gullveig Alver och Ørjar Øyen menar i sin bok etik och praktik i forskarens vardag att ”Forskaren har ganska vida ramar när det gäller rätten att göra observationer i det offentliga rummet […] Människor som uppehåller sig i det offentliga rummet måste veta att de kan iakttas, och man måste utgå från att de förhåller sig därefter”77Jag anser vidare inte att några personer
som deltog i min observation har kommit till skada då syftet inte var att observera enskilda individers beteende utan det sociala samspelet.
Att utföra en studie om etniska minoriteter på arbetsplatsen skulle om man utförde det korrekt, kräva betydande mer tids och materiella resurser, en de som fanns möjliga. För att avgränsa studien har jag därför valt att använda mig av en etnisk minoritetsgrupp, i detta fall eritreaner. Anledningen till att jag just har valt eritreaner är dels på grund av att deras hudfärg skiljer sig från majoritetsbefolkningens vilket i vissa falla kan vara stigmatiserande/steriotypifiernde och dels att de kommer från ett land som inte är lika industriellt utvecklat som Sverige. Jag har i min studie även valt att lägga fokus på den manliga delen av den arbetsföra befolkningen. Detta dels beroende på att jag inte fick tag i några kvinnliga informanter och att anser att projektet skulle få för stort omfång om jag skulle beskriva de eritreanska kvinnornas situation på samma sätt som männens. Jag har även valt att lägga fokus på okvalificerade jobb såsom arbete inom äldreboende, fabriksjobb, städjobb och så vidare. Anledningen till att jag har gjort så är för att jag tror att de
74 Guvå & Hyllander, (Stockholm, 2003) s. 14
75 Vetenskapsrådet, (http://195.17.252.28/vrshop_pdf/etikreglerhs.pdf, 2006-04-22) 76 Bryman, (Malmö, 2001), s. 281
flesta som kommer som flyktingar från Eritrea får just sådana jobb, vilket rapporter från exempelvis LO visar på.78
Observation
Jag har i mitt arbete utfört två deltagande observationer. Dessa observationer har jag genomfört på två olika arbetsplatser som ligger belägna i en mellanstor stad i Sydsverige. Jag informerade inte de anställda på arbetsplatsen eller de människor som befann sig på området att jag genomförde en observation. För dem som befann sig på arbetsplatsen var jag vem som helst som rörde sig på området. Detta medför att observationen till viss del kan betraktas som dold samtidigt som jag deltog i och iakttog det vardagliga samspelet mellan de anställda och deras kunder vilket medför att observationen kan ses som deltagande. Det jag observerade i huvudsak var samspelet mellan de anställda och samspelet mellan kunderna och de anställda på arbetsplatserna. Den sammanlagda tiden för observationerna var fyra timmar. Observationerna var avsedda som en första anblick av mitt fält som jag kunde använda mig av för att bygga vidare intervjuerna på. Så här skriver Etologen Magnus Öhlander om deltagande observation ”Metoden innebär således att forskaren vistas och deltar I de sociala sammanhang som studeras – han eller hon samtalar, umgås, kanske arbetar tillsammans med människor och gör liknande erfarenheter som de gör – och för kontinuerliga anteckningar om platsen och vad som där sägs och görs”.79
Intervju
Jag utförde till den här studien sex semistrukturerade intervjuer med personer av svenskt och eritreanskt ursprung. Med semistrukturerade intervjuer menar jag intervjuer som inte blint följer på förväg skrivna frågor. Jag utgick från problemområdet mångkultur på arbetsplatsen med ett par teman som jag ville diskutera och lät informanterna styra samtalen i önskad riktning. Så här säger Alan Bryman om semistrukturerade intervjuer
Det handlar i regel om en situation där intervjuaren har en uppsättning frågor som generellt kan beskrivas som ett frågeschema, men där frågornas följd varierar. Frågorna brukar också vara mer allmänt formulerade än vad som är fallet vid strukturerade intervjuer.80
För att få tag på mina informanter har jag använt mig av bekvämlighets och snöbolls urval.81
Någonting som jag höll i åtanke när jag sökte efter mina informanter var att jag ville täcka flera generationer av den arbetsföra populationen. Jag intervjuade således tre personer med svenskt etnisk ursprung som alla är bekanta med mig sedan förut och tre personer med eritreanskt etniskt ursprung som jag fick tag på via en så kallad grindvakt på eritreanska föreningen som ligger belägen i en mellanstor stad i Sydsverige. Mina informanter med svenskt ursprung intervjuade jag
78 Landsorganisationen i Sverige,
(http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/F9CB19CC918C26C7C1257155002E2B41/$file/Lon%20efter%
20fodelseland.pdf, 2006-04-24)
79 Kaijser & Ölander, (Lund, 1999), s. 74 80 Bryman, (Malmö, 2001), s. 127 81 Ibid. s. 114-115
hemma hos mig. Något som bör nämnas är att jag är bekant med dessa informanter sedan en tid tillbaka och således har dom varit hemma hos mig förut och kände sig trygga i denna miljö. Mina informanter med eritreansk ursprung intervjuade jag på den eritreanska föreningen. Intervjuerna tog mellan femton och tjugo minuter att göra. Intervjuerna spelade jag in på minidisk för att senare transkribera dem. I transkriberingen har jag skrivit ordagrant vad som sades för att senare analysera materialet djupare. Jag har från materialet tagit ut och använt mig av flera citat för att för att belysa åsikter och mönster som jag anser som relevant för mitt projekt. Jag har anpassat intervjuerna på vad föregående informant lämnat för uppgifter det. Således är grundad teori väldigt effektiv när ett fenomen ska studeras från väldigt öppna utgångspunkter, det informanterna berättar styr åt vilket håll forskningen går.82