Jag har intervjuat tre män som bara har gått gymnasiet och två män som har en universitetsutbildning.
Erik är runt tjugo år och har gymnasieexamen. Nu jobbar han på särskola som personlig assistent
till en pojke.
Anders är i samma ålder som Erik och har gymnasieexamen. Han jobbar som rostskyddsmålare. Nils är närmare trettio och har gymnasieexamen. Han har haft en rad olika arbeten sedan han
slutade gymnasiet men nu säljer han annonser, media och reklam åt bland annat kvällspressen.
Per är strax över tjugofem och har studerat på universitet. Han har nyligen blivit klar med en
examen men ännu inte fått något arbete.
Göran är mellan tjugofem och trettio, han har studerat på universitet och efter examen började
han jobba på samma företag som han jobbar på nu.
Tidigare forskning
I boken Krogig väg till vuxen har fyra forskare redovisat sin forskning om fritid, massmedia, skola, och arbete. Per Nilsson skriver att den höga arbetslösheten som finns idag bland ungdomar på flera sätt kan bidra till att försena deras vuxenblivande. Att vara vuxen förknippar ungdomar med att kunna försörja sig, att man har en egen bostad och lever ett självständigt liv. Hög arbetslöshet bidrar till att möjligheten till egen försörjning och bostad försvåras. Svårigheten till försörjning leder till att ungdomar tar de arbeten som finns att få, vilka oftast har lägre löner och sämre karriärmöjligheter än vuxnas arbeten. Därför kallar ungdomar det arbete de försörjer sig på för just nu medan de hoppas på att kunna skaffa sig andra arbeten i framtiden. Rädslan för att inte kunna komma in på arbetsmarknaden leder till att ungdomar utbildar sig allt högre och bor hemma högre upp i åldrarna. På grund av att inträdet på arbetsmarknaden ses som ett viktigt steg i
vuxenblivandet ser flera av beslutsfattarna i vårt samhälle ungdomsarbetslöshet som ett allvarligt problem.183
Bengt Börjeson skriver om identitetsskapandets villkor, ungdomsåren är en passage mellan barndom och vuxenliv. ”Ungdomsåren har en egen identitetskaraktär men är samtidigt ett arbete på att individens identitet i grundläggande bemärkelse.”184 När man är barn vill man vara som sin
förälder/föräldrar. I ungdomsåren så måste man omstrukturera detta på grund av att en vuxens identitet är; jag är inte du, jag är mig själv. Förhållandet till föräldrarna måste förändras under ungdomsåren så att man är redo för att inträda i vuxenlivet.185
I boken Ny tid nya tankar?, Ungdomars värderingar och framtidstro, presenterar socialstyrelsen en av sina utredningar som har varit av intresse för denna studie. Man har undersökt vad människor anser ger deras liv mest mening. Familj och vänner är det som ger livet mest mening oavsett ålder, men ju äldre man blir desto viktigare blir familjen. Det som är mest betydande efter familj och vänner är fritiden. För personer i 25-årsåldern är det familj och arbete som är i fokus. Det är inte bara åldern som avgör vad man värderar mest, det finns skillnader mellan könen också. Männen anser att fritid och arbete är viktigare än vad kvinnor gör.186
En analys av ungas etablering och egen försörjning är en rapport från ungdomsstyrelsen. När man studerar vid högskola får man studiestöd. Det består av en bidragsdel och ett lån som man kan välja att ta. Studielånet ska betalas tillbaka på 25 år eller innan man fyllt 60 år, oberoende av den studerandes inkomst och ålder. Detta missgynnar de som väljer en lång utbildning med dålig löneutveckling. Mellan 1990 och 2002 har konsumentprisindex stigit med 20 procent mer än nivån på studiemedlet. I rapporten tas även arbetslöshetsåtgärder för unga upp. Bristen av arbetstillfällen är en orsak till ungdomars fördröjda etablering på arbetsmarknaden. Det har aldrig tidigare funnits en så hög utbildningsnivå bland de unga. Eftersom det är svårt att ta sig in på arbetsmarknaden anser ungdomsstyrelsen att prao och APU är viktigt för de unga därför att de då får kontakter och arbetslivserfarenhet.187
Teorier
Berger och Luckmanns socialisationsteori samt Jenkins teori om sociala identiteter och identitetsformering är av relevans för mitt projekt och de resultat jag fått fram. Eftersom vi presenterar dessa i antologins inledande kapitel, kommer jag inte att återge dem här. I stället knyter jag tillbaka till dem i den avslutande diskussionen i uppsatsen.188
183 Ungdomsstyrelsen, Krokig väg till vuxen, (Stockholm, 1996) s.15 ff 184 Ibid. s. 101
185 Ibid. s.101
186 Ungdomsstyrelsen, Ny tid nya tankar? Ungdomars värderingar och framtidstro, (Stockholm, 1998), s.36 ff 187 Ungdomsstyrelsen, En analys av ungas etablering och egen försörjning, (Stockholm, 2005), s.154 ff
http://www.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/showDoc/4028e59507f9e5040107f9e535760002/wwwFOKUS05.p df
188Berger och Luckmann, (Stockholm, 1998)
Utöver de teorier som presenteras gemensamt är också en av Goffmans teorier i boken Jaget och maskerna av relevans. I boken diskuterar Goffman interaktion mellan två eller fler individer som har begränsad kännedom om varandra och hur de försöker förmedla och bedöma intryck av varandra. Han beskriver inledningsvis hur individer som träffas söker information om varandra för att se hur de ska bete sig för att få en önskad reaktion. Informationen om de andra bidrar till att definiera situationen och vad de har att vänta sig av varandra.189
När man interagerar med någon man inte träffat tidigare så kan man jämföra utseende och beteenden med individer man känner sedan tidigare. En annan möjlighet är att använda sig av en oprövad schablonuppfattning om personen utifrån de ledtrådar man fått från dennes uppträdande. När man träffat personen mer än en gång kan man börja göra bedömningar baserade på sina erfarenheter av personen i fråga. Oavsett situationen kan man dock i slutändan aldrig göra annat än att agera utifrån sina slutsatser om personen.190
Goffman skriver också ur ett annat perspektiv, individen som presenterar sig och vill ge ett visst, för individen positivt intryck. Omdömet som andra gör av individen baserar de till stor del på sin uppfattning av situationen och det intryck individen gör genom sina handlingar, det vill säga genom sin självpresentation. Det är därför viktigt för den som vill göra intrycket att agera så att situationen stämmer över ens med den bild av sig själv som individen vill förmedla. Genom att anpassa sina handlingar efter sin omgivning kan individen påverka hur hon eller han blir betraktad och uppfattad av andra.191
Goffmans teori är intressant för denna studie då flera av informanterna pratar om andras reaktioner på deras val av utbildning och yrke och hur de i vissa fall tillskrivs egenskaper på grund av dessa val.