Resultat diskussion

Mina resultat kan förstås och förklaras med hjälp av Åsbrings studie. Jag känner att min studie visar på samma problematik som hennes. Jag tycker också att hennes resultat belyser många aspekter i min studie. I min diskussion ska jag försöka belysa mina frågeställningar som ligger till grund för min studie. Vad händer, vilka för och nackdelar uppstår kring en persons identitet när en roll krackelerar, när en roll måste omdefinieras eller måste skifta karaktär?

Varför blir det så? Maslach menar på att utbränning förekommer hos individer som arbetar med människor och är en reaktion på emotionella påfrestningar. Individen skapar en dörr för att stänga när det är fullt, vilket leder till att man blir avtrubbad mot omvärlden.150_{Asplund menar på}

att utbränning är ett resultat av att responsivitet faller bort, där gensvar har en emotionell karaktär.151_{Stimuli är pulsen till svar och gensvar som skapar en mening och innebörd, utan den}

finns bara det abstrakta.152_{Hallsten menar på att utbränning hänger samman med kritisk händelse}

som uppstår genom långvarig stress och handlar om varaktiga hinder för betydelsefulla personliga mål, upplevelser av utsatthet och besvärliga omständigheter. Detta resulterar i uppgivenhet, energilöshet och tillbakadragning.153

I studien framkommer kategoriseringar av patienter, likaså visar Åsbrings studie på hur läkarna kunde kategorisera patienterna, där framkommer två typer av kategoriseringar, den första kopplad till dålig moralisk karaktär. Den andra kategorin infattar psykiska problem som ger

150 _{Maslach, (Stockholm, 1985), s.12 ff.} 151 _{Asplund, (Göteborg, 1987), s. 150} 152 _{Ibid. s. 52-81}

negativa associationer kring psyksiska sjukdomar154_{, vilket kan ses utifrån Goffmans}

stigmateorier, som togs upp i det inledande kapitlet, att vissa grupper, i det här fallet läkarna, blir då en slags väktare som upprätthåller normsystem. Detta är även ett utövande av makt, eftersom vissa får möjligheten att stämpla andra som sjuka och friska, normala och avvikande eller förnuftiga och vansinniga. Samhället strävar också hela tiden efter att alla ska var det ena av dessa alternativ. Vårdinstansen ges legitimiteten att tala om hur patienten ska bli frisk och vilka behandlingar som är bra.

Åsbrings studie som visar på att hur man ser på sjukdomen påverkar också hur vårdprocessen kommer att utvecklas.155 _{Hon tar upp ett disease perspektiv som baseras på de vetenskapliga}

kunskaperna om sjukdom medan illness utgår från det vardagliga. Samma situation kan alltså definieras olika.156_{Denna problematik framkommer även i den här studien. Det finns i båda mina}

perspektiv osäkerhet kring utmattingssyndrom. Hur man definierar kan påverka processen att bli frisk, vilket framgår av mina två utbrända informanter. Åsbring får fram i sin studie läkarnas frustration och hjälplöshet mot dessa patienter, när deras yrkesroll just står för kunskap och att kunna hjälpa med konkreta åtgärder, vilket kan leda till ifrågasättande av läkarens auktoritet, läkarens makt och läkarens autonomi.157_{Min studie visar på att denna problematik finns utifrån}

både patient och läkarperspektivet. I individperspektivet framkommer detta genom att ifrågasätta läkarnas kunskap. I vårdperspektivet visar det sig i problematiken vilken specialist gren ska ta hand om dessa patienter. I båda fallen är tillit en viktig del, tillit till systemen, tillit till sin egenmedicinska kompetens och tillit till omgivning. Giddens menar att i vardagslivet erbjuder tillit trygghet och pålitlighet till abstrakta system.158_{Men i dagens samhälle kan vi inte vara säkra}

på att kunskapen inte kommer att förändras vilket leder till att tillit framträder där kunskap saknas.159 _{Musses reflektioner mot ett mer samarbete kan man koppla till Fredrik Svenaeus som}

tar upp sjukdom som ett flerdimensionellt fenomen och han beskriver vikten av att se ”hela människan”. Illness och disease är båda viktiga för att förstå och för att kunna diagnostisera. Förutom de två framhäver han vikten av en tredje aspekt nämligen de kulturella föreställningarna.160 _{I rapporten Den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens diskuteras samma}

tanke som Musse har kring sjukförsäkringssystem. Där framkommer att i ”Sverige finns ingen nära koppling mellan den sjukskrivande läkaren och försäkringen”.161

Berger och Luckmann menar på att när vi kommer i kontakt med andra världar som till exempel Dagis, skola eller arbetsliv tar vi till oss deras tolkningar och handlingar av den sociala 154 _{Åsbring, (Stockholm, 2003), s.44 ff.} 155 _{Ibid. s. 66} 156 _{Ibid. s. 63 ff} 157 _{Ibid. S. 55 ff} 158 _{Giddens, (Cambridge, 1990), s. 40} 159 _{Ibid. s. 44}

160 _{Svenaeus,(Stockholm, 2003), kap. 1 – Sjukdomens olika dimensioner}

161 _{Statens folkhälsoinstitut, red. Christer Hogstedt et al, Den höga sjukfrånvaron-sanning och konsekvens,}

världen utan att i frågesätta.162_{Enligt Jenkins skapas en individs självuppfattning i processen från}

primär till sekundär socialisation i den pågående sociala interaktionen, där individen definierar och redefinierar sig själv och andra genom livet.163_{I denna process skapas också hur man tolkar}

tillit, normer och värderingar. Den signifikante andres bild ligger som en referensram som individen utgår ifrån, men den tolkas också utifrån samhällets referensramar. Här skulle man kunna säga att man passivt tar till sig det som framdukas. I diffusa situationer som till exempel utbränning som tillhör kategorin ”osäkra sjukdomar” och deras dilemman framträder just dessa processer.

Ett nyfött barn kan man säga är fullständigt hjälplös vilket jag kopplar i hop med mina informanters beskrivning av situationen som utbränd. Det finns dock skillnad mellan dessa, en utbränd individ har ett verbalt ordförråd, vilket inte en nyfödd har. Likaså har man kunskap om och uppfattningar kring omgivningen. Den utbrände har svårt att förhålla sig till och tolka dessa, vilket gör att han/hon upplever en form av förlamning i att tänka och ta emot sinnesintryck samt förmågan att minnas och klara av vanliga saker.

Med Asplunds resonemang skulle kunna säga att den utbrända personen befinner sig i en abstrakt värld. Han menar att när vi stiger ur och inte deltar i vardagslivet befinner vi oss i en abstrakt verklighet.164 _{När man befinner sig i en abstrakt socialitet blir man också en abstrakt}

varelse, det vill säga ingen konkret person. Vidare menar han att i det abstrakta blir känslorna innehållslösa.165_{Både Asplund och Maslach diskuterar vikten av feedback och den förre menar att}

utan feedback blir känslor innehållslösa.166_{Maslach menar att feedback handlar om att bli sedd}

och däri ligger uppskattning och uppmuntran.167_{I just fallet kring utbrändhet skulle jag vilja säga}

att känslorna definitivt inte är innehållslösa utan högst levande men det sker ingen respons eller feedback på dem utifrån. Identitetsförlusten är ett faktum och man får börja om på nytt med att försöka förstå och internalisera de nya tolkningarna av och omkring omvärlden.

Att skapa sig nya tolkningsramar (normer och värderingar) vilka inte längre är en självklarhet i hur man ska förhålla sig till dem. De genomgår mikroskopiska granskningar och blir ifrågasatta. Det är lite som Sennet säger;

Hur kan man avgöra vad som är av bestående värde hos en själv i ett samhälle utan tålamod, ett samhälle helt inriktad på det omedelbara nuet? Hur kan långsiktiga mål uppnås i en ekonomi där man månar om kortsiktiga värden? Hur kan ömsesidigt lojalitet och ömsesidigt engagemang vidmakthållas i organisationer som ständigt splittras eller ideligen omstruktureras?168

Åsbrings studie visar på hur viktigt det är att få hjälp och vikten av en tidig diagnos. Det ger legitimitet och i den finns viktiga aspekter kring stigmatiseringsprocesserna som inverkar i

162 _{Berger & Luckmann, ( Falun, 1998), s. 154 ff} 163 _{Jenkins, (Stockholm, 1996), s. 19 ff} 164 _{Asplund, (Göteborg, 1987), s. 134} 165 _{Ibid. s. 170 ff} 166 _{Ibid. s. 171} 167 _{Maslach, (Stockholm, 1985), s. 32} 168 _{Sennet, (Stockholm, 1999), s. 19}

identitetsskapandet. Diagnosen kan också ge ett meningsskapande kring sjukdomens dilemma som dessutom inverkar på förmågan till anpassning i den nya situationen.169_{Samtidigt finns här}

en koppling till Asplunds abstrakta värld som enligt honom är de abstrakta varelserna utan känslor och man är bara en varelse i ett abstrakt samhälle.170_{I kontrast till detta visar min analys}

att utbrända inte alls är bara en samhällsvarelse utan i hög grad söker sig till andra för att få stimuli och respons.171 _{I sökandet finns tilliten som bygger på ömsesidigt engagemang och}

respons vilket handlar om länken mellan förtroende, förlitan eller tillförsikt.172 _{För att kunna}

förhålla sig till och skapa nya tolkningar är man beroende av alla olika delar i samhället för att komma vidare. Detta kan man koppla till Åsbrings studie som visar på att hur man ser på sjukdomen påverkar också hur vårdprocessen kommer att utvecklas.173