Solving – lösningar i form av svar till frågeställningar presenteras med teoretisk bakgrund samt hur y beror på x. Möjligheter lyfts fram och presenteras i korta drag

Förtydligande och ytterligare underlag till ovanstående stegen samt förslag till sista tre steg

förbättring-förankring-studera i DASIAS modellen beskrivs för att skapa tillräckligt underlag

för att förändra och utnyttja identifierade möjligheter. Resultatdelen där metoden för dataanalys presenteras kompletteras vidare under analysavsnittet där även erhållna resultaten bedöms ur olika aspekter samt jämförs med varandra. De resultat eller lösningsförslag som bäst svarar upp mot det uppställda syftet framhålls medan andra kanske kompletteras med alternativa förslag eller förkastas. Präglande vetenskapliga tankar för problemlösning kommer utgå ifrån Lean filosofi och olika principer, metoder och verktyg relaterade till kvalitetsteknik. Bergman och Klefsjö (2014, s.40) definierar Härnstensmodellen för att: ”skilja våra värderingar från andra

uppsättningar snarlika värderingar”. Alla värderingar i Härnstensmodellen måste samverka för

att skapa en helhetsbild.

Hörnstensmodellens värderingar används för att rama in och identifiera avvikelsen inom

organisationsledning och eventuella förbättringsmöjligheter i kvalitetsledningssystemet. Särskild fokus kommer hållas på patientens rätt till trygg vård och sjukvårdens skyldighet som en

verksamhet finansierad med statliga medel att erbjuda förväntad vård och därmed bidra till social hållbarhet i enlighet med globalt mål 3 om effektiv vård för alla vilket gynnar samhällets

utveckling i stort och skapar förutsättningar för människors grundläggande rättigheter till

välbefinnande. En förutsättning att klara utmaningar med ökande krav på sjukvård beror som alla andra verksamheter på kundfokus, värderingar och principer. Ett engagerat ledarskap som

eftersträvar uppnå högre kvalitet med sina processer och produkter behöver skapa en

organisationskultur som grundas på vissa värderingar. Värderingar som beaktas genom detta arbete vilar på hörstensmodellen (Bergman och Klefsjö, 2014,s.40). Dessa värderingar skall ses som en ram för arbete med lämpliga principer, arbetssätt och verktyg. Därigenom skapas en ramverk för systematiskt arbete med kvalitet. Dessa värderingar anses vara nödvändiga att genomlysa genom arbetet eftersom sjukvården har en hög grad av ansvar gentemot samhället,

medborgarna och övriga människor, inte minst med hänsyn till etiska och moraliska värderingar, utan också med hänsyn till hälso- och sjukvårdslagen, HSL.

Figur 6: Hörnstensmodellen (Bergman & Klefsjö, 2014)

Vid behov används olika kvalitettekniska arbetssätt och verktyg för att uppnå, redovisa och senare analysera erhållna resultat på ett tydligt sätt. De lämpliga värderingar, arbetssätt och verktyg har sitt ursprung i offensiv kvalitetsutveckling och beskrivs i Bergman och Klefsjö (2014, s.423), enligt figur 7.

3.5. Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Validitet är kännedom om att studien mäter det som är avsett att mätas (Patel och Davidson, 2011, s.102). I samband med datainsamlingen kopplas validiteten i kvalitativa studier till om forskaren lyckas ta fram lämpligt underlag för att göra trovärdig tolkning av verkligheten (Patel och Davidson, 2011, s.103). I samtal med organisationen om önskemål att upprätta

produktivitetsmått har ett mått lyfts fram. Detta mått avser organisationens förmåga att mäta om tillgängliga resurser räcker för krävda undersökningar och krav på att öka antal undersökningar. Med andra ord handlar det om röntgenavdelningens kapacitet. I det avseende har studien god validitet eftersom kapaciteten kan definieras med enkla mått så som arbetstid och värdeskapande tid. Påverkande faktorer kan med god säkerhet identifieras vilket ger god validitet på att relevanta fakta samlas in för att upprätta indikatorer, eller nyckeltal, definierade i allmän mening och i enighet med studiens syfte. Kapaciteten relaterar även till processeffektivitet vilket kan likaväl formuleras med relativt enkla samband och generera tillförlitlig data, betingat med att korrekta mätningar görs vid användning. Därmed kan även detta indikator användas och studiens validitet kan anses vara hög. Även om primära syftet med studien inte är att skapa exakta processkartor så kan en övergripande processkarta upprättas utifrån erhållen information genom intervjuerna. Validiteten vid ritning av processkarta kan anses vara god eftersom avdelningens processer befinner sig under samma tak och gör ett överskådligt flöde vilket är lätt att definiera och validera. Dessutom användes triangulering dvs datainsamling med tre olika metoder som påvisade liknande resultat i samma fråga. De tre metoderna för att jämföra resultat var intervju, enkät och dokumentanalys. Därmed bör studiens syfte och frågeställningar kunna uppfyllas och besvaras med hög validitet.

3.5.2. Reliabilitet

Reliabilitet eller studiens tillförlitlighet avser förmåga att korrekt mäta det studien avser att mäta. I det avseende behöver studien formulera produktivitetsmått utan att någon data påverkar

tillförlitligheten. Enligt Juran (1995, citerad i Isaksson, 2021a, s.76) föreslås en åttastegsprocess vid bestämning av mått, därav första tre steg lyder:

1. Process eller processdimension att mäta identifieras 2. Lämplig enhet för mätningar bestäms

3. Ett målvärde bestäms

Första två punkter kan definieras med hög reliabilitet, och per definition uppfyller studiens syfte. För att upprätta ett målvärde, vilket inte är studiens primära syfte, behöver studien förlita sig på tillgänglig data från organisationen i form av standardiserade rutiner för en del av processer, samt insamlad statistik över undersökningstillfällen. Insamlad statistik ger inte någon högre precision

eftersom analys av erhållen data pekar på inmatningsfel och orimliga siffror. Att viss data innehåller fel har bekräftats genom mailkorrespondens med organisationens administrativa supportfunktioner. Därför kan punkt 3 som gäller bestämning av lämpliga målvärden anses ha låg reliabilitet för denna fallstudie och bör studeras genom observationsstudier för att uppnå en högre reliabilitet för insamlad data. Eftersom punkt 3 inte har tillräckligt med underlag och dessutom datareliabilitet är låg kommer bestämning av målvärden uteslutas. Enligt Patel et al., är

fullständig reliabilitet en förutsättning för fullständig validitet (Patel och Davidson, 2010, s.102). I övrig insamlad data har hög reliabilitet och därför bestämning av målvärden kan inte beaktas under detta arbete. Risken är annars att bestämning av målvärden leder till felaktiga slutsatser och mål. När det gäller processkartor och relation mellan huvudprocesser kan reliabilitet anses vara hög utifrån intervjudata. Målet är att skapa övergripande processkarta som inte redovisar exakta processbeskrivningar mellan huvud-, stöd- och ledningsprocesser utan ger översikt om relation mellan huvudprocesser och aktiviteter.

För att samla och jämföra kvalitativ data användes dels intervjuer dels enkätundersökning. Vid enkätutformning gjordes en pilotstudie genom att enkäten presenterades för handledaren och enhetschefen vid två tillfällen. Vid båda tillfällen bekräftades att frågeställningar är väldigt relevanta för organisationen liksom studien. Genom erhållna svar kunde tidigare intervjudata jämföras eftersom intervjuerna gjordes med enhetschefen medan enkäten besvarades av anställda. Enkäten gav möjlighet till anställda att kontakta forskaren och diskutera vidare frågeställningar, vilket var fallet. Relevant intervjudata bekräftades av anställda på detta sätt och därmed kan insamlad intervjudata anses ha hög reliabilitet.

3.5.3. Generaliserbarheten

Enligt Patel och Davidson (2011, s.56) kan generaliserbarhet hos de resultat som erhölls vid en fallstudie bero på fall. Studiens generaliserbarhet, dvs. möjlighet att tillämpa resultat i form av produktivitetsmått på andra företeelser eller andra organisationer har en god anpassningsförmåga eftersom resultat är allmänna i sin definition. Definierade mått kan med fördel användas i

liknande sjukvårdsverksamheter men även i andra verksamhetstyper där enstycksflöde

förekommer. Även de bakomliggande teorierna och metoder kan generaliseras till andra studier av liknande karaktär. En del av resultaten är unika, vilket syftar på processernas relation till varandra och lokala omständigheter på avdelningen. Eftersom alla aspekter är ganska generella för vald verksamhet så har dessa frågor en hög grad av generaliserbarhet. Därmed kan resultat användas i andra delar av sjukvården, sjukvårdsorganisationer och andra producerande

3.6. Etiska ställningstaganden

Studiens objektivitet baseras på en neutral syn och analys av röntgenverksamheten. Eftersom inga förkunskaper inom den studerade organisationen fanns innan studiens start så faller det naturligt att det inte finns några subjektiva omdömen eller tankar som skulle kunna påverka studiens resultat. Då inga personliga eller emotionella relationer finns med någon anställd inom organisationen så påverkas inte omdömen av egna åsikter utan av fakta och insamlad data. Utifrån ett förhållningssätt enligt forskningsmetodikens grunder bör studien anses vara objektiv och neutral i sin resultat, analys och slutsatser.

Eftersom hälso- och sjukhusförvaltning är en offentlig organisation och omfattas delvist av offentlighetsprincipen, så har det betonats i samtal med organisationen att uppgifter av sådan karaktär som omfattas av sekretessregler inte är intressanta för studiens genomförande. Det har skrivits under genom ett skriftlig kontrakt att anonymitet på medverkande eller inspelat material inte kommer lämnas ut till någon tredje part utan tillstånd enligt anonymitets- och

konfidentialitetskravet. Berörda personer som har medverkat i intervjuerna och vars utsagor

används i denna studie som referensmaterial, har blivit informerade enligt informationskravet och tillfrågade om publicering av deras utsagor och av deras identitet, innan materialet användes i skriftlig form. Allt övrigt inspelat material förvaras på ett säkert sätt och så länge som det behövs för studiens genomförande och analys av inspelad data, vilket har skett med berördas tillstånd. I vissa fall kan det bli relevant att genomföra undersökningar som omfattar anställda inom

organisationen. Om sådant skulle bli aktuellt så kommer medverkande informeras om sin roll och studiens syfte, utifrån informationskravet, så de kan ta ställning om de vill medverka eller inte i undersökningar.

När det gäller studiens krav och förväntningar så har ledningen vid HSF informerats genom skriftlig information från universitetets sida vad studien ställer som krav på samverkan mellan studenter och organisation. Detta definierades genom kontrakt och i enlighet med

Samtyckeskravet. Kontraktet har undertecknats av samtliga berörda och därmed kan studien anses

fått samtycke från organisationen och skolan. Enligt det skrivna kontraktet har studien fått tillgång till nyttjande av material under undersökningsfasen enligt nyttjandekravet. Om trots det någon typ av data och information inte får nyttjas så kommer det undantas och inte användas i studien, vilket kommer betonas i så fall. Även när det gäller skriftliga källor såsom litteratur eller publikationer, har förfrågningar skickats till rättighetsinnehavarna om materialet får citeras, användas och reproduceras. För berörda verk och nyttjande av intervjuuttalanden har skriftliga tillstånd erhållits i enlighet med informations- och nyttjandekravet.

4. Resultatredovisning

Under detta avsnitt redovisas empiri erhållen via insamlad data. Presenterad empiri följer diagnos-analys-lösning (DAS) stegen som har presenterats under metodavsnittet Dataanalys. För att erhålla vissa resultat presenteras även i viss mån analys av data som förtydligar erhållna resultat. Med hjälp av erhållna resultat redovisas lösningar som svar på frågeställningar i punktform.

Hur relaterar processer på röntgenavdelningen till varandra