Enligt informationskravet har intervjuade tillfrågats om konfidentialitetskravet och
anonymitetskravet. Skriftligen har intervjuade (enhetschefen) meddelat att hen vill förbli anonym i dessa utsagor. Ingen krav på konfidentialitet har nekats. Intervjun har transkriberats och
verifierats med intervjuade till denna slutliga form.
Intervju med Handledare (verksamhetsutvecklare) och enhetschefen, 2021-04-07. Omarbetat 2021-05-20 av handledaren med svarsförtydligande.
1. Vad är bakgrunden med att ni behöver hjälp med att identifiera produktivitet indikatorer?
Handledare: Bakgrunden är att vi saknar en tydlig bild över hur stor efterfrågan på radiologiska undersökningar är i förhållande till vad vi klarar av att leverera. Vi skulle behöva en tydligare bild av behovet för att avgöra vilka insatser och resurser som krävs för att genomföra undersökningar inom den medicinskt bedömda tidsram som
undersökningarna kräver.
2. Vad är syftet med att produktivitetsmått?
Handledare: Tanken är att röntgen själva ska ha några indikatorer att följa upp sin verksamhet utifrån på regelbunden basis. När förbättringsåtgärder görs skulle det potentiellt kunna användas för att säkerställa att förändringarna leder till de avsedda förbättringarna.
3. För att hälso- och sjukvården ska ha en hög kvalitet behöver verksamhets- och kvalitetsuppföljning ske på olika nivåer och ur flera olika perspektiv. Att göra jämförelser med andras och egna resultat är viktigt liksom att arbeta mot nationella riktlinjer (VP 2021). Hur tolkar ni detta?
Handledare: Att jämföra andra och egnas resultat och att arbeta mot nationella riktlinjer går hand i hand. Genom jämförelser har man möjlighet att se vart det fungerar bra, ta best practice och implementera det i nationella riktlinjer. Jämförelserna behöver däremot ske på olika nivåer och ha olika fokus – allt utifrån målgrupp. På politiks nivå är det ofta de lite bredare penseldragen som är relevanta; hur långa är köerna, hur långa är väntetiderna, håller kvaliteten nivå med riket? På verksamhetsnivå är samma uppföljning relevant, men kan också behöva kompletteras med mer detaljerad information. Hur många remisser kom in senaste dynget? Har vi bemanning för att klara av det remissinflöde vi har nu?
De olika nivåerna påverkar däremot varandra. För röntgens del påverkar t.ex. nationella riktlinjer kring standardiserade vårdförlopp. I och med att cancerutredningarna ska göras
inom en tights tidsram ställer det krav på att röntgen dels måste leverera det, och samtidigt säkerställa att det inte sker undanträngningseffekter som gör att andra patientgrupper får vänta längre innan de får sin undersökning.
4. vilka verksamhetsledningssystem arbetar ni med idag? Lean, ISO, TQM? Speciellt om organisationen är ISO certifierad och i så fall med inom vilka standarder? Känner inte till TQM. Vi använder inte Lean, utan något som heter Nolans modell för förbättringsarbeten. Regionen använder Nolans modell för förbättringsarbeten, annars följer vi inte upp på ett systematiskt sätt. Sedan pratas den mycket om personcentrerat vårdförlopp.
5. Behöver avdelningen definiera sina kritiska processindikatorer (KPI) eller kan det ingå även produktivitets indikatorer (PI)
Handledare: Både och, och det får inte bli för mycket det ska vara enkelt att följa upp. Det ska vara mycket kopplat till produktionen, men det måste det inte heller vara egentligen. 6. När det gäller patientsäkerhet, hur ser det ut med patientskador av olika slag?
(Statistik?)
Enhetschefen: Det finns statistik. Kollat, finns ingen statistik. Vi har ett avvikelsesystem som vi har. Det beror på hur man definierar skador.
Forskare: Skador i form av patient har blivit skadad av någon behandling, undersökning eller bestående skador.
Få skador, enstaka skador som oftast ingår i ett större förlopp, utredning.
Enhetschefen: Det vanligaste är att kärlet spricker och kontrast går ut i vävnad, det är det vanligaste..
7. Skiljer de olika röntgen processer sig i komplexitet och struktur? Enhetschefen: Jo de beror på vilken modalitet det är.
Handledare: Man efterfrågar fler kombinationskörningar.
Enhetschefen: Det har blivit mer komplexa undersökningar som tar längre tid. Komplexitet har även ökat.
8. Kan vi få ta del av metodbeskrivningar eller processbeskrivning för varje röntgenområde?
Återkommer i frågan
9. Har de olika processer olika flöden?
Enhetschefen: I och med det är olika slags maskiner så blir det olika flöden. Olika flöden på röntgenavdelningen kan vi få remisser från kliniker läkare som har mottagning för patienter och skickar remiss hit, då blir de bokade polikliniskt. Sedan har vi akuta remisser,
och de kan komma från avdelningarna på vanliga vård-, akutvårdsavdelningen och intensivavdelningen. Vi kan även få akuta remisser från vårdcentralerna. De är de olika flöden vi har.
Flödet på avdelningen är att man kommer till receptionen och anmäler sig där när det är öppet mellan 07:30-16. Annars så ringer man på en dörrklocka och då är de bara akuta patienter som kan komma. Sen får man sitta och vänta på personal för att komma till den undersökning man ska till.
Handledare: Är alla tider bokningsbara tider, ni har ingen dropp in verksamhet?
Enhetschefen: Nej vi har inga dropp in tider, vi tog bort det med anledning av Covid för att reglera antalet personer som är i väntrummet. Det togs bort i våras.
Forskare: Men flödet efter undersökningen fortsätter processen genom att läkare tar beslut, hur splittras flödena och hur fungerar det med administration?
Enhetschefen: En planerad undersökning som är inbokad polikliniskt, den får patienten veta att det tar upp till 14 dagar innan läkaren som skrivit remissen får svaret. Akut undersökningar där är det alltid då tittar röntgen läkaren med en gång, så fort
undersökningen är färdig. De som kommer från avdelning går tillbaka till avdelningen och får svar där. De som kommer från vårdcentralen är oftast småskelettröntgen, de får sitta i väntrummet medan läkaren tittar på bilderna och ger svar om de får gå hem eller vidare till akuten. Det beror på om de är någon allvarlig skada, då får de gå till akuten. Vid större skador går de till akuten och då finns de olika flöden beroende på om de är trauma, stroke och då är de olika flöden. Oftast när de är stroke då får de åka till IVA, om de är trauma så får de åka till akuten eller intensivvårdsavdelningen. Andra patienter från akuten om de ligger på bårvagn då har de med sig personal och kan gå tillbaka till avdelningen. Akut larmen som stroke och trauma larm, då brukar läkare från akuten eller
intensivvårdsavdelningen vara med på röntgen och titta på bilderna direkt. För att sedan transporteras vidare till IVA, vårdavdelning eller akuten, beroende på vad undersökningen visar. De är dom största prioriteterna.
Läkaren på akuten får svaren snabbt om det handlar om akuta fall. Om det är en akut undersökning då ska läkarna på röntgen få samtal innan patienten kommer till röntgen, för att remisser kan bli om prioriterade beroende på akuta fall.
10. Vilka stödprocesser finns det runt om? (Finns det förteckning? Typ olika logistik, ekonomi, HR, IT...)
Enhetschefen: Stödfunktionen runtomkring är alla administrativa, vi har inga direkta stödfunktioner. Vi har Klas, MTA( medicinsk teknisk avdelning). Sen har vi på gång vi har det inte ännu, att radiologer ska kunna ringa andra radiologer på större sjukhus för att kunna diskutera bilder och svar. Det är en stödfunktion som håller på förhandlas.
Leveranser är rätt mycket, det finns mycket i regionen. Vi har en HR avdelning, vi har en ekonom, vi har en IT avdelning. Vi har som stödfunktion MTA, respektive märke som har
maskinerna, som siemens och Philips som är indirekt via MTA. Vi har Sectra som vi har våra datorsystem RIX och PAX. Verksamhetschefen, sjukvårdsdirektören har vi.
11. Vilket område har ni övervägande problem med?
Enhetschefen: Den maskin eller undersökning vi har mest synpunkt på från andra kliniker är MR. Att vi inte producerar tillräckligt mycket. Det vi har många problem med också är att sjukhuset system inte fungerar med vårt system, så att patienterna får komma med pappersremisser i så fall. Vi får lägga in remisserna sedan in i systemet i efterhand. Alla undersökningar som ska snabbt in ökar i DT, prio 1 patienter ökar också på DT. 12. Hur ser detta flödes processnätverk? Delar de delar av flöden eller hela flöden? Är
dessa stödprocesser uppdelade i avdelningar eller områden efter respektive röntgenavdelning eller ligger de ihop, t.ex fysiskt i samma “rum”?
Enhetschefen: Alla våra maskiner är på röntgen avdelningen, under samma tak. Även läkarna sitter här och granskar. Alla röntgensjuksköterskor har inte lärt sig att köra MR, det är färre röntgensjuksköterskor som kan köra den. Men de andra modaliteterna kan alla köra.
Handledare: Hur ser det ut på läkarsidan, har de några specialiteter?
Enhetschefen: Till en viss del, i och med att vi är en liten avdelningen så behöver man kunna allting. Man behöver kunna ultraljud, MR har vi inte direkt för akutundersökningar på kvällar/helger om det inte är livshotande tillstånd.
13. Delar de olika röntgenområden resurser?
Enhetschefen: På MR är det bara röntgensjuksköterskor, på andra modaliteter är de röntgensjuksköterskor och undersköterskor. På ultraljud är det endast undersköterskor. Större delen av läkarna kan allting. En del utför ej ultraljud av läkarna, och det är våra pensionärer som jobbar på övertid som är 70+ som inte arbetar på ultraljud.
Forskare: är det alltid samma röntgensjuksköterskor som jobbar på MR?
Enhetschefen: Nej, inte alltid samma personer. Vi har 13 röntgensjuksköterskor och 8 av de kan jobba på MR. Sen brukar man vara 2 åt gången där per dag, och vi ser till att de är där en vecka i taget. De jobbar beredskap och de behöver kunna de andra modaliteterna också.
14. Har varje avdelning sin egen avdelningschef?
Enhetschefen: Det är jag som är enhetschef sedan har jag en chef över mig som är verksamhetschef. På respektive modalitet finns det modalitet grupper som består av röntgensjuksköterskor och undersköterskor som har mer kunskap och jobbar mer för respektive modalitet för att utveckla de och specialisera sig på den modaliteten. Det är röntgensjuksköterskor, undersköterskor och läkare på avdelningen som sedan jag som enhetschef är chef för.
CT = Datortomografi MR = Magnetröntgen US = Ultraljud XA = Intervention
15. Hur många röntgensköterskor jobbar per område/avdelning?
CR = Vanlig röntgen: 12 röntgensjuksköterskor, 4 timanställda 8 undersköterskor CT = Datortomografi: 12 röntgensjuksköterskor, 4 timanställda 8 undersköterskor MR = Magnetröntgen: 8 röntgensjuksköterskor kan MR
US = Ultraljud: inga kan jobba på UL
XA = Intervention:2 röntgensjuksköterskor, 3 undersköterskor
13 personal behövs för att labben ska vara bemannade, 7 röntgensköterskor av dessa. varav 7 röntgensköterskor och 8 undersköterskor
16. Hur många läkare jobbar per område?
1 ordinarie läkare per område/specialister dvs. 6 radiologer, som minst CR = (Skelett) Vanlig röntgen 1 ordinarie
CT = Datortomografi 1 ordinarie MR = Magnetröntgen 1 ordinarie US = Ultraljud 1 ordinarie
XA = Intervention 1 ordinarie Akutläkare = 1 ordinarie
5 ST läkare som ofta alternerar mellan de olika områden för att lära sig i bredden eftersom när man jobbar då i beredskap behöver man kunna tolka bilderna både på DT och göra ultraljud, tolka bilderna på skelett, man behöver göra
remissundersökningar på genomlysningen. Då blir man inte specifik på ett område. Det är vad som behövs dagligen.
17. Är de heltidsanställda eller del av dagen på plats?
Lite beroende på om de har barn eller inte och rätt att vara lediga. Om ni tittar på hur många vi är tillsvidare anställda, vi har 5 ST men vi har 6 anställda radiologer, varav 2 av de 6 är på deltid, av den tiden är inte på plats hela tiden utan de sitter hemma och granskar hemifrån.
18. Hur många undersköterskor jobbar per område?
8 undersköterskor. Röntgensköterskor och undersköterskor har olika uppgifter. 12 röntgensjuksköterskor. Ingen av de idag jobbar på ultraljud, och av de 12 RS, kan 8 MR. Av 12 röntgensjuksköterskor kan 12 DT och slätröntgen.
CT = Datortomografi: 12 MR = Magnetröntgen: 8 US = Ultraljud 0
XA = Intervention: - ?
Forskare: Men hur många jobbar per dag?
Enhetschefen: Jo, det är lite olika, då är nästan lättast att ni får schemat. I och med att vi har beredskap så har man ledigt i dagar också. Och det är svårt att säga riktigt hur. Det som jag måste ha i antal för att bemanna alla labb så är det 13 i personal varav 7 RS. På DT, på den planerade tiden har vi 2 RS då kan man turas om då blir man inte lika trött, än att man sitter och matar på patienter hela dagen. Forskare: Vilka är de övriga av de 13?
Enhetschefen: 7 är RS och 6 är undersköterskor.
19. Är läkarna uppdelade per område/avdelning eller bedömer alla läkare alla bildtagningar?
Jo de gör det. De kan bedöma alla bildtagningar. De har olika placeringar som sköterskor. - Skiljer sig diagnos tiderna mellan olika läkare och avdelningar?
VI har ingen direkt uppfattning. De har vi ingen uppfattning om. Vi hjälper i processen till en diagnos. Vi tar bilderna, radiologerna tolkar de, de ser avvikelser och skriver vad de ser på bilderna och sedan går den vidare till remittenten. Ibland tar man de rond röntgen och diskuterar det men radiologerna är aldrig med och sätter diagnoserna.
- Om JA, i så fall beror det på patientens fall eller läkarnas kompetens eller
förutsättningar att fastställa diagnosen? Tiden på tolkning kan variera och som
sagt i början, när man kommer på polikliniskt besök har man 14 dagar att besvara remissen. Akuta undersökningar har ingen tidsintervall heller men oftast får den som har skrivit remissen ett snabbt svar om det är väldigt akut, sen får de ett mejl mer utförligt, senare under dagen men så snabbt som möjligt. De är
dubbelgranskning på allting.
20. Vilka förutsättningar behövs för en läkare att fastställa en diagnos? Typ verktyg, metoder, andra processer med mera?
Radiolog/röntgenläkare ställer inte diagnos.
21. Vad anser du som enhetschef är viktiga indikatorer att mäta?
Varför jag vill göra en produktionsplan är därför att jag ser att schema inte går ihop med antal remisser som kommer in, tiden för produktionen stämmer inte ihop. De kräver att vi ska göra flera och flera saker, andra undersökningar så med anledning av det ökar antal
remisser. Sedan blir det mera och mera avancerade undersökningar. Så det jag vill mäta är hur mycket gör vi idag, hur mycket skulle vi behöva göra med anledning av inflödet av remisser, har vi den kapaciteten i den personalstyrka vi har eller behöver vi ha mer personal? Har du nåt mer Handledare?
Handledare: Det vore spännande att följa t.ex. hur stor andel som fått sin undersökning inom sin priotid. Vilka grupper är det som inte får det? Vad beror det på? För att koppla an till det som Therese beskriver – vad behövs för att vi ska klara av att ge även de här
grupperna undersökningar inom utsatt priotid.
22. Behöver varje område olika indikatorer eller kan samma indikatorer användas för samtliga röntgenavdelningen?
Samma för hela röntgen
23. Vad tycker du hur personalen mår? Kan vi intervjua personal, frivilliga? Genom t.ex online verktyg eller dylikt? Därmed kan vi analysera antingen:
● Kulturen, känslor, intern kundtillfredsställelse ● Statistiskt mäta förbättringsområden som
behöver förbättras, och därmed lämpliga indikatorer, kanske?
Jag tycker det, det vore spännande. Av de två jag behöver fundera lite. 24. Hur påverkar sjukfrånvaro planeringen? Med vilka mått mäter ni
KPI-sjukfrånvaro?
Vid hög sjukfrånvaro kan det ibland bli behov av avbokning på planerad verksamhet 25. Vart omsätts det mest personal, dvs undersköterskor, röntgensjuksköterskor eller
läkare?
Läkare/radiolog och röntgensjuksköterskor är svårrekryterade professioner på grund av att de är bristyrken. I dagsläget är det ingen av professionerna som har någon större
omsättning.
26. Hur många sjuka bland personalen är det (per dag/vecka/månad) och hur långa är sjukskrivningar i genomsnitt (kort/långt)? Varför sjukskriver anställda sig mest? I dagsläget är det förkylningssymptom, kortare frånvaro, på grund av pandemin.
27. Hur utvecklar/förbättrar ni verksamheten i dag? Med vilka verktyg, metoder? Dvs finns det någon form av arbetsmetod för förbättringsarbete?
Se Handledares svar på fråga 4. Tilläggsfrågor!
28. Gällande patientskador, det nämnda med förseningar, problem med
kontrasten...finns det möjlighet att titta på någon form statistik t.ex. antal av olika typer skador/tillbud och vadå för typ?
Finns ingen statistik
29. MR...vad finns det för problem/synpunkter kring det, specifikt?
Bilaga 3 – Enkätfrågor
Vilken är din arbetsroll?
18
-4 (22%)
2
Vad fungerar mindre bra?
14
-4 (29%)
3
Vad kan göras bättre för att uppnå högre kundnöjdhet (patientupplevelse) och högre effektivitet utan att det drabbar anställda på ett negativt sätt?
10
-3 (30%)
4
Finns det något område, utrustning eller annat som inte fungerar enligt dina behov och kan bli bättre?
7
-1 (14%)
5
Var behövs det mer stöd eller resurser? I vilken form i så fall?
6
0
6
Tycker du att arbetsfördelning och arbetsbelastning är jämnt fördelade, samt att alla gör det de ska?
6
0
7
Finns det några flaskhalsar eller något som hindrar dig att utföra ditt arbete mer effektivt?
6
0
8
Får du möjlighet att utveckla dig i ditt arbete och tycker du att du har tillräcklig med kompetens för att utföra dina arbetsuppgifter?
6
0
9
Har vi glömt fråga något viktigt, så skriv gärna ditt svar här:
6
0
10
Klart! Om du vill lämna din e-post så att vi ska kunna diskutera dina åsikter, gör det gärna här, det uppskattas väldigt mycket: