Har verksamheten kapaciteten i den tillgängliga personalstyrkan eller krävs det mer personal? mer personal?

Enligt enkätdata har läkarna på avdelningen kapacitet att granska fler MR- undersökningar än vad som utförs per dag vilket skapar en flaskhals för verksamheten. Även utifrån analys av

arbetsschema kan inses att ultraljudundersökningar har större kapacitet än vad som görs idag. De flesta dagar i veckan, oftast hela veckor, står en av två labb obemannade. Både intervju med ledningen och enkäten med anställda pekar på att det saknas tillräckligt med resurser för att uppnå vårdbehovet.

Flödets kapacitet är en viktig indikator för att bestämma röntgenavdelningens processduglighet och förmåga att behandla förväntad antal remisser från olika remittenter. Kapacitet skall beräknas för både undersökningsprocesser som för flöden, där process med minst kapacitet bestämmer hela flödets kapacitet (Petersson et al., 2015, s.209). Beräknat kapacitet kommer ge ett underlag för hur mycket som maximalt kan göras per vald tidsenhet, som i detta fall innebär antalet undersökta eller läkarbedömda patienter per tidsenhet. För att beräkna den installerade kapacitet beaktas resurser i form av utrustning och vårdpersonal som kan behandla patienter när respektive process är fri från alla typer av störningar och slöseri. Ett förutsättning att beräkna den är tillgång till

cykeltider för utrustning och tidsatta metodstandarder i en ideal och störningsfri verklighet (Petersson et al., 2015, s.209).

Eftersom ideala förhållanden inte finns, behöver den verkliga nuläge representeras av verklig

kapacitet, som är avdelningens verkliga förmåga att svara på remisser och tillfredsställa önskat

vårdbehov med tillgängliga resurser. Med andra ord är verklig kapacitet den kapacitet som

processerna har i praktiken och vad intressenter kan förvänta sig få ut ur processerna per tidsenhet. Skillnaden mellan installerad och verklig kapacitet kommer bero på processeffektivitet, vilket är ett mått på hur stor andel av den planerade tiden en process kan leverera godkända vårdtjänster i full hastighet (Petersson et al., 2015, s.210). Minskad processeffektivitet innebär således att den planerade arbetstiden lider brister på grund av olika typer slöseri, exempelvist överbearbetning eller kvalitetsbrister. Den verkliga kapaciteten kan härledas enligt:

y – verklig kapacitet = kapacitet som processerna har i praktiken

x1 – Installerad kapacitet = vad processen kan leverera när den är helt fri från störningar

x2 – Processeffektivitet = hur stor andel av den planerade tiden en process kan leverera godkända resultat i full hastighet

𝒚(𝒙) = 𝒙_𝟏× 𝒙_𝟐 , eller

Verklig kapacitet = installerad kapacitet x processeffektivitet

4.2.5. Kvalitetsmått

Ett önskat kvalitetsmått, enligt intervju med verksamhetsutvecklare, handlar om tillgänglighet och hur stort andel patienter får sin undersökning inom bestämd tid. Enligt verksamhetsplanen för region Gotland definieras mål 10 om att alla som nyttjar Region Gotlands tjänster upplever att det är lätt att komma i kontakt med berörd verksamhet inom regionen (Hälso och

sjukvårdsförvaltning, 2021). Till exempel enligt socialstyrelse ”förknippas väntetider för

cancerpatienter med oro och otrygghet för såväl den drabbade som närstående” (Socialstyrelse,

2016). För patienten är det viktigt att utan dröjsmål få träffa en läkare och snabbt få besked samt att en eventuell behandling påbörjas snarast möjligt (Hellbom M., 2011 citerad i Socialstyrelse, 2016). Patientens delaktighet och medverkan kommer stärkas av att det finns en individuell vårdplan, vilket också är helt i linje med kriteriet som ska stärka patientens ställning och som kommer till uttryck i patientlagen (Patientlagen, SFS 2014:821, 2014 citerad i Socialstyrelse, 2016). Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för förebyggande arbete gäller:

”Hög kvalitet i hälso- och sjukvården innebär bland annat att patienterna får en god och säker vård vilket med andra ord betyder att patientsäkerhetsarbetet är en del av kvalitetsarbetet, och kvaliteten är en del av patientsäkerheten eftersom de hör ihop. Det finns författningskrav på att vårdgivaren ska ha ett ledningssystem och arbeta systematiskt med patientsäkerhet. Det för att främja arbetet med kvalitet och patientsäkerhet” (Källa: Socialstyrelse, 2021-04-27)

I bestämmelser enligt vårdgarantilagen från den 1 januari 2019 förstärktes den lagstadgade vårdgarantin vilket bland annat innebär att en patient ska som mest behöva vänta i 90 dagar, efter det att en remiss har gått iväg, på ett första besök i den specialiserade vården (Socialstyrelse, 2020-01-13). I övrigt fördelas patienter enligt röntgenremitteringsrutinen där fördelningen sker enligt:

• Akut röntgen – patienten ska åka till röntgen direkt från vårdcentralen. Om det sker en eftermiddag bör röntgen kontaktas via granskningstelefon så att personalen vet att det kommer en patient. I remissen anges vart patienten ska gå vid positiv eller negativt fynd – om till akuten på lasarettet förutsätts att remiss skrivs dit. Önskat undersökning inom 24 timmar rekommenderas alternativet Prio 1, nedan, eller akutröntgen. Prio inom 24 timmar är tänkt för på sjukhuset inneliggande patienter.

▪ Röntgen via brevkallelse - adekvata bedömningar av prioriteten förtydligas i remisstexten om det finns speciella önskemål om tidsrymden som patienten bör undersökas inom.

• Dropp in- endast lungröntgen (borttagen pga. covid 19)

• Prio 1 inom 1 vecka - Ange i remisstexten hur bråttom det är.

• Prio 2 inom 3 veckor

• Prio 3 oprioriterad

• Planerad kontroll – på remissen anges önskemål om när kontrollen ska göras Med ovanstående uppdelningen och beaktande av vårdgaranti bör mätningen ske via

kvalitetsindikator som representerar andel olika remisstyper gentemot totala inflödet. Eftersom varje patient tilldelas egen Examination Accession Number så finns det tillgänglig data om antalet patienter samt remissinnehåll. Utifrån registrerad data kan kvalitetsmåttet definieras genom följande:

y – andel patienter som inte fått sin tid enligt prioritering

x1 – totala antalet behandlade patienter

x2 – andel patienter som inte får sin behandling inom prioriterad tid, dvs. andel försenade undersökningar

𝑦(𝑥) = ^𝑥2

𝑥₁ ^{[𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑓ö𝑟𝑠𝑒𝑛𝑎𝑑𝑒 𝑢𝑛𝑑𝑒𝑟𝑠ö𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔𝑎𝑟/ 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑝𝑎𝑡𝑖𝑒𝑛𝑡𝑒𝑟]} För detta ändamål behöver skapas en noggrann uppföljning av remisser som behandlas med försening genom noggrann dataregistrering med hög reliabilitet. Inom tillgänglig data kan

remisser utanför vårdgarantitiden identifieras men noggrannare indikation av omprioriterade eller förflyttade remisser behöver ha egen beteckning. Denna typ av analys omfattar endast remitterade icke akuta patienter eftersom akuta patienter prioriteras utöver vårdgaranti. I den datainsamling skall inte ingå, enligt vårdgarantiförordningen:

• om man tackar nej till ett erbjudande om vård hos en annan vårdenhet

• om man av medicinska skäl bör vänta längre än garantins tidsgränser

• medicinsk service såsom laboratorie- och röntgenundersökning

• utredningar och undersökningar

• hjälpmedelsförsörjning med undantag av utprovning av hörapparater

• återbesök (Källa: Vårdgaranti.se)

I samband med patientskador så bör verksamheten även ha en uppföljning av patientsäkerhet. Att mäta patientsäkerhet handlar i första hand om patientskador som orsakas genom given

värdehandling. Sådana skador relaterar till olika medicinska begrepp och kan yttra sig till exempel i form av för stora strålningsdoser och blodkärl som spricker varefter kontrastmedlet läcker i vävnaden. Oavsett risknivå att sådana typer av händelser sker så bör det finnas någon typ av statistik som visar sådana förlopp i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och patient-säkerhetslagen. Enligt 3 kap. 10 § patientsäkerhetslagen (2010:659) ska patientsäkerhets- berättelsen innehålla uppgifter om hur många händelser som har utretts enligt 3 kap. 3 §

patientsäkerhetslagen under föregående kalenderår och hur många vårdskador som har bedömts som allvarliga. Under 3 § ska Patientsäkerhetsberättelsen ha en sådan detaljeringsgrad:

1. att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar

2. att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. (Källa: Socialstyrelse,

2021-04-27)

Därför bör kvalitetsledningsarbete uppdatera verksamheten enligt Socialstyrelsens

rekommendationer, med lämplig kvalitetsindikator för uppföljning av sådana händelse och som underlag för fortsatt förbättringsarbete. En lämplig indikator bör i sådana fall formas enligt:

y – andel patienter som råkat för vårdskada x1 – typ av skada

x2 – total antal patienter undersökta med relaterade undersökningsmetoder som kan orsaka skada

𝑦(𝑥) =^𝑥1

𝑥₂ ^{[𝑠𝑘𝑎𝑑𝑜𝑟/𝑝𝑎𝑡𝑖𝑒𝑛𝑡]}

Enligt Bergman och Klefsjö (2014, s.24) definieras kvalitet på en tjänst eller produkt som dess förmåga att tillfredsställa, och helst överträffa, kundernas behov och förväntningar. Liksom i varje

verksamhet bör kvalitet i den allmänna meningen mätas som antal lyckade behandlingar utan att patienten överklagar den genomgångna behandlingen. Därför bör en lämplig indikator upprättas över patienternas tillfredsställelse under bestämd tidsperiod, enligt:

y – kundtillfredsställelse

x1 – antal klagande patienter under tidsperioden x2 – totala antalet patienter under tidsperioden

𝑦(𝑥) =^𝑥1

𝑥₂ ^{[𝑘𝑙𝑎𝑔𝑜𝑚å𝑙/𝑝𝑎𝑡𝑖𝑒𝑛𝑡]}

Lämplig tidsperiod bör inte vara alltför lång och kan med fördel väljas till en månad. På det sättet kan månadsvisa resultat jämföras och avvikelsen systematiskt följas upp.

5. Analys

I detta avsnitt presenteras resultatanalys med stöd av det teoretiska bakgrunden i kapitel 2. De relevanta mönster som framkommer genom analysen ska redovisas samt vilken betydelse har de processernas möjligheter till förändring och förbättringspotential. Erhållna resultaten bedöms ur olika aspekter och jämförs med varandra. Analyskapitlet avslutas med en kort sammanfattning i punktform som förtydligar analyserat resultat.