Syftet med detta projekt är att undersöka vad som har betydelse för unga män i deras val av utbildning och vilken betydelse detta har för deras identitetsskapande. Tonvikten ligger på val av gymnasieutbildning och om den har följts av en eftergymnasial utbildning. Jag har arbetat utifrån frågeställningen; Vilken betydelse har inställning till utbildning och arbete för unga mäns identitetsskapande?
Metod
Studien bygger på observationer och intervjuer. I första fasen gjorde jag observationer för att få uppslag till mina intervjufrågor. Jag genomförde observationerna på olika platser i centrum i en mellanstor stad i Sverige. Observationerna betraktas som dolda eftersom de personerna jag observerade inte visste att jag observerade dem. När man är dold observatör kan man tänkas bryta mot två etiska regler. Personerna man observerar kan inte ge sitt samtycke till att bli observerade och man kränker deltagarens rätt till ett privatliv.178 Jag tror dock inte att de jag
observerat kommit till någon skada, eftersom jag inte studerat enskilda individer och att jag befann mig i en offentlig miljö. Observationerna gav mig fler funderingar än vad jag först trodde att de skulle, jag fick även olika idéer till mina intervjufrågor. I andra fasen gjorde jag fem stycken semistrukturerade intervjuer. Denna intervjuform innebär att man inte har klara frågor utan ett
177Tapio Salonen, Ungas ekonomi och etablering. En studie om förändrade villkor från 1970-talet till 2000-talets inledning. (2003)
http://www.ungdomsstyrelsen.se, s.15
flertal teman som man vill beröra.179 När jag gjorde mina intervjuer använde jag mig av en
intervjuguide. Intervjun blev mer styrd av mina informanter än av mig och det blev lätt att följa med och anpassa frågorna efter diskussionen. När man arbetar med grundad teori kan man i förväg inte avgöra hur många intervjuer man ska göra, det är först när man uppnått mättnad som man slutar. Att uppnå mättnad innebär att man inte längre får in något nytt innehåll av sina intervjuer.180Detta projekt var inte tillräckligt stort för att jag skulle kunna uppnå mättnad, men
jag tycker att jag fått fram mycket och bra information genom mina fem intervjuer. Jag valde att dela upp mina informanter i tre grupper efter utbildningsnivå och ålder, en yngre med gymnasieexamen, en med universitetsutbildning och en äldre med gymnasieexamen. Det som framför allt är intressant är vad de har gemensamt inom grupperna och var det finns en tydlig skillnad.
Jag har valt att undersöka ur ett könsperspektiv eftersom tidsramen för arbetet är begränsad. Jag ville fokusera på en jämförelse mellan åldrar och utbildning, inte mellan kön. Jag valde ett manligt perspektiv framför ett kvinnligt för att jag tyckte att det skulle vara intressantare att försöka se det ur ett perspektiv jag inte själv har.
Alla intervjuer spelades in för att senare kunna transkriberas. Jag har försökt att transkribera så ordagrant som möjligt med undantag för några ställen där det varit svårt att höra vad som sades. De transkriberade intervjuerna har jag sedan analyserat med hjälp av grundad teori, för att kunna urskilja likheter och skillnader. Man genomför en tolkningsprocess av materialet som kallas för kodning. Koden tas fram ur texten och gör att det blir lättare att urskilja mönster och relationer mellan begrepp. På så sätt kan man arbeta vetenskapligt med sitt material.181
Jag har delat in mina informanter i tre olika grupper som jag har analyserat var för sig. De två universitetsutbildade, Göran och Per, är en grupp, de tre andra killarna har jag delat in i två olika grupper. Detta därför att den ena av de gymnasieutbildade killarna, Nils, är flera år äldre än de andra två, Erik och Anders, och skiljer sig på flera sätt från dem. De flesta av intervjuerna har genomförts hemma hos dem som jag intervjuat men två av intervjuerna har gjort hemma hos mig. De flesta av informanterna har varit öppna under intervjuerna, med undantag för lite nervositet och tveksamhet ibland från någon av dem, det tror jag kan ha berott på att de inte blivit intervjuade på liknande sätt tidigare. Mina resultat bygger på intervjuerna, observationen har fungerat som underlag till intervjuerna. Jag har ändrat i citaten jag tagit från mina informanter så att de skulle bli mer läsbara men utan att ändra innebörden.
Etiska ställningstaganden
I mitt projekt har etiska riktlinjer varit vägledande.182I mina intervjuer har jag valt att vända mig
till informanter som är mer eller mindre bekanta med mig. Detta innebär att jag måste ta hänsyn
179 Bryman, (Malmö, 2001), s.301
180 Guvå och Hylander, (Stockholm, 2003), s.36 ff 181 Ibid. s.37
till att de å ena sidan kan vara mer öppna med mig än mot en obekant och att de å andra sidan kan ha vinklat sina svar utifrån vad de vet eller tror sig veta om mig. När jag kontaktade informanterna och frågade om de ville delta informerade jag dem om vad studien handlade om och vilken roll de skulle spela. Innan varje intervju informerade jag dem om att de när som helst kunde välja att inte längre delta i studien, att de inte behövde svara på alla frågor och att de när som helst fick avsluta intervjun. Jag informerade dem också om att de skulle förbli helt anonyma. Jag har försökt avidentifiera mina informanter så långt som möjligt. Jag har get dem fiktiva namn, för att deras identiteter ska skyddas. Namnen är påhittade av mig och har ingen koppling till informanterna.
I kvalitativa studier kan det hända att man undersöker ämnen som är känsliga för informanterna. Om så är fallet måste man ta särskild hänsyn till hur man utformar frågorna, genomför intervjun och sedan pressenterar materialet. I den här undersökningen har jag dock inte berört några områden som jag bedömer som känsliga, eller som på andra sätt skulle kunna skada informanterna.