Utbränning har i forskning sammankopplats med och uppfattats som arbetsorsakat problem, men detta har på senare tid ifrågasatts. Andra forskare menar på att utbränning även förekommer utanför arbetslivet som till exempel bland studenter, inom familjer och bland arbetslösa.136
När man gör en studie kring utbrändhet blir man nästan tvungen att börja med att ta del av Christina Maslachs forskning kring utbrändhet. Hon är en amerikansk forskare och en av de ledande när det gäller utbränning och dess processer i uppkomst, förlopp, möjligheter till förebyggande och lösningar kring problemet utbränning. I sin bok utbränd skriver hon;
ett syndrom med emotionell utmattning, depersonalisation och nedsatt personlig prestation som kan förekomma hos individer som ”arbetar med människor” på något sätt. Det är en reaktion på den kroniska emotionella påfrestningen i att ha mycket att göra med andra människor, särskilt om de har bekymmer och problem. Man kan säga att det är ett slags arbetsstress. Det har delvis samma skadeverkningar som andra stressreaktioner, men det unika med utbränning är att stressens upphov ligger i den sociala interaktionen mellan hjälparen och den hjälpta.137
Maslach definierar tre aspekter av syndromet, emotionell utmattning, depersonalisation och nedsatt personlig prestation. Hon menar att emotionell påfrestning är kärnan i syndromet och beskrivs som ’avtrubbad medkänsla’.138Denna påfrestning resulterar i depersonalisation som är
ett sätt att förhålla sig; ”sköld som skyddar mot trycket av alltför nära kontakter med andra, men den kan bli så effektiv att inga känslor tränger igenom. Ökad saklighet medför lätt en kyligt likgiltig attityd till andras behov och ett hänsynslöst åsidosättande av deras känslor”.139 Detta i sin tur leder till att negativa känslor mot
andra människor och deras krav uppstår, vilket som leder till att individen vill stänga in sig själv eller stänga ut andra människor. Vidare utvecklas de negativa känslorna till att även omfatta individen själv, man får en känsla av otillräcklighet vilket är den tredje aspekten, nedsatt personlig prestation.
En annan diskussion som författaren vill bringa klarhet i är att man gärna tillskriver utmattning som att den orsakas av människor, antingen individen själv eller personer i individens omgivning. Maslach skriver att ställer man sig vem frågor får man vem svar. Hon tycker istället att man ska
133 Fredrik Svenaeus, Sjukdomens mening, (Stockholm, 2003), kap. 1 – Sjukdomens olika dimensioner 134 Svenaeus, (Stockholm, 2003), s. 40.
135 Ibid. s. 116 ff
136 Arbetslivsinstitutet, (http://ebib.arbetslivsinstitutet.se/ah/2002/ah2002_06.pdf), s.7 ff 137 Christina Maslach, Utbränd-En bok om omsorgens pris, (Stockholm, 1985), s. 12.
138 Ibid. s. 12 ff 139 Ibid. s. 13.
ställa vad frågor som leder svaren till andra riktningar som till exempel.140 ”Vi skulle väl aldrig
drömma om att undersöka gurkors personlighet för att ta reda på varför de förvandlats till sura inläggningar i stället för att analysera den ättika de dränkts i!”.141
I Johan Asplunds diskussion om sin teori social responsivitet finns en del i boken som berör utbränning. Hans definition lyder;
Utbränning uppstår när den sociala responsiviteten bortfaller, vänds till sin motsats och blir till asocial responslöshet./.../ Utbränning är en process som sker i viss mening utanför individen. Varje gensvar har en emotionell karaktär eller ton. När gensvaren upphör, upphör också emotionaliteten – inte först den ena och sedan den andra utan samtidigt, oupplösligt.142
Asplund menar att socialitet står för samhällelighet och att responsivitet kommer från ordet respons och innebär svar, gensvar eller ansvar. Asplund identifierar en individ som både social och asocial samt både responsiv och responslös. Han menar att människan från början responderade urskillningslöst och när begränsningar införs hämmar de responsiviteten. Asplund tar även upp stimuli och menar att stimuli är det responsen väcker och en respons uppstår i en stimuli. För att tydliggöra vad han menar med detta diskuterar han leken och menar på att leken är just att respondera. En lek mellan två personer kan inte vara en lek om personerna inte svarar på varandra.143
Lennart Hallsten, en av författarna i studien Utbränning i Sverige – en populationsstudie, har skrivit flera böcker om utbränning och i dessa har han utvecklat ett förslag som ett alternativ till Maslach. Hennes definition utgår enligt honom från upplevelse dimension medan Hallsten vill rikta in sig på dimensionen kring processorientering. Orienteringen tar sin bas i kris, det vill säga krisens inledningsskede, drivkraften i krisen och dess förlopp. Författarna skriver om denna process;
Utbränning antas således vara en krisprocess som sammanhänger inte bara med upplevelser av utsatthet och besvärliga omständigheter utan även av varaktiga hinder för att nå betydelsefulla personliga mål. Övergången till ”utbrändhet” tycks ofta ske efter en kritisk händelse, som framkallar en påfallande uppgivenhet, energilöshet och tillbakadragenhet./.../ Utbränning antas uppstå när en person av långvariga stressorer hotas och hindras i sitt utförande av en roll som är central för personens identitet.144
Författarna menar att utbränningsprocesserna grunder finns både hos individen och omgivningen. De menar att de är något som alltid har funnits men först i nutid uppmärksammats på grund av att vi idag har mer målstyrda arbetsuppgifter men kanske inte tillgång till medel
140 Ibid. s13 ff
141 Maslach, (Stockholm, 1985), s. 20 142 Asplund, (Göteborg, 1987), del 2 s. 150 143 Ibid. del 1. kap 1-7
(pengar, personal, teknik). Ett av studiens många resultat var att det framkom starka skillnader i utbränning mellan de som varit med om omorganisation eller inte.145
Det finns ytterligare en intressant forskning som jag vill nämna, Pia Åsbrings studie Osäkra ´sjukdomar´ – dilemman och möjligheter146 som behandlar ämnena kring kronisk trötthetssyndrom
(KTS) och fibromyalgi. I Åsbrings resultat finner jag många kopplingar till min analys och den problematik som uppdagas.
Åsbrings studie tar upp konsekvenser i biografiska brott som avser personens identitet som förbunden med de olika sociala och kulturella grupptillhörigheten. Och där brottet uppstår i anspråk eller motstånd till sin egen definition av sig själv i förhållandet mellan då, nu och framtiden. Biografiska brott kan enkelt förklaras med identitetsförlust Att anpassa sig till sin nya livssituation beskriver Åsbring kan vara relaterad till hur kraftigt det biografiska brottet är. Hon lyfter också fram vad den sjukdomsdrabbade personen får för positiva konsekvenser för identiteten genom erfarenheten av sjukdomen som till exempel att man omvärderar vissa delar av det liv man levt tidigare kring hantering av detta. Resultaten i hennes studier visar också på en relativt hög potential för stigma och dess processer. Dessa processer var i första hand relaterade till andras moraliska omdömen kring kvinnorna i studien och psykologiseringen av deras besvär samt diagnosernas karaktär. Studien visar vikten av en tidig diagnos eftersom det ger en legitimitet vilka är viktiga delar i och kring stigmatiseringsprocesserna. I dessa finns även de självstigmatiserande processerna inbyggda, en diagnos kan ge ett meningsskapande kring sjukdomens dilemma. Dessutom inverkar den på förmågan till anpassning av den nya situationen. Åsbrings studie innefattar även ett läkarperspektiv som präglas av den vetenskapssyn (positivistisk) som är rådande inom medicinsk verksamhet och som leder till, när det inte finns något objektivt som kan indikera sjukdom, att det uppstår tvivel och ifrågasättande av patienten, till exempel om patienten bara utnyttjar sjukrollen. Också arbetsmoralen kan bli ifrågasatt som i sin tur kan leda till just de rättigheter som sjukrollen ger. Diskussionen sammanfaller med problematik kring begreppen illness (individupplevd sjukdom) och disease (objektifierad sjukdom). Åsbring visar också hur läkarna kunde kategorisera patienterna i moraliska termer som till exempel överambitiösa, krävande, medikaliserande och sjukdomsfixerade. Två typer av kategoriseringar framträder i studien, den första kopplad till dålig moralisk karaktär såsom arbetsskygg eller lat. Den andra kategorin infattar psykiska problem som ger negativa associationer kring psyksiska sjukdomar. Åsbring får även fram i sin studie läkarnas frustration och hjälplöshet mot dessa patienter, när deras yrkesroll just står för kunskap och att kunna hjälpa med konkreta åtgärder. Osäkerheten leder till påvisandet av brister inom medicinvetenskapen. Detta i sin tur leder till ett ifrågasättande kring läkarens professionella identitet. Detta var ett större problem kring de yngre läkarna jämfört med de äldre och visar på vikten av den erfarenhetsbaserade kunskapen som viktig i kombination med den medicinska. Vidare
145 Arbetslivsinstitutet, (http://ebib.arbetslivsinstitutet.se/ah/2002/ah2002_06.pdf), s. 11 ff
framkommer att olika läkare tolkar symtom olika och olika patienters situation har olika referenser, vilket gör att det blir svårt att veta från gång till gång hur man ska handskas med patienten. Ett problem som framstår är att det inte finns helhetssyn på patienter med KTS utan man fokuserar på enskilda aspekter. Hur man ser på sjukdomen påverkar också hur vårdprocessen kommer att utvecklas. Åsbring lyfter fram exemplet att; Kvinnorna ansåg utifrån sin definition av situation var mycket påfrestande medan läkarna kunde i samma situation göra definitionen att det går att leva med sjukdomen och att de inte är av akut behov av vård.
Vid flera tillfällen under min studie har en behandling som benämns KBT (kognitiv beteendeterapi) kommit upp. Kognitiv psykoterapin bygger på modellen att individens föreställningsvärld är i fokus där terapeuten tillsammans med patienten identifierar och undersöker denna värld som leder vidare till att finna förhållningssätt till patientens upplevelser kring situationen och eller de processer som stör.147
Tillit är ett viktigt tema i min analys och ett ord som vi tar förgivet. För att få en bild av begreppet, vill jag lyfta fram Anthony Giddens diskussion kring tillit i Modernitetens följder. I sin bok visar han på hur komplext tillit är. Man kan säga att tillit bygger på ömsesidigt engagemang och respons och handlar om länken mellan förtroende, förlitan eller tillförsikt. I vardagslivet erbjuder tillit trygghet och pålitlighet till abstrakta system och mellan individer dess redlighet eller kärlek. Vidare menar Giddens på att i dagens samhälle kan vi inte vara säkra på att kunskapen inte kommer att förändras vilket leder till att tillit framträder där kunskap saknas.148
Resultat
I min analys presenterar jag två perspektivet, ett individperspektiv och ett vårdperspektiv. I mitt första perspektiv framkommer kategorierna Utbrändhet, Tillit, Normer och värderingar samt Förändring. I vårdperspektivet framträder kategorierna Kontroll, Tillit och Ståndtagande.